Hur man plättlätt fyller en dag

Under en helt vanlig torsdag i augusti kan man

• Vara först i hotellets frukostmatsal. Med andra ord snortidigt och snorjobbigt men å andra sidan är allt orört och det är noll i kö.?

•  Kuta ett tröskelpass på oväntat pigga ben samtidigt som man transporterar sig till jobbet. Det är väl sånt som kallas win-win?



• Duscha på nytt PB.

• Lyckas få på sig 2XU tightsen trots eftersvettning a la mindre vattenfall.

• Jobba full arbetsdag. Och ha kul varenda sekund!

• Åka ett sånt där gammaldags InterCitytåg nästan 25 mil. Trodde inte ens de fanns kvar! 


• Köpa ny laddare till telefonen eftersom den gamla fått ben. Eller gömt sig. Eller något. Men det var nog dax för den var lite väl lagad med silvertejp.

• Trängas på, och åka med, tuben någon mil. Tänk att jag aldrig saknar just det med 08a land.


• Handla mat i närbutiken. Ingen ordning på kylskåpet när jag inte är hemma.

• Packa upp och inse att det inte alls var konstigt väskan var så hiskeligt svårhanterlig. Datorer, sladdar, pärmar, telefoner, anteckningsblock, skor, träningskläder, “vanliga”  kläder och böcker (observera att allt är i plural) väger  tungtungt.

• Myst med fyr- och tvåbent.

Ja typ så. En härlig dag men nu är den snart slut. Det är nog i och för sig en himla tur det och att inte varje dag är så här för då hade jag snart förvandlats till en liten skrynklig trasa och en skrynklig trasa vill jag då inte varken bli eller vara.

Och som du ser så har jag även lekt med den där Prisma-appen..?

Kram från Ingmarie.

Speed i Falun

Det här med att bo på hotell är förvisso überlyxigt men i kombination med extremt mycket jobb så blir det inte så där jättemycket tid över till att varken slöa vid hotellfrukosten eller slözappa mellan tv-kanalerna när man ligger raklång i sängen. Men det är sjukt skönt att slippa bädda. 🙂

De här dagarna i Falun är absolut knökfulla med möten, utbildningar och föreläsningar från tidig morgon till sen kväll. Då gäller det att verkligen utnyttja den lediga tid som trots allt finns för det är ju tack och lov inga slavdrivare jag jobbar för.. Tvärtom uppmuntras all träning och absolut allt som har med hälsa och välmående att göra. Love it!

I går morse sprang jag snortidigt ut till kontoret via en omväg. Det gäller ju liksom att passa på! Jag vet att jag skrivit det innan så får jag väl upprepa mig och ännu en gång och förklara att det är verkligen helt fantastiskt att åter igen få kuta på mina fina rundor här. Falun må vara en liten stad som “saknar” storstadens utbud men som träningsstad är Falun utan tvekan topp 5 i Sverige. I alla fall på min lista.
Kontoret ligger dessutom precis vid vackra sjön Runn och med denna vyn kan t.o.m jag bortse från att det var snortidigt.

IMG_6326runnlop
Hotellet har ett helt ok gym och med tanke på hur nära det är, typ fyra trappor ner, så finns det faktiskt inga som helst ursäkter till att inte nyttja det.

IMG_6344gym
Sen finns ju lunchrasten med. Och med både en gigantisk sjö och jättefina löpvägar utanför kontorsknuten så är valet plättlätt för mig.
Alltså fatta vilken lyx! Att kunna köra swimrun mitt på dagen i och runt detta! Det var nästan så jag dog lyckodöden där ett tag. 🙂

IMG_6338sr3
IMG_6339sr2
IMG_6334sr1
Men jag väntar med att dö oavsett för jag har banne mig inte tid!

Kram från Ingmarie.

Från 08:a land till 023:land snabbare än snabbt

Fantastiskt hur vi nu för tiden på ett litet tjillenix kan förflytta oss från en miljö och ett slags liv till ett helt annat.

I morse kutade jag i “min” fina skog i 08a land. Det var nästan tropiskt varmt och bedövande vackert.
Två timmars njutning med bara min egen andning, mina tankar och naturens ljud som sällskap.

IMG_6288lopstart
IMG_6286lop2
IMG_6284lop1
IMG_6289lop3
Lite senare var jag på tuben och i stadens aldrig sinande brus. Hastade fram med min blytunga resväska bland oräkneliga andra halvstressade där alla verkar prata i telefon eller äta/dricka springandes. Hur har det kunnat bli så knasigt? Vart tog sittanerochätailugnochro vägen? Och konstigt hur man dras med i tempot även om man egentligen inte har bråttom. Är det sådant som kallas grupptryck?

