Simning

Spontanare

Om någon sagt till mig när jag vaknade att jag snart skulle kuta ett trail-lopp hade jag trott hen fått hjärnsläpp. Eller jag hade i alla fall skrattat högt. Väldigt högt.

Men har man ett öppet sinne, och släppt allt vad krav och prestation heter för ett tag, så kan det sluta precis hur som helst.

Det började med att Fredda skickade ett sms. ”Ses snart. Fin dag för lite Skogslunk”

Jag visste direkt vad han syftade på.Brotorp trail 50-turen.

Som f ö nog har den tjusigaste postern ever!

Ett lopp som har samma start, mål och arrangör som 50-turen swimrun och alltså är max 10 min cykelväg från lyan. Men det är också känt som tufft och utmanande med rejäla backar och mycket bröte. Dvs inte min typ av race. I synnerhet inte nu med en småledsen fot.

Men ibland gör man sånt man inte tror man ska. Särskilt när solen skiner. På mindre än en kvart hade jag cyklat hemifrån och fått på mig en nummerlapp med hela 15 min. till godo innan start.

Uppvärmning och banprofil brydde jag mig inte om men jag visste hur snitslarna såg ut och att det var två vätskekontroll på 13-km banan. Och att jag verkligen, verkligen skulle ägna mig åt skogslunk i solen med kroppen i behåll till målet. Och det gjorde jag! Joggade när det var ok underlag och gick när det var brötigt. Någon gång, när det var absolut snubbelfritt, lät jag benen gå så fort de mäktade med.

Det är en tuff bana men jag kom i alla fall inte sist. Observera även den tjusiga klassisk 70-talsnummerlappen!

Fredda var som alltid racersnabb och hade hunnit byta om innan jag och Carola ens hunnit till målrakan.

En riktig snabbis är alltid lika starka och fantastiska Kajsa Friström. Tvåa av alla damerna på långa banan är grymt bra! Begriper inte hur hon gör för hon är banne mig ostoppbar!

Efteråt var det precis som vid deras andra arrangemang. Hemlagad soppa, macka, våfflor med grädde och sylt, bullar, kaffe och häng i gräset. Anders kom också för vem vill liksom missa detta oavsett om man haft nummerväst på sig eller ej.

Vi fastnade nästan där. Så härligt var det! Men även de bästa kalas tar ju slut. Jag hade dock tur för jag hittade ett nytt. Nämligen en egen 50-metersbana!

Kram från Ingmarie

Gråmåndag

Jag vill inte tro det men jag inser att det är så. Hösten är på väg med sitt mörker och sin kyla.

Jag kan i och för sig tycka det är helt ok med höst. Den har sin charm med alla färger, friska luft och inneaktiviteter som börjar igen. (Däremot har jag extremt svår vinterallergi.)

Innesimningen är ju redan i full gång. Innegymandet också. Körde faktiskt båda i dag. Och jag har tänt varenda lampa i lyan!

Men trots denna mysighet, och trots den fantastiska sommar vi haft, så känner jag mig liksom snuvad. Här har jag gnetat på hela sommaren i landstingets kläder med hopp om några fina lediga veckor i mitten/slutet av augusti. Men vad händer? Ledigheten börjar med regn och efter bara någon vecka stupar jag och får en obrukbar fot. Borta var både de efterlängtade soldagarna och de långa springpassen i skogen. Kvar blev en, troligtvis två, DNS-lopp, noll dagar liggandes på en handduk i solen och noll löppass i skogen över 30 min.

Antagligen borde jag skämmas som gnäller men just nu tycker jag ändå lite synd om mig själv och har inte ens vett nog att känna någon skam.😳

Men även denna känsla av ”snuvenhet” (tror inte det ordet finns i SAOL) kommer såklart gå över. Just för att det bara är en känsla och de kommer ju och går lite hur som helst beroende på hur mina tankar är. Men tankar kan man styra så jag fortsätter där och jobbar dem mot rätt väg igen. Och planerar flyktvägar.😍

Kram från Ingmarie

Inspirerande helg

Ledig helg och finväder! Ändå valde jag att vara inne en massa i går.😱 Men det kan bli väldigt bra ändå!

