Löpning

Barmarks-feeling

Det hade kommit några korn snö här i morse men tack och lov är de redan borta. Nej, jag är ingen snö-fan och jag tror det är ”tack vare” alla år i 08a land där det i princip alltid handlade om modd, slir, grus, is och en salig s-ö-r-j-a. Livsfarligt, oanvändbart och fult.

Jodå, jag vet att många tycker det är fint och att det ”lyser upp” och visst kan det vara så. När vi bodde i Falun var det helt annorlunda. Fint packad snö som gick både att cykla och springa på plus att det fanns massor av bra skidspår. Det var toppen då men nu jublar jag i stället varje gång jag får springa på barmarks-stigar. Mjukt, roligt och säkert.
Särskilt när man vill köra lite intervaller.

4 x 1,5 km blev det. Start var 9:e minut så ju snabbare jag sprang ju mer fick jag vila. Första mesade jag tydligen på för sen gick det snabbare och snabbare och den sista var hela 20 sekunder snabbare än den första. Fast egentligen tror jag mest det berodde på att jag var/är trögstartad. Har alltid varit och det har knappast blivit bättre med åldern…

Trött blev jag hur som helst. Och nöjd!

Gympasset var tänkt bli lite soft men jag fick feeeeeling och öste på som om det inte fanns något slut. Eller någon morgondag. Men den kommer onekligen bli intressant…

Kram från Ingmarie

En annan miljö

Att flytta från 08-land till lilla Åhus är såklart en gigantisk omställning. Från trängsel, stress, ljud, ständigt ljus och högt tempo till dess absoluta motsats. Gott om plats, lugnt, tyst, mörkt och långsamt. Vi visste ju detta och har därför helt frivilligt valt det. Ännu känns det mest bara väldigt, väldigt skönt. När/om lappsjukan kommer så är det bara att åka in till Kristianstad eller Malmö. Det går snabbt för (nästan) allt är ju nära i Skåne. Haha.
Sen tar det max fem timmar till Stockholm med tåg, ibland inte ens fyra, och till Köpenhamn drygt två-tre så möjligheterna är snudd på oändliga.

När jag springer i skogen här jämte är det egentligen ingen stor skillnad mot Nackareservatet för där var också tyst och gott om plats. Framförallt var där väldigt många fler backar! Här på den sidan ån vi bor är det små gupp emellanåt. Men det finns backar! Bäst är att det (ännu så länge) inte är någon snö och att det är modd- och isfritt.

På gymet är det som på de flesta gym. Vissa tider jättelugnt och vissa tider knökfullt. Jag gillar båda! I dag var jag där så jag blev klar precis innan ruschen.

Den stora skillnaden är nog mer ”allt annat”.
Det är ingen trängsel i butikerna, gatan genom stan (den är förvisso pytteliten) kan vara helt folktom, man kör bil lugnt, köerna är minimala, det är mörkare för gatlampor och neonljus är färre, det är tystare (antagligen för att det mesta är stängt efter kl 18) och de butiker/restauranger som finns är verkligen lokala. Med undantag av ICA, Coop, Willys, några bensinmackar och apoteket så är de flesta egna små företag utan en stor kedja bakom sig.

Vad jag tycker om detta om några månader vet jag inte men just nu tycker jag det är jätteskönt! Jag vet också att hela Åhus kommer vara proppat med turister från maj till september så det gäller kanske att passa på att njuta och försöka bli ”uttråkad” av det lugna.

Kram från Ingmarie

Tomtar på banan, lättlurad på gymet och Ståhl-legenden igen

Fick lite fereling i dag (igen) och körde ett av mina favorit-fartlekspass. 4 x 10,5 minut som är så här: 90-90-60-30-60-60-120-120 sekunder. (Börja med snabb fart sen långsam, snabb, långsam o.s.v) Ingen paus emellan utan jag tutade på i 42 minuter. med uppvärmning och nedjogg blev det ett ganska tufft pass. Körde på elljusspåret och för att skoja till det lite, och inte bli yr i skallen, så bytte jag varv efter halva tiden. (Som sagt var, snacka om att vara lättroad…)

Det gick oväntat bra och kanske var det för alla tomtar som satt i träden och hejade på mig? Det är åtminstone vad jag tror de gjorde. Haha!

Tanken var sen att ”bara” gyma också. Vilket jag i och för sig gjorde och jag hann ungefär halva passet…

18.30 skulle det bli ett Indoor Runningpass och mirakulöst var där en plats över så vad händer? Jag tar den förstås, trots att benen redan var mosiga av bl.a marklyft.

