Drillad under jord

Södersjukhuset har, som antagligen de flesta sjukhus, många våningsplan. Och “byggkroppar”. Det är inget jättesjukhus men det är ändå ett av både Stockholms och Sveriges största. Men allt syns inte! Vad många kanske inte vet är att det även finns våningar under markytan. Fyra för att vara mer exakt. Några innehåller vanliga kulvertar men där finns även olika verksamheter. Allra längst ner finns det sen rum i händelse av krig eller om det t.ex krävs sanering. Där ligger också “Bergsrummet” och det är där jag har hård-drillats tillsammans med några av mina kollegor hela dagen. Vi har repeterat och gått igenom teoretiskt såväl som praktiskt A-HLR för vuxna, S-HLR för barn samt vad och hur man gör vid drunkningsolyckor, andnings- och luftvägsstopp oavsett ålder. Tunga och svåra grejer såklart men hur tokigt det än låter så tycker jag det där är kul! Superkul t.o.m! Och oerhört lärorikt. Gemene man behöver såklart inte kunna det vi måste kunna men alla bör verkligen, verkligen kunna HLR och vad man gör vid luftvägsstopp. Läs gärna mer här. Och även om du gått en utbildning så kom ihåg att repetera den åtminstone vartannat år. För tro mig. Man glömmer! Plus att riktlinjer kan ändras.

När jag väl cyklade från jobbet var min hjärna absolut överfylld, och kroppen som en blyklump. Våning minus 4 är nämligen en smula (läs mycket) instängt och 100% fönsterfritt. Jag var så där trött så jag inte trodde jag skulle orka trampa hela vägen hem men efter lite sim och vattenlöpning fick jag ny kraft!

Ja i alla fall så pass mycket att jag orkade ta mig hem. Just nu sitter jag som en ostbåge i fåtöljen. Men jag är tacksam som attan över allt i dag och för att jag har min hoj. Inte enbart för att jag då kan slippa en hel del av det där krånglet utan även för att jag med hjälp av den kan hämta riktigt stora paket!

Exakt vad får du reda på i morgon. Eller kanske på torsdag för i morgon händer annat skoj!

Kram från Ingmarie

Intervaller med nödhjälp och simgupp

Skorna fortsätter att leverera. Men det är klart. De har ju vilat sen i torsdags så de borde vara pigga! 10 x2 min. + 10 x 1 min + 10 x 30 sek. betade jag av. Och det kändes riktigt bra! Sommarvärmen gör mig verkligen gott! Att det sen inte går så himla fort skiter jag faktiskt i. Jag kutar helt enkelt så fort jag kan i förhållande till vad benen tillåter. Svårt att göra på något annat vis förresten…🤪Och svettigt var det! Fick stå utanför och svetta av mig en stund för att inte förstöra den nystädade lyan. Vem vill liksom städa två gånger på samma dag?

Men även om allt gick väldans bra så fick jag ett högst ofrivilligt stopp mitt i en av de där en-minutrarna. På en av grusvägarna möter jag en kvinna på cykel med sitt lilla barn i en sån där barn-sittstol fram vid styret. Jag hann inte mer än att tänka tankarna klart att det måste vara kul för ungen att sitta så, men också både vingligare och osäkrare, förrän jag hör ett grusslir, ett brak och barnets gallskrik. Det blev ett jäkligt snabbt stopp på mig om jag säger så. Och en ännu snabbare vändning för hur adrenalin- och endorfinstinn jag än var så kopplas (tack och lov) medmänniska- och sjuksköterskehjärnan på direkt.

Ungen verkade mest skärrad och hade i alla fall inga synliga skador. Mamman var lika skärrad och hade skrapsår eftersom hon reflexmässigt skyddat sitt barn när de föll. Barnet hade hjälm men den hade trillat av. (!?) Mamman hade ingen. Jag har alltid undrat hur man tänker då. Det jag kommit fram till är att man nog inte tänkt mycket alls… Hur som helst. Det tog sin lilla tid att undersöka dem, plocka ihop alla pinaler och vara försäkrad om att de klarade sig tillbaka hem samt att hon skulle fortsätta hålla barnet under observation. Lång intervallpaus alltså men märkligt nog gick det ändå bra att köra vidare. Jag fick väl helt enkelt en extra adrenalinkick på köpet.