Först en massa timmar i Eriksdalsbadets ena bassäng. Fick nämligen fint sällskap av Lisa plus att det var nästan solobana på crawlbanan igen! Då får man minsann passa på! Hot vinyasa-yogan lite senare var en av de hetaste jag varit på, och jag har varit på en hel del, och även en av de bästa. Var som en mjuk disktrasa efteråt. Det blir ju lätt den känslan när hälften av ens kroppsvätska ligger som en mindre sjö på ett golv.🤪

Bra lördag men som sagt var mycket inne. Fast jag cyklade åtminstone utomhus!😄

I dag har jag däremot varit ute desto mer! 95 min löpning bjöd kroppen på! Det var ganska ok, i alla fall bitvis, men efteråt kändes det som jag kutat i 3,5 timmar. Minst! Vansinnigt stel och mör. Löpform är utan tvekan en färskvara!

Men den blev i alla fall inte stelare än att jag kunde cykla till Hellasgården för att träffa Fredda en stund. Alltid lika trevligt och inspirerande! Vi testade även en varsin drink från Raw food-cafét. Grymt smarriga!

Fredda stack sen på en löptur och jag hoppade i vattnet för en simtur. Lite svalare nu men fortfarande lika ljuvligt!

Några andra som inspirerat mig denna dag är de här två! Paula och Michaela.

De är grymma tjejer på alla sätt och vis. Och ruskigt bra swimrunners. Det var en helt oplanerad dejt och helt plötsligt har det börjat smidas en massa roliga planer!

Röstat har jag också gjort såklart. För att jag vill, kan och får. Och jag hoppas verkligen att du också gjort det!

Kram från Ingmarie

Tub-marodörer

Jag tycker det är bra att åka kommunalt. Man sparar ju alltid på miljön och oftast även tid och pengar. Men så finns det då de där gångerna när man ska ta sig från A till B och det är signalfel, spårfel, bråk eller som i dag några fjantar som tyckte det var ball att springa på spåret och därmed stoppa all tunnelbane-trafik. (Nu menar jag alltså inte de stackare som vill avsluta sina liv där utan de som verkligen vill förstöra för andra.) Hade lyckats få plats på ett yin yoga-pass på Sveavägen som jag skulle hinna precis lagom till efter Hot mojo-passet på Sofo men se det sket sig just pga att någon snorunge ville busa på spåret. Varför liksom?

I och för sig mest sorgligt för vad har man för liv när springa på ett tub-spår är det roligaste man kan hitta på en torsdag kväll?😳🙄

Nåja. Hot mojon var guld liksom simpasset. Egen 50-metersbana är inte vardag men plötsligt händer det!🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Tisdags-filosoferande

En del skulle kanske kalla det tröst-shoppande. Jag kallar det investerings-shoppande. För när de gamla leksakerna börjar bli lite väl utslitna måste man ju skaffa nya, eller hur? I alla fall om man vill kunna fortsätta leka och det är väl typ det livet går ut på tänker jag.🤪 Och som i princip alltid så hittar jag de roligaste prylarna på Trispot. 😍

Om jag har något som kan kallas talang så är det väl just att jag är bra på att leka. Själv eller med andra. Efter egen-simmandet (om man bortser från alla andra som simmade vill säga) så blev det poolrun med bästa Lisa. Det där är guldstunder för vi inte bara tränar utan hinner även prata om både små och stora livsviktigheter. Jag tror faktiskt det har bearbetats, avslöjats, funderats, tjurats, filosoferats, skojats, bråkats och förenats extra mycket bakom dessa väggar.

Men jag tror också att skogen och naturen är en av de bästa ställena oavsett var och hur man är i livet. Den är ju på något vis grunden till allt och där vi enklast kommer i kapp oss själva. Det är liksom väldigt mycket svårare att stressa eller ha överspeedade tankar bland stadiga träd, tunga stenar och långsamt växande svampar. Naturen bara är. Kravlös, stabil och icke dömande. Och det smittar. Åtminstone är det så för mig.