Det var verkligen inte de raskaste benen jag haft men det var ruskigt skoj och lika ruskigt svettigt!

Efteråt blev det lite för sent att fortsätta med vikterna så jag får göra resten av gympasset i morgon helt enkelt. Då ska jag försöka) att inte lockas med på några villovägar.

Mitt i allt har jag varit hemma hos herr och fru Ståhl för att avsluta det vi påbörjade i torsdags. Nu är det klart att du kommer kunna läsa en del av allt det vi pratade om i Runner´s World i början på nästa år!

Kram från Ingmarie

När det är enkelt även med trötta ben

Det var nog inte ens en tiondels lika mycket studs och energi i mina ben som i går men det är helt förståeligt och helt ok! Jag står ut med trötta ben när jag vet varför.🤪

Rundan jag sprang gjorde dessutom att jag (nästan) helt glömde bort det för Mamma Mia så fint! Tog bl a ”andra sidan” av Skåneleden som går runt hela Åhus och sen vidare antingen västerut eller norrut. Man springer genom djupa tallskogar, över öppna fält, förbi och runt hela golfbanan och utmed hamnen. Så fint och roligt att springa att de där dryga två timmarna jag höll på bara försvann!

När det är så här vackert och ytterst lite vind gäller det ju också att passa på att göra detta.👌💕

Kram från Ingmarie

 

Första intervallerna och möte med en riktig (löpar)legend

Strålande sol, vindstilla, några minusgrader, studs i benen och ruskigt full av energi. Vad passar då bättre än ett intervallpass? När jag tar ”omvägen” till elljusspåret så får jag en perfekt uppvärmingssträcka och efter lite dynamisk stretch och några stegringslopp drog jag i väg. 3 x 10 minuter med 90 sekunders vila. Kändes grymt bra och det blev ju inte sämre av varken solen eller att få komma hem till vårt nya fina (dock fortsatt stökiga) hem.

Passade även på att köra styrka när jag ändå var på gymet för en intervju. (Ja, det blir högst troligt mitt nya instruktörsställe! Hurra!)

Vet du att det numera bor två stycken Stockholm marathon-vinnare i lilla Åhus? Det är ganska galet när man tänker efter. Jag är alltså den ena men den riktigt stora är såklart Kjell-Erik Ståhl.. Löparlegenden och den stora stjärnan nummer ett alla kategorier och troligtvis den bästa löpare vårt land någonsin haft.

Mycket snack om löpning och Åhus förstås men också om livets skörhet och hur snabbt allt kan förändras. Förhoppningsvis kommer det bli ännu en artikel om denne fantastiske man.

Kram från Ingmarie

Livsfarliga stigar

Det här att testa nya löpvägar kan verkligen vara livsfarligt!

I alla fall när de är fina, vackra, roliga och tillsynes oändliga så det gäller att inte ha någon tid att passa .. En timmes planerad löpning blir lätt både en och en halv och två timmar. Men jag klagar inte! Tvärtom! Springer med ett leende på läpparna och känner mig mest bara barnsligt lycklig. Jag fattar att detta också kommer bli vardag men det kommer dröja ett tag med tanke på hur mycket det finns att upptäcka.

Lika barnsligt glad blir jag av mina kall/is-bad. Den långa bryggan har flera stegar och det var perfekt för att ta sig ner i havet. Två gånger bara för att det var så obeskrivbart härligt!

Det var nästan vindstilla så min lilla testund efteråt blev extra både lång och mysig.

Kram från Ingmarie

Ny runda & nytt gym

Jag tror minsann vi har flyttat till paradiset! Åtminstone om man gillar att springa, simma, gyma, havet, natur, stillhet, närhet,
Eller att vi är på semester trots röran, jobb, förvirring och ouppackade lådor. Jag kanske bara drömmer? Fast nej, man kan inte drömma om så mycket uppackande och letande! Väl…?

Men antagligen är jag bara nyförälskad. Det brukar ju gå över. Haha. Fast å andra sidan om man kan bli det nu mitt i det gråaste, mörkaste och kallaste så lär jag vara störtkär till sommaren!

I dag provade jag andra hållet på Skåneleden som går precis utanför huset. Blev inte besviken i dag heller! Mamma Mia så fint!

Jag har också testat det som numera är mitt hemmagym. (Och kanske en av mina arbetsplatser!)
Inte som SoFo-gymet men det kändes oväntat bra! Tiden bara försvann och jag hade jätteskoj!

