Löpningens dag 2022

För trettonde året i rad firas Löpningens dag  i dag!

Jag firade rejält genom att hänga på Löparnas vänner..


Det är alltid ett stort gäng som kör ihop och de firar förvisso varje lördag men i dag var det ändå extra festligt. Det var ju t o m sol! 🤩☀️Helt otroligt! Lite (läs mycket) halt på sina ställe men det funkade ändå finfint.

Det finns tre grupper att välja mellan. Sprint, medel och långdistans. Jag valde medel som bjöd på uppvärmning, löpskolning, backintervaller och nedjogg. Alla kör efter egen förmåga och ambition. Hur bra som helst!

Backintervallerna var 3 x (500+200+150+100+50 m). ”Lagom” jobbigt och jättekul! Coach Palle hejade på oss och jag hade hela tiden någon jag kunde haka på.🥳

Här är några i ”min” grupp.🤩

Tyvärr hann jag inte med deras gemensamma fika efteråt för (helg)plikten kallade. (Igen…) Men jag har blivit medlem nu så någon gång ska jag väl ha ledig lördag och kunna hänga med hela vägen.🤪

Har du firat och i så fall hur?

Kram från Ingmarie 

 

 

Isigt

Ännu en tidig morgonlöpning och ännu en välfylld jobbdag. Jag är lika tacksam varje dag jag har hållit mig på benen trots ishalkan för även om jag litar på (de flesta av) mina kollegor och deras kompetens så vill jag banne mig inte bli deras patient! Dessutom är ortopedkvoten uppfylld för längesedan. Operationskön är oändlig och väntan väldigt lång för många…

Då är man (läs jag) väl värd en AW, eller hur? En som garanterat varken ger hål i plånboken eller baksmälla men som däremot både stillar sinnet och ger ny energi.

Kram från Ingmarie

 

Ocharmigt

Vissa (löp)pass är minsann varken vackra, sköna eller direkt upplyftande. Eller där ljög jag lite för hur eländigt det än har varit så har jag banne mig aldrig känt mig ”deppig” eller nere efteråt.

Dagens tröskelpass i stormen Marvins sällskap bjöd på både med-mot-sido-och allamöjligahållochkanter-vindar som hette duga. Plus stickig snö i ögonen.😵‍💫😵‍💫😵‍💫

40 minuter plus upp- och nedjogg fick räcka.

I går hade jag åtminstone finfint sällskap av Kari när vi halkade omkring på isfläckarna i skogen.

 

Det intressanta är att trots att jag sprang längre tid med henne så kändes det kortare än i dag.🙄 Kanske kan bero på att vi babblar oss igenom våra gemensamma pass.

 

Jobbet har bjudit på andra slags stormar denna helg men precis som alltid, och precis som med väderstormar, så tar även de tack och lov slut förr eller senare.

Kram från Ingmarie

Ändå bästa valet

När jag har mina dagpass, dvs när jag är driftledare/koordinator, så ”måste” jag tränas på morgonen för efter är det totalt och absolut omöjligt. I alla fall inte något ”ordentligt” pass där det blir svett och pulshöjning. Yin yoga hade funkat men då hade jag garanterat somnat inom 10 minuter… När det dessutom är som i dag när jag inte ens får någon lunchrast är det helt kört. Det där vet jag ju liksom aldrig innan så även om jag hade planerat något hade det högst troligt mest blivit en kass pannkaka av allt…

Så för att ta det säkra före det osäkra så masar jag mig upp och springer en omväg till jobbet för att få ihop en timme. Jag föredrar egentligen att springa efter frukost alla veckans dagar, min kropp gillar det bäst, men det funkar tack och lov i alla fall ok före. Tror också att hur trött jag än är när klockan ringer, och även om det blir mindre sömn, så blir jag piggare av den där turen ute i syrerik luft innan jag måste ha andningsskydd och visir på. För det är något man verkligen inte blir pigg av! Inte att stå och gå på hårda betonggolv heller.

