Vilken start…

….på augusti månad! Om den bara blir hälften så bra som i dag kommer den bli superdupertoppen-bra!

För hör  (läs) här;

15 km fin-fin trailrun i Saxtorpsskogarna med Anna och Fredrik. Det är rackarns många kringelikrokar så jag är tacksam jag hade sällskap som hittade annars hade jag nog hållit på fortfarande.

Sånt man kan hitta i skogen!

Nu vet jag var de bor!

Start och mål var vid en av mina absoluta favvo-sjöar, Saxtorps-sjön, och vad kan då vara bättre än att passa på att simma lite? Anna fortsatte springa medan jag och hard-core simmar-Fredrik, han skippade t o m våtdräkten, simmade.

1200 m fick jag ihop och det var ljuvligt!

Anna avslutade dock med oss. Det går liksom inte att motstå den sjön!

Sen var vi (såklart) hungriga och ett jättebra ställe att stilla den på är Lilla Bruket här i Helsingborg. I alla fall blev jag mätt.

En massa extra energi fick jag tydligen också för lite senare var jag på gymmet och svettades.

Det enda tråkiga i dag, samtidigt som det varit så himla roligt, är att Bertil och Ove åkte hem tillsammans med Anna & Fredrik. Vi är jätteglada över att ha fått låna dem dessa dagar och vi hoppas verkligen de vill komma tillbaka!

Tack  också snälla Anna och Fredrik för den mumsiga presenten!

En annan fin sak med i dag är denna. Jag tolkar det som ett tecken på härliga dagar framöver.

Kram från Ingmarie

När det flyter på

Sömnviruset är nästan helt borta så hurra för det!

I dag har det mer varit den ”vanliga” sömnigheten som kan infinna sig efter t ex intervaller och mat.

Körde en slags fartlek. 20 x 60-30 sekunder plus distans före och efter.😀 Valde Prins Bertil stigen och när det inte blåser allt för mycket är den guld. (Blåser det så kan man få slita som en gnu i motvinden och det är si så där skoj om det är på hemvägen när man är trött…)

Hann med en minikort siestan efter maten innan nästa skojighet som jag också kan bli akut sovtrött av. Simning. Det är något med kombon bli kall och sen varm igen tror jag.

Fick med mig Eeva, Maria och Malin till Torvsjön (de var i ärlighetens namn väldigt lättövertalade) och himmel så härligt drt var.

Maria och Malin är ”riktiga” simmare så de simmade lite längre men jag och Eeva är jättenöjda med våra 1400 m. Simma i sjö är mitt absoluta favvosim och jag hoppas på en slags repris i morgon!🥳

Avrundade det hela med att ha min Yin yoga klass.

Det är lite festligt det där med just Yin för jag var ganska frusen innan och hade dubbla tröjor på mig men efteråt var jag jättevarm trots att jag ju liksom inte ”gör” något. Jag får höra det nästan varje gång från någon deltagare. Avslappning kan minsann göra många underverk!👌

Nu är jag hemma i Helsingborg hos Anders och de två fyrbenta sötnosarna.

I morgon väntar ett nytt litet äventyr innan sista jobbhelgen före lite semester!🥳.

Kram från Ingmarie

 

 

Ett annat virus

Jag vet att jag upprepar mig som en gammal grammofonskiva men kroppen är bra märklig.

I går var jag stentrött.

Alltså så där supermegadunder-trött och jag vet nästan inte hur jag tog mig igenom den där arbetsdagen.
Jag tror dock jag vet varför och det handlar om den där tanden igen….

Efter torsdagens ingrepp kändes det ok någon dag men sen började det göra ont igen men inte i tanden utan jag blev svullen inne i kinden liksom upp under ögat och emellanåt gjorde det även skitont i örat. (!!!)
Dock syntes inget, jag hade ingen feber och kände mig inte sjuk men lite sovtrött. Ringde tandläkaren som inte var särskilt orolig. Han hade varnat mig lite för att det skulle kunna göra ont i en vecka men kanske inte på det viset men han trodde det var helt ofarligt så det var därför  jag vågade springa loppet i lördags trots allt.
Just då förträngde jag det men helt klart var det därför det kändes segt i kroppen. På söndagen var det lite bättre och måndag + tisdag var det nästan helt borta men det var då den där sömnklubban slog till. Trots massor av sömn hade jag kunnat sova ännu mer. Jag har alltså inte känt mig sjuk-sjuk utan enbart så galet sov-trött.
Nästan lite läskigt!
I morse kändes det lika sömnigt trots över 9 timmars sömn men en ledig dag kan och vill jag inte sova bort. Dessutom hade jag planerat in roligheter!