Väl på tåget, tyst avdelning, njöt jag av att bara vara, dricka mitt kaffe och jobba undan riktigt mycket från “to-do-listan”. Skön känsla det där. Att kuna bocka av och lämna.

IMG_6292tag
IMG_6310kaffe
Och vips var jag tillbaks i fina, fina Falun. Är så himla glad över att mitt jobbs huvudkontor ligger just här. 🙂

Vännen Lena kom och hämtade mig (snacka om lyx) och vi hann precis i tid till vårt livs första Soma move-pass. Jag hade inga som helst förväntningar för jag hade i ärlighetens namn ingen riktig aning om vad det innebar.

På hemsidan beskriver man det så här:
SOMA MOVE® är ett holistiskt sätt att träna som är atletiskt och samtidigt mjukt. Du arbetar med kroppen som ditt motstånd och med underlaget som ditt redskap. Hela passet är ett oavbrutet flöde av rörelsemönster där fokus är att arbeta med kroppen som en enhet i harmoni med andningen.

Och nu vet jag. 😉
Det är dynamiskt, mjukt, tufft, utmanande, roligt och sjukt svettigt!
Vill absolut göra om det!
Carro som hade passet har jag ju träffat innan i Portugal, då hon haft sin f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a yoga, och hon är lika bra på det här. Vilken quinna!

Carro, jag och Lena.

Carro, jag och Lena.


Må Bättre har de även en Power plate. Du som hängt här ett tag vet att jag älskar den där mackapären och har kört hur mycket som helst när det funnits en i min närhet. Den ger grymt bra träning likväl som stretch och återhämtning. Kommer bli minst ett besök till där under denna vistelsen. Lyllos mig!

IMG_6316pp
Kram från Ingmarie.

Sportsöndag

Jag kan absolut uppskatta att kolla på när andra sportar, särskilt nu i OS-tider, men helt ärligt tycker jag det är miljarder gånger roligare att göra själv. Enl. det jag har hittat om ordet sports betydelse så är det franskt och betyder “fritid”. Antar att det inte riktigt stämmer med dagens “sportbetydelse” med tanke på att många är professionella och knappast gör det på sin fritid.

Men det gör jag! Och ledig söndag betyder mycket egen-sport.
Typ så här.

Löpintervaller. 5 x 5 min. (1 min. vila) + 10 x 60-30 sek. + 200 utfallssteg, 24 grodhopp och 80 enbenshopp/ben i uppförsbacke. Och nej, inte allt på en gång utan uppdelat i 4 set. Men det var jobbigt nog det med. Plus en halvtimme svettigt effektiv styrketräning på närmsta utegymet.
Sen var jag både riktigt trött och riktigt nöjd.

IMG_6274int1
IMG_6266int2
IMG_6267int3
Men lite mat i magen, packning inför morgondagen och lite annat pyssel så var jag redo igen.

For in till Söder och körde ett BB-passhemmahaket. Så härligt!

IMG_6277sats
Traskade sen vidare till Eriksdalsbadet.
Jag har ju det som tradition. Att alltid vara där första och sista dagen det är öppet på utebadet. Och nu var det alltså tråkigt nog sista för i år. Lika sorgligt varje gång och på tok för tidigt. Men det hjälper inte hur jag/vi utesimmare har tjatat, bönat och bett på dem år efter år. När Stockholm stad har bestämt sig så är det hugget i sten forever oavsett. Kasst.
Men simpasset gick skitbra!

IMG_6283bad1
IMG_6282bad2
Tja, sen var den sportsöndagen helt enkelt slut.

Hur har din (sport)söndag varit?

Kram från Ingmarie.

Moose2Goose

Cirka 16 kilometer, närmsta vägen genom fina Nackareservat-skogen och förbi Solsidan, ligger Älgö. En skärgårdsidyll så fin att man nästan får tårar i ögonen. Och “värre” skulle det bli men det visste vi inte då. Jag och bästa Fredda skulle köra swimrunloppet Moose2Goose och eftersom SL inte  verkar ha prioriterat sina turer dit så tog vi hojarna. Anders hängde på men skippade den där swimrundelen. 


Stackars Fredda hade nog inte fattat hur slö cyklist jag är men vi hann fram i tid även om uppvärmningen blev en smula skral. Å andra sidan är påklädningen som en halv uppvärmning.?


