Author: Ingmarie

SUM 2021

Hittills i år har alla de lopp jag kutat varit roliga och känts bra men som med det mesta så varar inte ens det för evigt. Dagens, och årets, SUM 50 km var en hiskeligt tung och tuff historia. Jag minns faktiskt inte när jag tog mig fram så här långsamt sist! Om man kan göra PB i störst tidsskillnad mellan två lopp så gjorde jag det i dag. (Alltid något…)

Banan är tuff med mycket svår teknisk trail, lera och gegga, slir, klättring, snåriga kalhygge och backar men det är också långa partier med grusvägar, en del asfalt och snubbelfria stigar. Första energistationen kommer efter ca 18,5 km men sen kommer de tätt. Totalt 5 st välfyllda med bullar, choklad, chips, dricka, bananer och saltgurka. På den näst sista kan man t o m få sin cola spetsad!

 

Det var inget fel på min energi men mina fötter gjorde fruktansvärt ont precis hela tiden och det blev ju inte direkt bättre av all sten och alla rötter de tvingades springa på. (Du som sett hur de ser ut förstår varför..) Det fanns absolut noll power i benen och det var liksom bara allmänt trögt. Det hjälpte inte att vädret var perfekt och banan vacker men det underlättade helt klart. Det här loppet var utan tvekan ett av mina jobbigaste någonsin och det handlade enbart om pannben, vilja och till viss del erfarenhet. Det var ju inte första gången jag upplevde den här känslan menar jag och även om det var slitsamt så var det inget jag skulle dö av. Inte heller var det några röda smärt-lampor som blinkade så att bryta fanns inte på världskartan. Vilket jag är en smula stolt över att jag inte gjorde faktiskt. Jag kom i mål, fick medalj och  t-shirt och jag kom inte ens sist! Haha!

Belöningen, förutom dusch och fika, var ett dopp i fina Rudan.

Bästa Kajsa var snäll och väntade in mig (hon är en odödlig traildrottning som alltid presterar när det gäller) så jag fick verkligen bästa sällskapet hem. Väl hemma hade världens bästa sambo fixat med mat. Så lyxigt! Och ja, man får ha medaljen på sig när man äter efter att ha sprungit långt.

Tror förresten inte jag behöver gå något extra varv runt huset för att få ihop stegen i dag…

Kram från Ingmarie

När man tror fel

Fredag morgon vid kl 7.30 en regnig och småblåsig kall oktober. Då trodde jag det skulle vara jättelugnt på Eriksdalsbadet. Men tji fick jag! Det var full rulle både i och ovan bassäng-vattnet. T o m bastun efteråt var välfylld! 😳

Det kanske är så alla fredagar? Har nämligen aldrig testat denna fredags-tiden förrän i dag men nästa gång ska jag i alla fall inte gissa på egen bana och gott om plats.🤪

Jag trodde fel om jobbet också. Studiedag för anestesin betyder färre operationssalar vilket betyder minskat flöde och färre post-op patienter. Men det behöver inte betyda att det är extra lugnt. Som alltid räcker det att det är en till två knepiga fall som kräver mycket resurser för att man ska ha mer än fullt upp.

Men jag kunde sluta i tid! T o m fem minuter tidigare! Något jag absolut inte heller trodde gör det har typ aldrig hänt på just 10-18 passet. 😀

Kanske borde köpa en Triss-lott..🤪

F ö är en av dessa lampor månen. Det kanske man inte heller kan tro?🤩

I morgon ska jag göra något jag heller inte trodde jag skulle. Men jag vet ju å andra sidan inte ännu om jag klarar hela vägen….

Kram från Ingmarie 

 

(O)social träning

Man skulle kunna tro att simning är extremt osocialt eftersom man mest har huvudet under vatten och därmed får lite svårt för att prata men faktum är att simning är en super-social sport! Dessutom blir det nästan alltid både roligare och bättre träning när man är (minst) två stycken. När man jobbar så knasigt som jag gör är det dock svårt att hitta någon som kan när jag kan. Inte ens de med lika knasiga tider kan alltid för de jobbar på andra knasiga tider än mina knasiga. Haha!
Nu simmar jag ju såklart ändå och jag ska erkänna att ibland låtsas jag att jag har någon kompis med mig. Tänker vad hen skulle sagt och gjort och kan faktiskt t o m inbilla mig en slags kompis-energi! Jo, jag vet att jag är både lättroad och lättlurad när det gäller träning men ibland är det inte så himla dumt ändå.
I dag körde jag solo. Hade (nästan) egen bana i 50-metersbassängen så det kändes lyxigt som attan!

På gymet tränar jag alltid själv. Förutom när jag kör med PT-Rafael. Har jättesvårt för att träna med någon annan. Avskyr att stå och vänta och anpassa tempo när det gäller just styrketräning. Jag pratar i princip aldrig med någon medan jag håller på. Och kollar absolut inte i mobilen. När jag är där så tränar jag. Efteråt kan jag dock babbla både länge och väl. I går sa jag inte ett pip till någon. Eller jo, “hej” och “hej då” till de i repan.

När det gäller löpning har jag egentligen inget som helst behov att kuta med andra även om jag uppskattar de gånger det blir. Indoor Running är en slags blandning. Alla kör ju eget tempo men tillsammans med ett stort gäng. Särskilt mycket snack blir det förstås inte, förutom av mig då. En himla bra träningsform för alla kan vara med! Ingen blir avhängd och alla kommer först! Men jag tror jag vinner när det gäller att svettas…

Vill du vara social på din träning?