Löpturen blev oväntat lätt! Huvudet må ha sovit men kroppen var i alla fall vaken!

Fixade mat och gosade med de 4-benta en stund efteråt. De är så vansinnigt roliga och söta att det är obeskrivbart!

Kan du se dem? 😀

Sen tog jag buss och tåg till Halmstad för att vara med på onsdags-dubbelfesten. På dem kan inget/ingen sova!

Vansinnigt skoj soch vansinnigt jobbigt om alltid!

Avslutade med att få jättegod mat hemma hos mamma, Ulf och Sheila och nu hoppas jag det där sömn-viruset bara infinner sig när det ska. Dvs på natten..

Kram från Ingmarie

Havs-äventyr

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Kroppen är fantastisk, underlig och helt obegriplig. Trodde jag skulle vara stendöd  i dag efter gårdagen men benen var jättepigga! Varför var de inte det i går när det verkligen behövdes?

Så det blev både löptur, gym (där blev det dock bara överkroppen) och en kort guppig simtur (utan våtdräkt) i havet inklusive att cykla uppför den där långa backen hem.

Man skulle också kunna säga att dagens lilla halv-spontana äventyr ut till Kulla-halvön var ett slags träningspass. Hjärtat kan minsann slå lite extra även utan att man tar i en massa.
Vi testade nämligen ”Tumlar-safari och Nimis med Kullabergsguiderna”. Förutom att de missat att berätta att startplatsen var flyttad från Naturum uppe på Kullaberg till Mölle hamn så var allt perfekt trots att vi inte fick se någon tumlare.
Man åker max 12 st i en Rib-båt och jag får lov att säga att när guiden öste på som mest mot vågorna och båten flög högt upp i luften så gick åtminstone min puls upp rejält! Det var också bra styrketräning både för händerna och benen. Haha!

Att se land från havssidan är fantastiskt tycker jag. Särskilt om man varit där och vet hur det ser ut när man kollar ut mot havet. Det blir liksom som en helt ny plats.

Varken jag eller Anders har sett Nimis ”på riktigt” och oavsett vad man tycker om det så är det fascinerande! Vilken grej alltså! Jag vill väldigt gärna se det en gång till från landsidan.

Nimis är ett fascinerande konstverk av drivved och pinnar som konstnären Lars Vilks under 30 år skapat på en kullerstenstrand i naturreservatet Kullaberg. Det är inte bara konstverket i sig som är spännande, även berättelserna och myterna om skapandet. Genom åren har platsen byggts upp och förstörts, både av vandaler och av myndigheter. Att bygga ett stort konstverk i ett naturreservat är självklart inte tillåtet och kontroverserna och rättsprocesserna har varit många genom åren. Officiellt är Nimis ett svartbygge. Vilks själv har beskrivit Nimis som ett konceptuellt konstprojekt, där rättsprocessen är en viktig del i konsten.

Konstverket är byggt av drivved, plankor och grenar och utrustat med 15 meter höga torn. Verket har brunnit ett flertal gånger och därefter byggts upp på nytt, vilket innebär att Nimis ändrat skepnad genom åren.

Strax intill Nimis står konstverket Arx, en skulptur byggd i sten och betong. Omfalos, ett tredje verk, forslades bort år 2001 efter beslut i tingsrätten. För att ytterligare skydda konstverken utropade han 1996 platsen till ett suveränt land. Ladonien.

Det är ingen billig tur men vi tyckte det var väl värt pengarna. Efteråt blev det fika i solen i hamnen. Ljuvligt!

Kram från Ingmarie

Bjäre trail 2025

Jag har varit på väg flera gånger att kuta Bjäre trail men det har alltid varit något som sabbat den planen. Tills i dag.

