Jobb

På vägen

Det här att ha träningen på väg till jobbet är verkligen guld värt! Det måste liksom vara enkelt och inte ta allt för mycket extra tid bara för att frakta sig. (Sen kan jag ju dessutom springa till jobbet och då verkligen ha träningen ”på vägen”.)

Eriksdalsbadet ligger närmre jobbet än hemmet men hur jag än gör måste jag byta från tuben till buss precis där (Skanstull) och då kan jag ju lika väl gå den lilla biten till bassängen, eller hur? I dag bjöd vägen dit dessutom på sol. Igen! Och simningen gick också bra igen!

Och jobbet det är precis som vanligt och som det alltid är. Intensivt, varierande, rörigt, oförutsägbart och lärorikt.

Kram från Ingmarie

 

Enkelt liv

Att coacha är verkligen hur skoj som helst men det är bra fint att vara helt fri och inte behöva passa mer än de tider man själv vill. T ex när maten serveras och pass man vill vara med på börjar. På tisdag börjar en ny löparvecka så då är jag mer bunden igen men det ska bli jättekul! Nu passar jag dock på att bara ”flyta med” och planerar i princip bara en dag i taget.

I dag blev det löpning på grusvägarna i bergen. Lite sega ben sen i går men det var jag beredd på. Hade jag inte känt någonting hade det nästan varit konstigt…

Sen simmade jag ännu ett bra pass. Förutom att jag tycker det är lite för kallt i bassängen. Kvällarna och nätterna är svala här så de borde lägga på ”täcket” på nätterna nu. (Det är inte bara jag som tycker det är svalt.)

Har även kört ett riktigt skoj tabata-pass med Stina. Du vet 20 sek fullt ös och 10 sek vila x jag vet inte hur många. (Vi höll på ca 40 min.)

Plus det vanliga förstås. Yoga och meditation i soluppgång och bad i kvälls-solen. Enkelt och väldigt härligt!

Kram från Ingmarie

Nu är den i gång!

Nu har första löparveckan startat och vilken start!

En hel bunt (över 30 st!) med glada, pigga, snabba löpare som först fick jobba med löpteknik och drills innan intervaller på strandpromenaden. Det är möjligt de tyckte jag var en pain in the ass när de höll på och jag peppade som mest, men efteråt var det enbart glada miner och alla fullföljde. Så starkt!

Det var här vi körde men från bortre sidan. Sämre intervallsträcka kan man ju ha, eller hur?

Lite nervöst var det förstås innan. Hade ju ingen aning varken om hur många de skulle vara, vilken nivå de höll och vad de liksom vill få ut av passen. Eller vad de var för några. Men de flesta löpare är ju faktiskt både snälla och trevliga. Gruppen i dag var det till 100%! Jag är ju som jag är och en del gillar det medan andra antagligen inte gör det och det är ok för mig. Jag duger oavsett ändå tycker jag för jag är inte min prestation.
Det där med att vara lite nervös innan tänker jag att så ska det vara för annars har jag liksom tappat fokus. Jag behöver en viss anspänning för att liksom ”tagga till”. Andra kanske behöver tvärtom. (?)

Energi ger energi som bekant så jag fortsatte in på gymet och fick till ett riktigt bra pass.

Som gräddklicken på dagen blev det även ett HIIT-pass ute lite senare. Superskoj!

I morgon har jag två pass igen och det återstår att se hur många som vågar/orkar komma. Varje dag finns det upp emot 20 gratis-pass att välja på, från yoga och meditation till cross-fit och dans, så det finns verkligen något för alla!

Kram från Ingmarie

Sista?

Om inget oförutsägbart händer så kommer mina nästa löp-sim-gym-yoga-meditations-pass ske på helt andra breddgrader. Men eftersom jag inte helt litar på de som bestämmer just nu så är jag beredd på att det kan bli något helt annat.

Oavsett så jobbade jag sista passet på flera veckor i går. Helt ärligt kändes det väldigt skönt. Vi har vansinnigt mycket att göra och det är väldigt både tufft och tungt. Och det beror ej på covid utan helt enkelt på att det är många som är svårt (konstigt) sjuka…

I går sprang jag själv men i dag fick jag sällskap av den andra Halmstad-bönan i den här stan. Det finns såklart andra från delen av landet här också men det är Åsa jag hänger med när vi äntligen får ihop det. Förlängde vår runda så jag fick ihop några timmar. Jättehärligt!

Lite oplanerat har jag även sålt tre tavlor bara så där på årets sista oktoberdag. Roligt såklart och jag känner en stor tacksamhet för har fortfarande svårt att fatta att folk vill köpa!

Firade med.. ja du vet säkert vad.

Bilden är suddig helt enkelt för jag var i så länge att jag började shivra och hacka tänder. 🙂

Kram från Ingmarie

 

Långdagar

Jag vet inte hur det är med dig men jag upplever jobbdagarna som mycket längre när det är mörkt både när jag börjar och slutar. Eller nu ljög jag för helt mörkt är det inte när jag slutar. Ännu…

Löpturen dit sker i mörker och det är nu jag upptäckt hur galet dåligt det är med gatlampor på vissa ställen. Jag är inte mörkrädd men även om jag äter väldigt mycket morötter så är det skitsvårt att se var man sätter fötterna när det är bäcksvart och belysningen är både klen och gles.