Kram från Ingmarie

En halv

Förra gången jag sprang i månens morgonsken var den full. I morse var den halv men lika magiskt fin och skinande.

Ser du förresten samma sak som mig där du befinner dig? På denna korta tiden mellan hel och halv blivit rejält mycket ljusare! När jag närmar mig jobbet har himlen skiftat rån svart till mörk blå. För inte alls längesedan var det bara svart hela tiden.

Jag håller på att längta ihjäl mig till våren, sommaren och ljuset. (Förhoppningsvis kommer värmen också.) Tack och lov är det inte jättelångt kvar.

Kram från Ingmarie

En till

Jag har jobbat jag vet inte hur många hela och halva helger sen december och det bara fortsätter. Ser ingen ände på det. 😱 Men om inget oförutsett händer kommer det bli annorlunda från april. Fortsättning följer!

Nu är det som det är och man (läs jag) får hålla i och göra det bästa av situationen. Det finns ju som bekant fördelar med helgjobb också. (Det är dock inte ob-tillägget…)

Samma sak med kvällsjobb. Särskilt denna tid på året för då innebär det att jag får dagsljus! Efter en timmes slir på is och snö i konstant motvind med en 4-kilos rygga var det dessutom en extra fin belöning med en sprada innan jobbet.🤩🥳

Kram från Ingmarie

 

 

 

Favorit-AW

Efter ännu en tok-lång dag på jobbet så är detta min AW-belöning.

Före-jobbet boosten var som i går men med en något lättare rygga och utan månsken.

Hur är din favorit-AW?

Kram från Ingmarie

Månspring

Om man vill springa under månen behöver man inte bara göra det på kvällen/natten. Man kan springa i starkt månsken även på morgonen!

Och såklart blandat med lite gatuljus. Det är ju ändå i 08a land jag springer. Riktigt mysigt och faktiskt värt att gå upp i snorottan för! Men jag är tacksam jag inte behöver göra det mer än några gånger/vecka för det är inget jag kommer vänja mig vid eller välja att göra regelbundet. Men det är ett bra sätt att förgylla en lång arbetsdag på!

Kram från Ingmarie

Mörkret

När jag har mina koordinator- och driftledar-arbetspass, i praktiken betyder det att jag har hand om flödet mellan bl.a operation och uppvakningsavdelningen, så innebär det extra långa dagar med tidiga morgnar. Dvs mörkt när jag tar mig till jobbet och mörkt när jag lämnar jobbet denna tiden på året.

För mig blir det då extra viktigt att få vara ute så jag åtminstone får frisk luft! Så jag springer till jobbet på morgonen för att få energi, efter hade jag aldrig pallat för mina ben är stendöda efter alla timmar gåendes och ståendes på betonggolven, och även om jag inte är en snö-människa så hjälper den verkligen till att lysa upp det mörka!

På kvällen hjälper pannlampan mig så jag kan ta mig till ner till sjön för ett bad. Ett perfekt sätt att varva ner och stilla virrvarret i skallen.

Kram från Ingmarie

Såklart jag gör det!

Om jag hade fått en tia för varje gång någon frågar om jag springer på vintern hade jag (nästan) inte behövt knega på sjukan.🤪

Egentligen förstår jag inte frågan för såklart jag gör det. Liksom resten av året. Man får helt enkelt bara anpassa längd, fart, runda och ambitioner utifrån väder och vind.

Just i dag var det runt nollan och vindstilla men det betyder också modd, is och slir. I alla fall här i 08a land.

Tog ”långa” rundan runt Flaten och även om jag avskyr sliret och väljer sommar före allt annat alla årets dagar så är jag oerhört tacksam för att jag har denna natur inpå husknuten. Ska jag slira runt så är detta bästa stället. Det finns ju faktiskt de stackare som ”måste” springa på asfalt bland smutsig slask, bilar och höghus varje pass.😱

Jobbet var som vanligt och så här kan det se ut när man haft (för) bråttom.🤪

Kram från Ingmarie