Så här beskriver de själva loppet;

Bjäre trail – ett terränglopp utöver det vanliga

Vågar du anmäla dig till ett trail-lopp som erbjuder det mesta och lite till … Banan är VÄLDIGT kuperad! Ni springer upp och ner längs Hallandsåsens norrsida, ni kommer springa genom Sinarpsdalen, närmare Astrid Lindgrens ”Körsbärsdalen” kommer man inte i verkligheten (enda skillnaden är att körsbärsträden inte blommar i juli). Ni springer genom täta bokskogar med forsande vattenfall, beteshagar med betande djur, nedlagd skidbacke, nedlagd järnväg.

Många har sagt -”aldrig igen” när de har gått i mål, men alltid återvänt året efter! Det utlovas förutom massor av mjölksyra i benen en otaliga tillfällen till leenden och sagolik utsikt som slår det mesta. Välkomna med din anmälan!

Så jag visste dels av denna text och dels av historier från löpare som kutat det att det är t-u-f-f-t men helt klart hade jag ändå inte fattat…
Trots att det står VÄLDIGT kuperat med STORA bokstäver.

Det finns flera klasser att välja mellan och jag valde 17 km. Med facit i hand är jag glad jag inte var tokig nog att välja det dubbla.


Starttiderna var utspridda även inom klasserna och först tyckte jag det var lite konstigt men nu vet jag att det var jättesmart! Det blev i princip aldrig någon kö ens på de allra smalaste partierna, det fanns alltid någon att följa och det blev en utspridd målgång vilket också gjorde att det var gott om plats.

Före start gick arrangörer Sven (Nilensjö – tvillingbror till välkända BG som bl a gör super-tidningen SPRING)  igenom banan och prick på starttiden fick vi springa i väg.

Vi kan väl säga som så här. Framförallt de första 6 km var väääääldigt mycket utanför min comfort-zone. Faktum är att jag undrade om jag skulle tvingas bryta när skulle kravla mig över en bäck med hala stenar och sen vidare upp för en backe med absolut noll fäste och noll grejer att hålla sig i. Det var första stället jag är glad att ingen filmade just där. Det blev många fler där jag tänkte samma sak men det visste jag ju inte då. Jag vågade inte ens ta fram telefonen för att skapa bildbevis.

Efter ca 5,5 km kunde man välja ”enkla långa” eller ”korta svåra”. Jag behövde inte ens fundera. Mitt adrenalin var redan förbrukat men det finns tydligen en reserv för det skulle visa sig att den ”riktiga trailen”, som en medlöpare sa, inte ens hade börjat. Det var också där jag messade Anders och skrev att det här kommer att ta tid.
Vattenfallen var i alla fall magiskt vackra!

Att ”ladda” med  först ett halvakut tandläkarbesök på 2,5 timmar, sent jobb och sen en  sen konsert-kväll som genererade i 5-6 timmars sömn var högst troligt inte den bästa. Benen var som klumpar och eftersom jag är klumpigare än klumpig när det blir allt för mycket bröte i form av stockar, stenar, stängsel och stegar så blev kilometer-tiderna därefter. Jag krälade på alla fyra så många gånger att jag inte kunde hålla koll på antalet till slut. Tack och lov att det var torrt för hade det regnat hade det varit stor risk att jag hade fått ( i bästa fall) åka tut-tut bilen.

Att lida av svindel som jag på en sån här bana där man emellanåt springer på skrå utmed stup och ska upp och ned för tokbranta backar är verkligen att utmana sin comfort-zone. Jag var på riktigt ruskigt rädd mer än 7 gånger.
Som sagt var, Skåne är inte platt om nu någon tror det. Satan i gatan vilka backar det var men utsikten alltså!
O lallaaaa!

 

Mitt första mål var att komma mål med armar och ben i behåll. Check på den men jag såg desto fler som for i backen och som efteråt fick tvätta blod och gå med is-påsar. De var också en smula smidigare och snabbare än mig om jag säger så.. Jag mesade rejält och tappade en massa tid bara för det men helt ärligt, vem bryr sig?