Betydligt lugnare var och blev det vid Flaten. Men det blev en annorlunda stund där. Solen sken men det kom regndroppar större än tefat flera gånger. Eller i alla fall större än vanliga regndroppar. Man kunde liksom se dropparna falla! Skitcoolt! Det var härligt varmt men också rejält blåsigt så det blev en väldans guppig simsession. Men vet du, jag tycker numera det är kul! På riktigt! I alla fall i en sjö. Det kan ju inte hända så väldigt mycket där menar jag. Värre med havet. Men jag har alltid respekt för vattnet vare sig det är stilla eller busigt. Och jag simmar aldrig solo utan min Saferswimmer.

 

Kram från Ingmarie

Nationaldagsfirande

Vi i Sverige har tur och är extremt lyckligt lottade som lever i ett fritt land där vi tillåts fira vår Nationaldag i princip hur vi vill. Finklädda och med flagga eller inte. Viktigast är ju på något vis ändå att vi firar just det att vi har fred, vi strävar efter jämställdhet och att vi har yttrande-, åsikts- och religionsfrihet. Vi har även fri press, allemansrätt, demokrati, sjukvård och skola för alla och en infrastruktur som trots allt funkar ok.

Låt oss aldrig glömma det! Aldrig, aldrig!

Det är så lätt att ta för givet och även lätt hänt att man tror på de högerextremistiska partier som vill få oss att tro att detta hotas om vi inte stänger våra gränser.

Det verkar som det verkligen har firats också! I alla fall var det fullt ös både i Bagis och Kärrtorp. Själv firade jag med ett jättehärligt löppass + utegym tillsammans med Sophie. Vi kom på att vi inte setts sen i höstas (!!!) så det blev en ganska lång runda för att vi skulle hinna snacka av oss lite.

Resten av dagen har jag tjänstgjort på sjukan och därmed även (förhoppningsvis) gjort lite gott för andra som inte kunnat fira särskilt mycket alls.

Så berätta, hur har du firat?

Kram från Ingmarie

Hemmaläger dag 3

Jag har förstått att det finns de som helst undviker både sol och värme. Ja t o m de som undviker att bli fysiskt trötta och svettiga.

Well, jag tillhör inte dem!

När solen gassade som bäst i dag sprang jag (omvägen) bort till Hammarbybacken. Den är absolut skuggbefriad och ger garanterat både svett och trötthetskänsla. Som jag älskar den! 6 x 2 kilometers-rundan jag brukar köra innebär 12 ggr upp och 12 ggr ner. Något platt parti existerar inte så det blir totalt ganska många höjdmeter. I praktiken borde det betyda ca 1000 eftersom toppen är typ 93 m ö h. Måste vara ett av de bästa sätten att få starka ben tänker jag. Inkl sol och svett!

140 min senare var jag hemma igen. Lite dammigare, mycket tröttare och väldigt mycket svettigare.

Bästa sättet att svalka sig på måste ju vara att simma. Eller för all del Sprada och bada. Det ena behöver ju inte utesluta det andra menar jag. 😄 Jag gör ofta båda! Simmade förresten utan våtdräkt i dag och frös inte ens! När hände det senast i denna del av världen?

Min lilla mini hemma-trainingcamp är över för denna gången, i morgon är det jobb igen så då får jag tagga ner lite, men om jag får säga det själv har jag lyckats riktigt bra som camp-ledare!

Kram från Ingmarie

Hemma-läger

Tre dagars ledighet och samtidigt detta:

För mig innebär det tre dagars trainingcamp i perfekt Ingmarie-väder på hemmaplan. No need to travel här inte! Tycker faktiskt lite synd om de som köpt (dyr) utlandsresa till värmen när den finns på hemmaplan. Men vem kunde väl ens i sin vildaste fantasi ha anat att det skulle bli sånt här extremfint väder? Inte jag i alla fall. Minns de senaste frys-somrarna allt för väl.😱

Men training-camp var det!

Dag ett har jag yogat och mediterat precis som vanligt plus:

Löpning 80 min i riktigt hyfsad fart.

Cykeltur till Eriksdalsbadet för simträning och direkt efter vattenlöpning med allra bästa Lisa. Jag var alldeles (vatten)skrynklig efter det där men solhäng fixar till det mesta!

Innan jag hojade hem blev det minsann ett simpass till! Och det var inte ens trångt trots finvädret!