Inte ens om jag kutar och rör mig framåt med fart kan jag undgå att tagga ner. Särskilt inte när foten är nästan, nästan, nästan som vanligt. 🙏🏻

Kram från Ingmarie

Lyx(lek)dag

Foten må fortfarande vara ledsen men den är ju tack och lov inte helt obrukbar. Plus att jag tack och lov har tvillingsjäls-vänner som Camilla som verkligen vet hur en ledig lördag bäst spenderas.

Vi började i Paradiset, jo det heter så, med en härlig trailrunda. Superlugnt förstås så min fot hängde med för även om jag packat in den väl med tejp och tajt strumpa är den ju inte säker på något vis. Men det funkade ok! Dvs jag höll mig upprätt.🤪

Det är vansinnigt fint där i Paradisets naturreservat och fyrbenta Milton höll koll på mig så jag inte hamnade allt för långt efter. Gissa om jag dog både sötdöden och lyckodöden flera gånger om?

Hann precis hem med tuben, byta om, packa väska, snabbäta och hojja till tuben igen för ett Hot Mojo-pass på Hötorget. Det är en ny release nu och jag älskar den! Det gör jag i och för sig nästan alltid i början. Fråga mig efter 20 gånger så får du högst troligt ett helt annat svar.

Eftersom eftermiddagen fortfarande var ung så for vi direkt till Eriksdalsbadet för att simma. (Och jodå, vi duschade innan vi hoppade i.) Det visade sig vara ett lyckoskott för vi fick både en helt egen bana i 50-metersbassängen och fick ännu ett bra träningspass.

Sen var jag väldans redo för god mat och trevligt sällskap hos vänner till sent på kvällen. Snacka om lyxlördag!

Kram från Ingmarie

En slags bakslag

Det här att gå och stå många timmar på hårda betonggolv non stop var inget min fot gillade.😱 Den blev genast bulltjock och oglad. Kände det redan i tisdags men trodde den liksom skulle vänja sig och bli glad igen av lite nattvila men icke… Nästan så den inte vill i skon…

Enl läkaren är det troligtvis inte själva stukningen som spökar utan att den blivit överansträngd och inflammerad av det där stågåpåbetonggolvutanvila. Det var ju nämligen inte så innan.

Så jag backar.och kör aktiviteter som inte belastar. Ja du vet sånt där som yoga, meditation och simning t.ex. Turligt nog är ju TS-träningen i full gång med inomhusträningen nu så trött kan jag bli även utan löparskor!

För att få tillgång till simbanor får man dock vara beredd på att både åka en bit, simma snortidigt som på måndagar alt toksent som i dag när vi började kl 20.30. Men det är värt att vänta en hel dag på detta! Snacka om uüberlyx!!!

Coach Tomas drillade oss väl under de där 90 min. När jag såg passet innan vi började så tänkte jag milde himmel hur ska det här gå men som alltid hade jag så fullt upp med att fokusera att tiden verkligen bara försvann! Och som alltid lärde jag mig (minst) ännu en ny grej! Tycker det är skitcoolt att få känna att jag utvecklas trots att jag väl inte direkt kan kallas ung och lovande längre.🤪 Age is just a number eller vad man nu brukar säga. 😄

Sen hjälper det ju till att det är 100% härliga människor som är med! Lena är en verkligen förebild som alltid gör mig glad i magen! Då gör det absolut ingenting att man kommer hem mitt i natten med blött hår och goggle-ögon.

Kram från Ingmarie

Innestart

Utesimsäsongen är absolut inte helt slut ännu men vare sig jag vill eller ej så börjar den ta slut och ett tecken (förutom att utebadet stängt) är att innesimningen börjar igen.

Måndagar med Coach Ulf och TS i höst innebär teknikträning med start i ottan. Nästan precis som de ”riktiga” simmarna. 🤪 Man kan välja att vara med en eller flera gånger. Tanken är också att gruppen ska vara liten så man får mycket feedback. Det var skitjobbigt och en rejäl rivstart (läs chockstart) på veckan men också så himla skoj och såklart enormt ”nyttigt”.