Jag hade ett hemligt tidsmål men när de första 6 km tog nästan en timme så insåg jag att det kunde jag fet-glömma. Nu blev det dock långa perioder av riktigt springvänliga stigar och vägar så de resterande 11 km gick betydligt snabbare men med bly-ben hjälpte inte det.


Kom i alla fall långt ifrån sist och jag tror jag var 3a i min ”mogna damer-klass”.

Sven och BG har verkligen gjort ett kanon-lopp och efteråt fick man både banan, bulle, en påse med en massa grejer och en sån där härligt tjär-doftande medalj! Jag sniffade nästan ihjäl mig! Är det bara jag som blir så? Älskar att stå vid järnvägsspår och jag blir även lika sniff-benägen i ex källare och trappuppgångar som luktar cement. Undra just vad det är för brist jag har..

Efteråt var det bara en sak, näst efter att dricka mig otörstig, jag ville och det blev i gulliga Magnarps hamn.

Och efter det kom hungern. Det är märkligt det där men när man inte har behov av mat verkar det finnas caféer och restauranger i varenda hörna men när man vill ha då finns typ inget på flera mils avstånd. Vi chansade till slut på Baguetteria utanför Ängelholm och fick två riktigt smarriga baguetter som stillade hungern en stund.

Nu är vi hemma igen och det är så himla mysigt att komma hem till de där två fyrbenta. De verkar dock inte ha saknat oss lika mycket som vi dem och är mest intresserade av tvättmaskinen…

Kram från Ingmarie

Musik-magi

Ännu en gång hade SMHI ”spått” fel väder så vinden var, snällt sagt, några snäpp värre än de hade lovat. När det gäller att simma i galet hav är jag en mes så jag och gav upp efter 10 minuters våg-kastande. Men jag provade i alla fall!

Det var turligt nog lite lugnare vindar på gymet. Undra om SMHI hade kunnat lyckas spå fel även där…


I kväll åkte vi en liten tur till Malmö och det här!

Från början var det ”bara” Alphaville men så fick vi veta att det blev två bonusar i form av Syd & Ekman och S.P.O.C.K.

Syd & Ekman körde goa klassiker, SPOCK härlig synth och Alphaville… Ja de är ju just Alphaville och helt enkelt magiska!

 

Kram från Ingmarie

Landskrona – Helsingborg

Det där sommarkortet Skånetrafiken har ska ju utnyttjas och även om jag inte har semester kan jag ju låtsas så jag spontan-åkte till Landskrona i morse för att få ett löp-äventyr.

Jag och Anna har ju gjort denna tur några gånger så jag vet den är makalöst vacker. Dock brukar mina fötter protestera sista biten plus att den i ärlighetens namn är ganska trist men jag tänkte att i värsta fall kunde jag ju ta buss/tåg hem om det skulle knipa.
Jag visste ju inte då hur det verkligen skulle bli…

Hoppade av på Landskrona station och tog mig till Citadellet. Benen kändes pigga och jag hade slagit på stort med ett par nya skor. Jo jag vet att man inte ”ska” springa långt direkt med nya pjux men dels har jag haft modellen flera gånger innan, dels vet jag att Newtonskorna funkar direkt och faktiskt är som bäst när de är nya och dels är jag kanske en av få som kutat en mara (Chicago för att vara exakt) i helt nya skor och på köpet fixa en topp-placering! (8a)
Så därför tror jag inte på den ”regeln”. haha

Man springer utmed havet i princip hela tiden och det är vackert så det nästan gör ont i ögonen. Min absoluta favvo-bit är efter Borstahusen även om backarna suger en hel del i benen. Å andra sidan gör topparna att utsikten blir minst sagt magnifik!

Sen fortsätter man förbi den ena byn efter den andra, små fiskehamnar, badplatser, bryggor och till den där tråkiga sista biten som just i dag inte alls var tråkig! Benen liksom bara pinnade på och plötsligt var jag framme! Vad hände?

Älskar nya skor!

26 km senare var jag framme vid slutmålet. Tyckte jag var värd en påse med diverse godsaker att ta med hem. Älskar verkligen denna butiken!