Kram från Ingmarie

Åhus trailrun, upptäckter och advent

När jag låg  (blodtom) på sjukan för några månader sedan kunde jag egentligen inte ens drömma om att det skulle gå men jag klarade det med råge!
17 km på Åhus trailrun.. 🥳🥳🥳

Anders valde 6 km och klarade det med bravur! Men han fick frysa mer eftersom han var tvungen att vänta på mig… :-O

Det här var ett av de roligaste, finaste, tuffaste, kallaste och mest välorganiserade lopp jag sprungit!
(Och jag har ju sprungit en del.🤪)
Över 300 höjdmeter ( Skåne är INTE platt om någon nu tror det), djup sand, varierande trails, mossa, havsvatten och ännu mer sand.
🥳🥳🥳

Jag frös duktigt mycket före loppet. Var inte ens badsugen! Hade nog inte vågat ändå med tanke på hur vågorna och vinden var…


Dessutom träffade jag Pernilla som jag inte sett på minst fyra  år. Ändå kändes det som i går.🤩❣️

Du vet väl förresten att när man kutat lopp får man äta både oduschad och med medaljen runt halsen. 🤪 Det är redan andra gången vi är på detta pizza-haket, de har nämligen supergoda falafel-tallrikar, så då kanske vi kan kalla oss för stammisar där nu?

Jag börjar för övrigt tro att jag hamnat i varje löpares drömland. Hittills är det bättre än jag ens kunnat fantisera om! I dag upptäckte jag t ex att Skåneleden går nästan runt husknuten och att den avknoppar sig till en massa andra lika fina stigar. Jag har verkligen mycket att upptäcka här! 🥳

Havet här har jag badat i innan men då var det stekhett. I dag var det inte riktigt så… Isande vindar, lätt regn, någon ynka plusgrad i luften och mörkt men som sagt var, när jag drabbas av badviruset stoppar inget mig!

Vi har även varit på Åhus julmarknad. Helt otroligt mycket folk! Varenda bybo plus gäster måste ha varit där. Superfint, mysigt och oväntat stort. Faktiskt en av de största jag varit på!

Kram från Ingmarie

Första gången

Det där att sätta nyckeln i dörren och för första gången kliva in i sitt nya hem är både en läskig och häftig upplevelse. Känslorna har åkt upp och ner som värsta berg-och-dalbanan.

Jag har också påmints om varför vi inte fått ändan ur vagnen förrän nu för det här att flytta är ingen barnlek.  Från tidig morgon till nu har det fixats, packats upp, lyfts, flyttats, fixats lunch till flyttgubbarna plus instruera dem var allt skulle vara, färd till Kristianstad för att köpa lampor och hyllor, mer uppackning, ta emot sängleverans, handla mat, skruva upp lampor, slänga skräp och någonstans hann vi visst äta lite också. (Hittade en cool liten Thai-vagn med riktigt fräscha och goda vegorätter!)

Phju!

Och vi är inte ens färdiga till en tiondel! Men vi hinner. Röran lär ju liksom inte försvinna någonstans…

För att vara säker på att få till träningen så sprang jag i ottan och bara under den lilla timmen blev jag helt kär!
Tänk dig bara att denna skylt är bland det första du ser när du kliver ur bilen vid hotellet! Slingan ligger dessutom bara två – tre stenkast från vårt lilla hus!

 

Allt känns fortfarande väldigt, väldigt overkligt men ja, det känns också väldigt väldigt bra!

Kram från Ingmarie

 

Så kom dagen…

…när flyttlasset gick.

13 år på Sockenvägen och Bagarmossen är över och det känns oerhört konstigt. 😳 Åren har haft sina upp-och nedgångar såklart, livet har ju det, och nu är det dax för nya äventyr. Kanske flyttar vi tillbaka, kanske inte. Vem vet vad livet har i beredskap?

Min sista löptur blev en vacker historia. Sol (!!), dimma och helt vindstilla.

Det har varit många mil i bilen, träsmaken har frodats, men det har ändå gått oväntat bra. Bara man stannar och fikar, gör lite benböj och traskar runt då och då.

När vi kom till Åhus åkte vi inom vår nya lya. Mörkt förstås men den var där! I morgon kommer vi få nycklarna och (förhoppningsvis) kommer även våra grejer men för att gardera oss bor vi på hotell några nätter. Funkar det med!😀

Och ja, det känns bra!

Kram från Ingmarie