M2G är inget storlopp men det var fler än jag hade förväntat mig. Och som alltid ser de flesta ut som superproffs och jag känner mig mest som en lantis i storstan. Men jag är utan tvekan en av de mest entusiastiska.? M2G  är även rena sprintloppet. Totalt “bara” 11 km men vilka kilometer!

Starten var direkt uppför en backe på en cykelbana.



Före start hade vi fått veta att banan var ändrad och tuffare än tidigare. Dvs mer backar, mer trail och mer obanat. Den första biten av de 5,5 km vi skulle börja med var förvisso kuperade men det var ju åtminstone fast mark under fötterna. Sen började det. Trailpartiet. Rötter, stenar, stenpartier och en jäkla massa backar. Fredda som är en trailspecialist av rang fick rena promenadfarten medan jag slet som en stackars packåsna. Tack och lov var det torrt i marken så jag slapp slira.? Varmt var det med. T o m jag tyckte det och då är det varmt. På riktigt.?


På något vis tog jag mig till första simningen utan att stå på näsan en enda gång. Trots att det bara var 14 grader i havsvattnet så var det ljuvligt att äntligen få komma i. 


Men det höll på att bli slut på mitt race där. Nästan direkt fick jag problem med andningen. Paniken låg på lur hela tiden och jag var tvungen att pausa. Tanken på att bryta flög genom hjärnan om och om igen. Men så bestämde jag mig. Jag skulle ut till Gåsö även om det hade krävts ryggsim. Eller draghjälp. Så jag började om. Lugnt lugnt. Och sen kom det! Flytet. Frihetskänslan. Styrkan. Mata, mata, mata.. Förbi, förbi, förbi.Och plötsligt var jag framme. Kort väntan på Fredda och iväg igen. Vi hann inte många meter innan vi började med våra “åh”, “kolla”  och “wow” för vilken ö det är! Magiskt och ofattbart vackert. Ännu en gång önskar jag att jag haft en kamera med mig. Gåsö är en privat ö som i vanliga fall bara är “öppen” för de som bor där så allt kändes liksom extra speciellt. Ärofyllt på något vis!  Löpningen där var betydligt “lättare”. Rena autostradan i jämförelse mot Älgö även om det var en och annan backe även där. Sista simningen gick hur bra som helst. Hade kunnat fortsätta ett bra tag till men 350m är inte längre än 350 m hur ljuvligt det än är. Fredda vevade på bra och sen var det bara att spurta in i mål tillsammans som det team vi är.


Direkt fick vi medalj, dricka och fin choklad. Plus att vi innan fått en välfylld goodiebag! Och då ska man veta att det här var ett ovanligt “billigt” swimrunrace. De flesta är annars nämligen hutlöst dyra.

Men inte nog med det. Vi lyckades komma tvåa och vann jättefina priser.


 Plus att vi vann på utlottningen! Hojen var överfull med allt när vi cyklade tillbaks hem igen. Helt ofattbart! Om jag ska vinna på utlottning så är det Fredda jag ska ha med mig för det var ju samma sak förra gången.


Tack Fredda för ännu ett härligt race tillsammans! Du är fantastisk på alla sätt och vis! ? Tack världens bästa sambo Anders för support och fina foto. ? Tack M2G för ett otroligt fint arrangemang. Längtar redan till nästa år. Tack Mighty sport för bästa produkterna. Oslagbara!  Och tack än en gång Nicholas för din coachning. Utan dig hade jag aldrig varit där jag är.

Kram från Ingmarie.

Lyckorusig

På tåget igen. Det är nästan så jag kan höra hur poängen rasslar in på SJ Prio-kortet.?

Det har varit fullmatade dagar och min hjärna känns snudd på sprängfylld av allt jag har och ska lära mig. Nästa vecka lär den vara ännu mer full. Tänk om den sprängs! “Akut överfylld hårddisk” liksom. Även om det aldrig hänt innan så kanske jag blir den första.?

Hur som helst har det varit skitskoj så dör jag nu så dör jag åtminstone lycklig.?

Bo på hotell är superlyxigt för när man inte behöver varken laga mat, diska eller ens bädda blir det ju tid över till annat. Som att träna. (Vilket jag i och för sig ändå hinner men du fattar nog vad jag menar.) I dag blev det ännu ett härligt pass i fina Skatås. Sprang bl.a den klassiska “åttan”. Undra just hur många tusenmeters-intervaller jag gjort där genom åren. Det lustiga är att jag minns än i dag nästan exakt var km. markeringarna är trots att det ju är 15-20 år sedan! Vissa grejer etsar sig verkligen fast i skallen. Trots mjölksyra.


