Åtminstone framåt

Ryggskott är inget jag rekommenderar till någon!
Det gör sjukt ont så jag säger tack gode gud för painkillers!

Men jag har kommit på att rörelse är banne mig bra skit också!
När jag gav mig ut på en gå/joggtur i morse så hade jag galen värk långt ner i benet och trodde att jag trots allt inte skulle kunna jogga ens en metter.
Men jag provade, bara långsamt, men det släppte faktiskt lite och ju längre jag höll på ju bättre kändes det. Fortsatte sen lite på gymet och plötsligt kändes det nästan (nästan!) som vanligt!

Det höll tills jag cyklade till jobbet och totalt borta var den bra känslan när jag satt i bilen allt för länge.
Ibland är det bra at bita ihop. Ibland inte. Med facit i hand så borde jag såklart ha hållit mig hemma…

Kram från Ingmarie

Gammal hjälp

Tack och lov att jag varit ledig i dag för det blev en mardrönmsnatt pga ryggskottet.
I alla fall tills jag hittade den för längesedan utgångna pillan.
Det räckte nämligen inte att ta de där lite mer snälla. (Diklofenak och Alvedon) Det fanns absolut ingen ställning som gjorde att smärtan släppte mer än lite när jag stod upp men det blir ju lite kämpigt i längden en hel natt.
Så jag rotade fram en gammal morfinliknande pilla i gömmorna. Den var minst 5 år för gammal men jag kan säga att den funkade så himla bra att jag försov mig..
Ibland är det extra bra att spara på gamla ting!

Just nu är jag också extra tacksam att jag ”kom på” det här med vattenlöpning för det är typ det enda i träningsväg jag kunde göra i  dag.

Jag tror dock att naprapaten har fixat mig så pass att jag kan utöka mina aktiviteter redan i morgon!
Håll gärna tummar och tår!

Hade allt varit som vanligt hade jag tillbringat kvällen på Sats och kört två skitskojiga pass.
Nu blev det inte så och helt ärligt funderade jag inte ens på det för det gör ont i ryggen bara av att tänka på att göra en burpee eller köra stakmaskin.
I stället blev det några timmar på mysiga Kallis och även om det var långt ifrån svettiga träningspass så var det en väldigt bra ersättning! .

Kram från Ingmarie

En ny icke angenäm upplevelse

Benen var pigga i dag och livet kändes plättlätt när jag sprang i morse. No wonder när det är sol och så vackert att man dör vacker-döden vart man än tittar!

Kom till gymet i perfekt tid för att byta till torr tröja inför mitt favvopass. Uppvärmningen gick galant och även de första lyften. Men sen hände det..

Precis när jag ska lyfta bokstavligen smäller det till i ryggen och det känns som någon stack en kniv in i den. Inte för att jag vet hur det känns men jag kan ju ana.
Först tänkte jag att det går nog över och försökte köra med lättare vikt men det var röd lampa direkt och då finns det liksom bara en grej att göra.
Bryta.
Inte ens jag är så korkad att jag fortsätter försöka då.
Jag har ju fattat att det är ett klassiskt akut ryggskott jag lyckats få. Den första i mitt liv och förhoppningsvis även den sista.

Kanske borde jag även ha sjukskrivit mig direkt men där är jag inte lika smart. Vet att jag är på tok för plikttrogen och kollegial så jag har haltat fram och stöttat mig på väggarna detta kvällspass. Värst har varit när jag suttit i bilen och när jag sen skulle ta mig ut. Ett kassaskåp hade varit smidigare!
Eftersom jag blir sovtrött bara av en ynka alvedon så var det inget alternativ.
Men i morgon är jag ledig och som den obotliga optimist jag är så tror jag att det är bra då…

Kram från Ingmarie

Segdeg

Simningen i dag kändes som om jag försökte ta mig fram i sirap och kroppen var liksom helt osynkad.
Ändå simmade jag snabbare än jag brukar!
Märkligt va?

Kram från Ingmarie

Testat nytt

Måndagar alltså! Särskilt de som är efter en jobbhelg och då är = ledig dag.
Och särskilt när den dessutom bjuder på sol och flera plusgrader!