Den här blev lite rolig!

Precis innan tokbacken upp till sjukan har det i alla fall hunnit ljusna!

Min belöning efter dessa långdagar är kvällsbadet i ”min” sjö. I går var det helt magiskt fint! Och fåglarna håller mig fortfarande sällskap.

I dag var också magiskt men på ett annat vis.

Hur belönar du dig bäst efter långa arbetsdagar?

Kram från Ingmarie

 

Nästan som en startlista

Mitt jobb är lite som startlistan inför ett lopp. Det kan se bra ut på pappret med klara resultat men sen blir det helt annat i verkligheten. För saker händer och det är levande människor som springer. Inte några maskiner eller robotar.

Samma sak på mitt jobb. Det är människor det handlar om. Inga standardiserade program som tar si och så lång tid. Patienterna kan ha svår smärta, blöda, få blodtrycksfall eller för högt blodtryck, hjärtflimmer/fladder, må illa, få snedtändning, bli förvirrade, ha svårt att vakna, andnöd, slangar och infarter sluta fungera, kan inte kissa, få elektrolytrubbningar osv osv. Vår planering kan verka superbra på pappret (eller snarare i datorn) men sen är det alltid saker som händer och inget blir som man tänkt sig. Det är på något vis ”charmen” med denna typ av jobb, att aldrig riktigt veta, och man måste gilla att vara i ett halvständigt kaos. I dag var inget undantag… Men förr eller senare är jobb-passet slut och man får lämna över till nästa gäng.

Simningen är enklare på det viset. Man gör det som står på pappret och det enda som kan variera är väl egentligen känslan..

I dag var det ett tufft program men jag hade Åsa som sällskap och det var längesedan ett simpass kändes så kort! Tycker bara vi började sen var vi klara. Visst är det fascinerande!

Kram från Ingmarie

Slöar lite

Det här att bara softa omkring efter långlopp är himla fint ändå! I alla fall några dagar! Typ 3-4. Slösprang helt kravlöst i finskogen och avslutade med lite yoga ute innan jobbet. Jättehärligt!

Min träning är i princip alltid kravlös men för mig är det viktigt att då och då helt släppa fokus och ha noll planer. Dagar då jag bara vaknar och känner efter vad jag är sugen på att göra.

Hade förresten medarbetarsamtal med min chef i dag. Kändes väldigt bra och jag är oerhört tacksam över att ha just den chefen. Alla våra, vi har fem till, är fantastiska vilket jag vet inte är någon som helst självklarhet eller ens alltid så vanligt. 😱

Jag hade bytt jobb direkt om min chef varit dålig.

Kram från Ingmarie

 

Omotiverad

Jag hade verkligen inte tänkt springa i dag efter gårdagens äventyr.. Planen var i stället att simma innan jobbet. Perfekt aktivitet (bl.a) för ömma fötter. Men när städningen var klar och solen fortfar sken så kunde jag bara inte motivera mig till att kånka med mig alla grejer för att trängas i en bassäng.

Så jag snörade på mig löparskorna och lufsade runt en runda i skogen.

Denna roliga dök upp! Ingen aning om vem som gjort den.

Benen kändes riktigt bra! Fötterna också! Undra vad som hänt under natten. Eller busade de bara med mig i går för att pannbenet skulle få sig en utmaning? 🙄

Enda jag känner av är att jag varit en smula sovtrött. Men det har (som vanligt) inte varit någon risk att somna på jobbet…😳🤪

Kram från Ingmarie

När man tror fel

Fredag morgon vid kl 7.30 en regnig och småblåsig kall oktober. Då trodde jag det skulle vara jättelugnt på Eriksdalsbadet. Men tji fick jag! Det var full rulle både i och ovan bassäng-vattnet. T o m bastun efteråt var välfylld! 😳

Det kanske är så alla fredagar? Har nämligen aldrig testat denna fredags-tiden förrän i dag men nästa gång ska jag i alla fall inte gissa på egen bana och gott om plats.🤪

Jag trodde fel om jobbet också. Studiedag för anestesin betyder färre operationssalar vilket betyder minskat flöde och färre post-op patienter. Men det behöver inte betyda att det är extra lugnt. Som alltid räcker det att det är en till två knepiga fall som kräver mycket resurser för att man ska ha mer än fullt upp.

Men jag kunde sluta i tid! T o m fem minuter tidigare! Något jag absolut inte heller trodde gör det har typ aldrig hänt på just 10-18 passet. 😀

Kanske borde köpa en Triss-lott..🤪

F ö är en av dessa lampor månen. Det kanske man inte heller kan tro?🤩

I morgon ska jag göra något jag heller inte trodde jag skulle. Men jag vet ju å andra sidan inte ännu om jag klarar hela vägen….

Kram från Ingmarie 

 

En annan fredags-boost

Fredag betyder egentligen fredags-boost med coach Ulf men eftersom jag skulle jobba så funkade inte det. Men jag har fredags-boostat i bassängen  ändå. Med bästa Åsa! Som också kommer från Halmstad och blivit 08a. Hur bra som helst och ett ruskigt skojigt pass in på simkontot!

Men ja, det var besvärligt ned för trappan sen i går.

Kram från Ingmarie