Nu laddar jag om för training-camp dag två! Och passar på att önska alla Stockholm marathon-löpare stort lycka till!! Det kommer bli episkt men jag väljer att avstå som jag förklarade här. Fast helt ärligt så är det nästan så jag ändå vill just pga av detta perfekta väder. När händer liksom det nästa gång?

Kram från Ingmarie

Maxad heldag

Utbildningsdagar är (oftast) väldigt bra, intressanta och nödvändiga. Dagens om Palliativ vård var inget undantag för det är ett stort och ganska “tungt” ämne som innefattar enormt många olika delar. Vad innebär det? Vad och hur gör vi inom vården? Vad säger lagen? Hur bemöter man en människa i sorg och/eller kris? Vad innebär en kris? Hur tar vi hand om varandra och oss själva under och efter svåra situationer? O.s.v. Ja du fattar va? Inga lättsmälta grejer men otroligt viktiga!

Men det här med att jobba sen kväll, upp tidigt igen och framför allt att sitta still hela dagen är inte min grej. Hur orkar kontorsfolk? Hela min kropp liksom bara slaggar igen.😱

Lite bättre blev det när jag fått köra lite vattenlöpning efter att vi slutat för dagen. Trodde det skulle vara mer packat med folk än det var faktiskt. I vattnet alltså. På gräset och i lekdelen av bassängen var det sardinburks-tätt. 😱

Första timmen på målarkursen var min hjärna mest geggamoja men det lossnade allt eftersom så jag i alla fall kunde ta beslut om vilka färger jag skulle använda. Fast det kanske är bra att vara lite flummig i skallen när man ska skapa? Så dendär  logiska delen inte hela tiden ska lägga sig i.

Det var sista dagen för denna terminen och jag har mer eller mindre bestämt mig för att köra vidare till hösten. Helt enkelt för att det är så skoj och något jag gör enbart för min egen skull. Plus att jag tror jag behöver det helt enkelt. Liksom yogan och meditationen, Som en kontrast till alla pulshöjande, svettiga och stressande aktiviteter det mesta i mitt liv trots allt består av. Och det är helt ok just för att jag har de där andra lugna. Annars hade jag gått upp i små atomer till slut.

Men nu får vara nog för i dag med allt. Cyklade hemifrån strax efter kl 07 och kom hem strax efter kl 22. Med max 4 timmars sömn i bagaget. Få se om jag orkar borsta tänderna..

Kram från Ingmarie

Favoriter i repris

Jobbkväll. Då passar jag som alltid på att vara ute så mycket som möjligt. För att liksom orka vara inne.

Märkligt nog var benen pigga i dag igen. Ingen ordning alls på dem. Eller så är det fullmånen som påverkar. Vad vet jag? Är faktiskt mest glad över att de vill kuta över huvudtaget.

Körde lite styrka på Hellasgårdens utegym också. Men jag behöver nog jobba upp mig lite för jag antar att det är meningen att man ska kunna få ner lats-stången med just latsen. Inte kroppsvikten. Vilket förresten inte heller funkade…🤪

Och såklart jag Spradade!

Tja roligare än så här blev det inte i dag. Eller nej. Det där blev fel för det är snarare just så här rolig min vardag är!

Kram från Ingmarie

OW-kick off

Det kan svänga snabbt minsann. Både i livet som stort och i det lilla för lika pigga som mina ben var i går lika sega var de i dag. Men det är så där det kan bli och vara. Två timmar i sagoskogen bjöd de mig på i alla fall!

Det blev dock ingen vila efter för direkt när jag kommit hem tog jag hojjen och trampade iväg till Hellasgården för att vara med på Team Snabbares OW-kick off. Olander Swim var också där för att låta oss testa våtdräkter och andra prylar. Simning/Swimrun är inte riktigt lika prylnördig som t.ex cykling men det är banne mig inte långt ifrån!🤪

Coacherna Ulf och Tomas

Provade en av deras värstingdräkter. Och jodå, jag kom ihåg att ta av trätofflorna innan jag hoppade i.

Coach Ulf tillsammans med Coach Tomas höll i själva passet och vi var nog ett 40-tal som traskade ner till sjön medan ännu fler badgäster tittade på. Kanske undrade de vad vi skulle göra. Fast mest tror jag de hade velat vara med för vi hade superskoj!