Det där med benspark är inte min starka sida men jädrans vad jag kämpade på! För dig som inte vet kan jag berätta att det är en pulshöjare som heter duga! Och vet du!? ”Något” verkar ha hänt med foten när jag sprattlade för efteråt kändes den i princip inte alls. I går kväll hade jag så ont att jag inte kunde sova utan var ”tvungen” ta en painkiller för att få åtminstone lite sömn. Då har jag ont! Och så länge varar inte pillret för det känns fortfarande ganska ok!

Gympasset gick som tjohejsan och det funkade t o m med kälken! Med min dubbla vikt.💪🏻

Nu har jag förvisso även varit hos Kiropraktor-Micke men det var långt senare. Det största problemet han fixade var mitt vänsterben. Hela jag var ramsne som en krockad gammal bil och det är säkerligen pga både fallet och haltandet. Jag visste det egentligen innan för tröghetskänslan det ger när jag kutar är speciell och jag har upplevt det massor av gånger förr. Och det går att fixa! Foten blev justerad, lasrad, dry-needlad och masserad så nu är den ännu gladare! Få se hur länge och exakt hur glad den är i morgon när den ska användas många timmar på jobbet igen. 😱

Så nu undrar jag såklart om jag valde fel i går…

Kram från Ingmarie

Ny resa och bara två dagar kvar…

Sitter på tåget norrut och myser efter en jättehärlig dag. Hela kusten verkar vara full av vindsurfare av olika varianter!

Det är såklart jättetråkigt att lämna ”hemma” men jag är supertacksam för dessa fantastiska dagar! Och jag ska inte hela vägen till 08a land ännu utan är på väg till Göteborg för ett litet stopp.

Foten gjorde ont som fasen i natt men jag är säker på att det var efter gårdagens behandlingar. Jag hade blivit varnad och tydligen är det ”positivt” för det betyder att den läker. Den blir bättre och bättre hela tiden och i dag bjöd den på en hel timmes löpning innan den blev lite väl trött. Men vilken timme! Varma regnskurar i ångande skog och du vet säkert hur gott det luktar!

Innan tåget hann jag mysa lite hemma hos mamma och Ulf där även dessa sötnosar är just nu.

Plus ett ruskigt bra simpass på egen bana! Två t o m! Det är vad jag kallar simlyx!

Två dagar till deadline och jag vet inte vad jag ska tro. Men jag vet vad jag hoppas på…

Kram från Ingmarie

Testar

Drömmen och önskan om att kunna köra The Race finns kvar. Åtminstone till söndag. Sen måste jag ha bestämt mig. Foten är i alla fall inte sämre efter gårdagens lilla äventyr men inte heller (mirakulöst) jättemycket bättre. Fast så länge den blir bättre är det jättebra tycker jag, eller hur?

I går köpte jag även en rulle sporttejp för att verkligen stabilisera foten när jag tränar. Inte annars för då kommer den aldrig bli stark igen. Tänkte därför att jag verkligen skulle testa hur mycket svett och väta det egentligen tål.

Började med 50 min intervaller på crosstrainern. Så där hårt att man liksom känner hur svetten rinner ner i strumporna. Ljuvligt! Och välbehövligt! Har svettats på tok för lite senaste tiden.

Sen direkt vidare in i gymet där jag bl a testade att belasta foten med diverse olika övningar. Det gjorde inte ont-ont men det var heller inte smärtfritt och ffa kändes det oroväckande vingligt.😱

Snabbt ombyte och sen ner i bassängen för vattenlöpning i 40 min. Sån här lyxbana hittar man förresten inte särskilt ofta!

Sen såg tejpen ut så här…

Så tror inte det är ett alternativ att ha på swimrunrace oavsett längd…

När jag simmade och vattenlöpte nu i kväll hade jag inget stöd, inte ens en dolme, och det funkade faktiskt riktigt bra! Vatten är grymt bra när man behöver undvika stötar! Och Brottet är aldrig fel! Särskilt inte när det är varmare i plurret än i luften. Ville nästan inte gå upp.

Jag har en plan fram till söndag kväll som jag hoppas håller! För om ca 1,5 vecka vill jag verkligen, verkligen bli så där toktrött att man inte ens vet om man orkar andas. Och jag vill bli det tillsammans med Micke någonstans inte allt för långt från målet på Utö.😍

Kram från Ingmarie