Eller rättare sagt kvällen. Skåpet är urplockat och jag gick ut genom dörrarna för sista gången på SÖS . I alla fall för nu.
Fyra år på IVA/post-op som verkligen varit upp och ner. Jag ångrar inte en sekund att jag började där även om det bitvis har varit oerhört tufft. Under dessa år har jag lärt mig massor, vuxit både som person och i min profession och fått ovärderliga kunskaper och erfarenheter. Faktum är att det är en av de bästa arbetsplatser jag haft både när det gäller chefer, kollegor och arbetsuppgifter.
Ändå slutar jag.
En anledning är att jag behöver en paus från det sjuka och från akutsjukvården. Jag är liksom mätt på den just nu. Proppmätt!
En annan orsak är att jag behöver nya utmaningar. Fatta mig rätt, jag kan inte allt för det kan ingen, men hur det än är så blir även det akuta ”vardag” och mycket går på rutin. För att inte helt fastna i gamla hjulspår och att det börjar kännas tråkigt behöver jag helt enkelt lite ny stimulans.
Jag kommer fortsätta jobba som IVA-sjuksköterska men på en privat uppvakningsavdelning med ”friska” patienter. Inga helger eller röda dagar heller vilket känns jätteskönt just nu. Bytet kommer också göra att jag är mer ledig och det tackar åtminstone inte jag nej till.
Detta ”steget” känns både sorgligt, spännande, tråkigt och befriande. En salig blandning med andra ord. Vissa delar kommer jag sakna, andra känns bara jätteskönt att slippa. Utsikten kommer helt klart vara svårslagen.
Hur det är och vad jag vill om 3-6-12-48 månader har jag ingen aning om men jag vet att SÖS och akutsjukvården finns kvar och att jag alltid kan gå tillbaka.😀
Jobbhelg eller ej, tränat har jag förstås gjort ändå.🤪
I går med LV-hänget. Ny fartleksrunda (ca 700 m) som kryddades med tuffa vindar.
Kul och härligt jättejobbigt!
I dag blev det lugn distans i skogen. Jättehärligt det också!
Nu har jag några dagar ledigt och jag ska spendera dem väl på en plats flera mil härifrån!
Kram från Ingmarie