Kram från Ingmarie

 

Två av samma men helt olika

Det blev två intervallpass i dag. Dock två helt olika. Enda likheten var att de var jobbiga och jag svettades multum.

De första var löpning. 40 x 30-30 sekunder (joggvila) i skogen. Jag tyckte det var kyligt när jag stack i väg på uppvärmningen men det tyckte jag inte när jag var i gång.

Den andra var “The Trip nr 26”.. Ny release och så galet rolig att jag aldrig ville den skulle ta slut. Men benen var allt lite  tacksamma när det var över.

För att balansera det hela kylde jag ner mig i sjön. Fast det var varmare i vattnet än på land…

Kram från Ingmarie

 

Öva, öva, öva

Det där att inte kunna göra det man velat och planerat för är skittrist men ibland är det så och man får helt enkelt bara gilla läget. Och göra det bästa av situationen.

Så medan Anna och Fredrik har roat sig i Göteborg utan mig har jag fått roa mig själv utan dem. Under de skrala förutsättningarna har jag lyckats ganska bra om jag får säga det själv.

Tekniksim med TS är alltid kul och lärorikt. Den där rotationen börjar ta sig! Nu ska jag “bara” öva vidare ännu mer och även mer på draget, vinklarna, isättningen, tajmingen och alla andra triljoner detaljer. Men det är ju onekligen bra att ha något att klura på! Så tråkigt det skulle bli annars menar jag.

En annan grej jag behöver öva på är traillöpning. Jag är och förblir nog en av jordens sämsta men så länge jag håller mig på benen är jag ändå väldigt nöjd! Det gjorde jag i dag. Sprang inte ens vilse. Bara en sån grej liksom.

När det gäller kall- och issim kan man kanske tro att jag “kan” det men faktum är att det också måste övas på. Visst hjälper min erfarenhet mig men för att hålla uppe vanan måste man öva. Helt klart är detta vara en av de vackraste övningsplatser man kan hitta.

Vad övar du på?

Kram från Ingmarie

När man missar festen

Egentligen skulle jag ha varit i Göteborg nu och hängt med världens bästa Anna och Fredrik. I morgon skulle vi ha kutat GBGfive, druckit finkaffe och frossat i god vegomat.

Nu blev det inte så som du kanske förstår. Anledningarna är flera och det är bara att gilla läget. Jag får roa mig så gott jag kan här hemma i stället och klurar på en egen fest. Förvisso inte samma sak utan deras sällskap men vi ska nog få ihop något annat framöver.

Finskogen utanför husknuten har bjudit på magi både i går och i dag. Bästa sättet att förbereda sig  för jobbet är att vara i skogen om du frågar mig. Mina lår svider fortfarande från i torsdags men inte värre än att det går att kuta. Nästa PT-pass tror jag dock jag ska vägra göra pistols...

Enda benövningen jag gjorde på gymet i dag var lite lätta marklyft. Resten blev överkropp. I normala fall kör jag igenom hela kroppen när jag kör själv med extra fokus på någon kroppsdel. När jag kör med PT-Rafael så gör jag bara vad jag blir tillsagd att göra. Haha. Så galet lydig är jag.

Styrketränar du med PT

Kram från Ingmarie

 

 

En annan fredags-boost

Fredag betyder egentligen fredags-boost med coach Ulf men eftersom jag skulle jobba så funkade inte det. Men jag har fredags-boostat i bassängen  ändå. Med bästa Åsa! Som också kommer från Halmstad och blivit 08a. Hur bra som helst och ett ruskigt skojigt pass in på simkontot!

Men ja, det var besvärligt ned för trappan sen i går.

Kram från Ingmarie

Ben-klen

Mina ben må vara uthålliga men jag måste nog erkänna att bristen på benstyrka inte har gjort dem direkt starkare. Visst gör jag lite benövningar emellanåt men riktigt tungt har jag inte kört sen jag vet inte när. I våras någon gång kanske?
I dag tyckte PT-Rafael att det fick vara slut på maskandet. Det var då jag “upptäckte” förfallet. När man knappt kan gå nedför trappan efteråt vet man garanterat att det kommer kännas i flera dagar efteråt. Hur jag fick i gång dem för IR-passet direkt efter är jag fortfarande lika förundrad över!

Jag blev i alla fall rejält upptinad efter simpasset. Och turligt nog är det simning även i morgon så de stackars benen får vila. Om jag tar mig upp och ner för trappan till simhallen vill säga…

Kram från Ingmarie

 

Samma men olika

Min onsdag var nästan som en repris på tisdagen. Förutom att i går var det uppehåll på morgonen och regn på kvällen. I dag tvärtom. Löpturen till jobbet var lite längre i dag men den tog ändå ungefär samma tid. Förklaringen stavas medvind. Dvs inte en plötslig toppform.

Kvällsbadet var i samma sjö som i går men på ett annat ställe. Och regnfritt. fast det spelar ingen roll för det är lika härligt oavsett!

Passade även på att (dubbel)kolla temperaturen. Ganska snart är det “riktigt” kallsim!

Både i går och i dag har kvällsmyset varit med denna lilla böna.

Hon är bra på att sova. På dagen vill säga. Så hon kan leka hela havet stormar kl 02 på natten. Eller jaga inbillade möss och råttor kl 04 och tjata på mat 04.30. Men har man så här söta tassar är väl allt tillåtet antar jag…

Kram från Ingmarie