Det är alltid knepigt med teknikövningar och med typ 80 armar och ben som ska göra samma saker på en begränsad plats blir det inte direkt enklare. Men då blir det extra bra trängsel-träning tänker jag! Vi avslutade med att simma en lite längre runda och det där att vara en hel grupp som simmar ihop är en så sjukt cool känsla! Min simning var si så där i dag men det kvittar för kul och härligt var det oavsett.

Efteråt babblade vi vidare och bjöds på fika. Så himla mysigt att få hänga med Richard, Inger, Anders, Elina, Ulf, Walter, Tomas, en annan Ulf och en massa andra trevligt folk! För att inte tala om hur skönt det är att slippa frysa! För visst har jag väl sagt att jag älskar solen?🤪😍☀

Man kan använda Saferswimmern på mer än ett sätt förresten.

Denna bönan alltså. Vad jag gillar henne!

På lördag börjar den mer “riktiga” Deluxe simträningen och jag längtar redan!

Kram från Ingmarie

Det enkla livet

Två hysteriskt tuffa kvällsjobb-pass avklarade men i morgon är jag ledig trallalaaa!

Och hur det än är så är allt så väldigt mycket enklare när det är sommar på riktigt som nu. Särskilt tuffa jobbpass för när jag går hem på kvällen är det fortfarande både ljust och ljummet!🙏🏻

Dessutom har jag ju som sagt var Eriksdalsbadet på vägen till jobbet så igår gjorde jag en lång paus där för att både vattenlöpa och öva på Coachens övningar. Några meter då och då fick jag verkligen till det men rackarns vilken knepig sport det där ändå är. Men skam den som ger sig!

I dag är det lördag och det betyder att jag inte behövde vara på jobbet ombytt och klar förrän kl 14 så jag hann med en himla massa förutom de gamla vanliga (men viktiga) rutinerna med yoga, meditation och lugn frukost.

Kroppen ville intervaller så intervaller blev det. 6 x 5 min närmare bestämt och det gick så himla bra att jag önskade det hade varit racedag! Men man kan inte få allt här i världen, i alla fall inte på samma gång, så jag kryddade det hela med styrka på ett av utegymen i stället. Kände mig stark som en grizzlybjörn!💪🏻 Och som alltid så tycker jag man ska belöna sig själv när man gjort något bra. Och även om man inte tycker och tror det så gör vi alla något bra varje dag så m.a.o ska man också belöna sig varje dag. Det behöver inte vara några stora och märkvärdiga saker. Bara att ta sig upp ur sängen kan ju faktiskt vara en bedrift för en del. Man ska helt enkelt vara självsnäll! Att ha tid och möjlighet för att äta lunchlådan ute och bada i fina Söderbysjön tycker jag är en alldeles fantastiskt fin belöning!

Hur belönar du dig själv?

Kram från Ingmarie

Ledig dag

Ledig dag och Ingmarie-väder. Kan ju inte bli mycket bättre! Enda gången jag väl egentligen hållit mig stilla, och varit inne, någon längre stund var på målarkursen. 😍

Resten av den vakna tiden har jag (förstås) spenderat ute. I rörelse. Två-minutersintervaller på grusvägen runt Nytorps gärde så gruset sprätte i förmiddags.

Det var såklart jobbigt, intervaller är ju liksom det, men det var ändå helt ok. Jag är mest tacksam över att jag kan och får springa mig trött för hur det än är så är det en extrem lyxtillvaro. Särskilt nu när hela världen lyser!

Direkt efter de där grusintervallerna joggade jag bort till IP och körde 10 x 100 m + hopp & skutt- övningar. Sen var jag nöjd. Hade bara exakt så mycket ork kvar så jag tog mig hem också.

Men sen hade jag ju den där målarpausen, inkl. ett stort lass (vego)mat, och vips var kroppen pigg igen! Och tur var väl det för jag hakade på Inger och Richard på ett av 08a lands alla Swimrun-träningspass. Just detta är det Wolff Wear som fixar i Brunnsviken. För 100 ynka kronor får man både ett galet bra träningspass med coachning och bra tips plus mat. Trevligt sällskap ingår alltid verkar det som.

Tänk om jag inte fått för mig att jag ville kunna crawla då för fyra år sen eller när det nu var. Då hade jag missat allt detta! Hemska tanke.😱 Men jag är övertygad om att livet vill mig väl och ingen är gladare än jag att jag var just här idag!

Kram från Ingmarie