Gjorde en gammal goding a la Bengt, som var min fantastiske coach på den tiden, i går. Precis som Malin beskrivit om sin seghetskänsla i benen har jag känt sen lördagens härliga äventyr. Benen har liksom ingen kick trots att jag känt mig hyfsat pigg. Då är “Bengt-passet” snorbra! Man letar helt enkelt upp en fotbollsgrusplan och kör fullt ös på diagonalen, joggvilar på kortsidan, ny fulltös-diagonal, joggvila o.s.v. 10 ggr. Vila stillastående 1-2 min. Repeat så många gånger du mäktar med. På pappret låter det kanske simpelt men gör du “rätt” är det allt utom lätt. Jag körde 4 set. Sen sa benen stopp. Självklart är upp- och nedjogg lika viktigt som alltid.



Det där är ett jätteroligt pass kan jag lova och trots att klockan var före nio var det riktigt varmt och skönt. Ett tag inbillade jag mig att jag befann mig vid Söderhavet någonstans för var hittar man annars en halv kokosnöt mitt på en grusplan?


Kanske endorfinruset fortfarande satt kvar på kvällen, kanske var det den inspirerande miljön på Kompassen, kanske var det för att dagen varit så skoj, kanske var det för att månen stod i en viss vinkel från jorden eller kanske det bara var en av de där dunderdagarna när kroppen är helt med.  Oavsett blev gympasset många timmar senare grymt bra! Och långt. Men turligt nog kan man använda vikter till annat än att lyfta för att orka ta ännu en (fjantig) selfie.?


Det har verkligen varit makalöst skojiga Göteborgsdagar så hur trött jag än är just nu så är jag också väldigt tacksam och glad för allt! Och för att jag ska av vid tågets slutstation så jag inte riskerar vakna upp i typ Haparanda.?

Kram från Ingmarie.

One life. Make impossible real.

Jag har varit på ett helt makalöst fint VIP-event i kväll och är så tagen att jag nästan inte finner ord. Min lillebror Daniel och hans vän Aviad Arik har tillsammans genomfört projektet One Life. Make impossible real.


Mycket kort beskrivet så har det gått ut på att hjälpa ett barn att förverkliga sin dröm och sen dokumentera det med bilder. Det har varit allt från att vara prinsessa, hårfrisörska och designer till att få utbildning, rent vatten och möjlighet till att ö.h.t få leva. Det gemensamma för dem alla är just att få ett barns dröm att bli verklighet och på så vis även få den att finnas kvar och skapa nya idéer och drömmar.

I dag var det stor release av hela projektet i samband med Göteborgs Kulturkalas och det var många där som blev märkbart berörda…


Alla bilder och berättelser finns att läsa på  hemsidan Och jag ber dig att göra det. De ger verkligen perspektiv…

Alla bilder har sedan Aviad använt när han designade en av de klänningar Sveriges representant kommer ha på Miss Universum-finalen. Hur coolt som helst! Och den är obeskrivbart vacker!


Killarna har gjort allt detta helt volontärt så det finns ingen som helst ekonomisk vinst i det hela. De tyckte helt enkelt projektet var så otroligt bra att de ville vara en del av det. Visst är det fint gjort?


Så glöm nu inte klicka vidare hit. Nästa gång ska jag se till att vara med på något vis.?

Kram från Ingmarie.

Sola i Götelaborg

Göteborg bjuder verkligen på sig själv och visar sig från sin absolut soligaste sida. Nu har jag förvisso vistats en hel del inne men att kunna luncha ute gör inte ont någonstans och det är trevligare att titta ut när man knegar, solen skiner och himlen är blå. Eller hur?  För att inte tala om hur mycket enklare livet är när man kan traska fram och tillbaks genom stan utan mer kläder på sig än att man inte skäms. T.ex till ett skönt BB-pass på samma hak som i går

Skatås är dock ett ställe som i princip aldrig är fel. Jag fullkomligt älskar det! Passar man sig inte så kan man lätt glömma bort både tid och rum vilket inte alltid är så poppis om man har en tid att passa.
Jag fick i alla fall ett par timmar av ren njutning där i morse.


Det sög väldans i simtarmen när jag kutade förbi några av de vackra sjöarna. Jag vet att det bedrivs en hel del swimrun-träning i några av dem men att ingen ännu startat ett swimrunrace där är en gåta för mig. Tror å andra sidan det bara är en tidsfråga och när det är dax vill jag verkligen vara med!


Kram från Ingmarie.