Jag åkte till Rydebäck och sprang söderut på Skåneleden. 
Eftersom jag skulle tillbaka så blev det 5 km bort innan jag vände tillbaka. Jag har ju sprungit den sträckan flera gånger förut men då alltid norrut så det var roligt att få se den från ”andra hållet”. Oavsett håll så är det magiskt vackert!

Tillbaka i Rydebäck mötte jag upp två av mina fina kollegor på bryggan för ett dopp och sen mat på Tegel som jag inte ens visste fanns men som jag definitivt vill tillbaka till!

Sen gjorde jag något som verkligen var utanför min comfortzone…

Jag har varit på ett Crossfit-ställe för första gången i hela mitt liv! Anledningen till att det inte skett innan är för jag har tyckt det verkade läskigt med alla super-fit och super-musklade människor som hoppar över boxar som om de var pappersark och lyfter vikter som om de vore tändstickor.
Till saken hör att Majoren Crossfit även är ett Hyrox-ställe så det var därför jag tog mod till mig och var med på en klass.

Det var också läskigt. I alla fall i några minuter..

När jag kom dit kände jag mig minst sagt obekväm för jag var inte bara klenast. Jag var även garanterat äldst!
Men du vet hur det är.
Träning förenar och det tog max 2 minuter innan det kändes som jag varit där hela mitt liv.
Jätteroligt, jättetrevligt och jättesvettigt!
I´ll be back!

Kram från Ingmarie

Helgintervaller

Jobbhelgen är slut och den har varit ovanligt lugn.
Skönt!

Fast det blev ändå en timmes övertid i går pga akutbesök sista jobbtimmen. Men så är det ibland. Jag kunde å andra sidan flexa in lite senare i dag.

För att vara lite effektiv blev det intervaller både i går och i dag men av olika (löp)slag.

I går vattenlöpnings-intervaller. Jag kör på under långsidorna, såsar lite på kortsidan (den är typ 1 meter) o s v, o s v runda efter runda.

I dag blev det ”vanlig” löpning. 12 x 2 minuter i Olympiaparken. Ett lätt regn, minimalt med vind och pigga ben trots att huvudet kändes som det bara ville sova.
Det, huvudet alltså, vaknade dock till liv av allt syre och på slutet även mjölksyra!

I morgon är jag ledig och planen är en dubbelfest1

Kram från Ingmarie

Samma sak igen

Jag vet att jag tjatar men våren alltså!
Vilket fenomen den är!
Tänk om den hade varit lika lång som vintern och vintern i stället lika kort som våren. Visst hade det varit bra?

Så nu är det verkligen extra lätt att vara löpare även om den där vänsterfoten/tån gör sig lite väl påmind… Dvs den som alltid är ledsen.

Så här fin kvällsvy fick jag uppleva på jobbet. I ärlighetens namn var den lite plågsam för jag hade bra gärna velat ta ett dopp…

Kram från Ingmarie

Tre ”Happy places”

Jag har många ställen som jag mår så där extra bra av att vara i.

Skogen är ett. Just nu är ”min” Pålsjöskog helt överfull av vitsippor. Det är så vackert att jag dör vackerhetsdöden varje gång jag är i den. Sprang ca en timme och benen var betydligt piggare än i går.

Havet är en annan. Det var inte helt vindstilla men ändå var det helt spegelblankt och kristallklart. Ljuvligt!

Gymet är ock så ett happy-place ställe. Två pass blev det i dag. En svettfest och en styrkefest.

För den som undrar: BBJ = Burpee broad jump WB = Wallball

Sen älskar jag vårt hem och känner mig alltid lycklig när jag får komma innanför dörren.
Detta var dock bara några av mina happyplaces.

Vad har du för några?

Kram från Ingmarie

Ett annat hav!

Helt ärligt så har det funnits mer än ett tillfälle i vinter då jag verkligen på riktigt har tvivlat på om det någonsin skulle bli vår igen.
Det har liksom känts som allt fastnat i vinterläge!

Tack och lov är det ju inte så illa. Våren är här och med den dessa makalöst fina vitsippehav!

Det var dock inte så mycket vårkänsla i benen. Åtminstone inte för att springa men det var ändå så himla härligt!

Både ben och resten av kroppen var desto piggare på Load&HIIT passset. Visst har jag sagt att jag ä-l-s-k-a-r det passet?

Kram från Ingmarie