Mestadels hade det varit härligt stekande sol men på slutet kom några regndroppar och åskan mullrade. Jag var dock helt inställd på havet och hade förberett både mat och simgrejer så jag cyklade ner direkt när jag kommit hem och lämnat min ”godis-påse”..
Jag hann i alla fall med ett dopp, äta och slappa lite innan det brakade loss…

Men det var inte kallt och vinden var obetydlig så jag satt kvar en stund trots regnet bara för det var så himla mysigt!
Ännu lite senare var jag hemma igen och fick då med mig Anders ner till havet så jag fick min lilla simtur (utan våtdräkt minsann) och Anders kunde ännu en gång konstatera att det var ju himla skönt med ett bad. Han har liksom inte riktigt lärt sig det ännu…

Som sagt var även om jag inte har semester spå kan jag ju låtsas som att jag har det. Får se om jag lyckas inbilla mig det nu under jobbhelgen…

Kram från Ingmarie

Dagsutflykt med extra svett

Att vara storasyster betyder att man har yngre syskon vilket betyder att man kan få extra bra träning när man tränar tillsammans. Särskilt när syskonen är vältränade killar! 😅

Jag har förvisso fler yngre syskon än Daniel och Markus men eftersom vi alla är utspridda lite här och där så är det inte helt enkelt att få ihop livspusslen. 🤪

Faktum är att det var första gången jag och Markus tränade ihop! Det är ju galet! Hoppas verkligen han vill fler gånger efter det som jag hittade på i dag!

Antagligen bara vi som fattade vad det stod men det var 5 bubblor à 6 minuter där man jobbade 2-4-6-4-2-4-6 osv set så länge klockan gick.

”Vilan” var 2 minuter men då skulle även 20 valfria utfallssteg göras. Finalen var 10 squat-jumps och 2 minuter jägarvila. Den var det bara jag som tyckte var rolig…🤣.

Svetten rann ner i skorna men allt var typ en miljon gånger lättare än löpturer hemma i morse. Någon elak hade nämligen hällt bly i mina skor…

Men tillbaka till syskonen och Halmstad där vi sågs. Det var tur det fanns dusch för efteråt mötte vi upp en del av resten av familjen för god mat och häng i kvällssolen på mysiga Rotundan i Norre Katts park. Om du är i närheten så ta en sväng dit. Klart värt det!

Är verkligen tacksam för både min familj och denna dag men också för att få komma hem till Helsingborg. Visst har jag sagt att jag älskar att bo här?

Kram från Ingmarie

Var är sommaren?

Jodå, SMHI lyckades att inte pricka rätt i dag heller. 🤪
Solen kom förvisso men många timmar senare än vad appen visade. Som sagt var. Svårt jobb…🤪😅
För övrigt undrar jag var den där ”extremvärmen” som det har varnats för i flera år har blivit av. Den är då inte här….

Men det är som det är. Springa kan man ju oavsett. Inte ens tokvinden märks i skogen! Förresten, visst har det varit ovanligt blåsigt hittills i år?

Simma var en smula värre. Det var nästan vågor i bassängen! Vis av erfarenhet av att Brottets vatten är av det kyliga slaget så tog jag på mig swimrun-dräkten. Den hjälpte säkert lite men efter 1200 m frös jag så jag skakade så jag gav helt enkelt upp. 😱
Is-och kallbad hjälper tydligen inte för att bli mer kyltålig…

När jag blir så där kall är jag liksom helt rökt. Kan nästan inte ens gå rakt och min teori är att det är för att hjärnan inte får tillräckligt med cirkulation.

Tog mig i alla fall hem, duschade i kokhett vatten, åt och sen somnade jag i soffan under en tjock filt.😳

Men det gjorde susen! Upptinad hann jag med både att fika med min fina vän på stan, gymma, ha mitt yoga-pass och sen tåget hem.
sken solen! ☀️

Var bara lite försenad hem men det var i rättvisans namn inte Öresundståget fel utan pga fulla idioter. Att de vill bli fulla är en sak men att inte visa respekt och bete sig både elakt och vidrigt mot personal och medpassagerare är aldrig ok. Så himla onödigt och tråkigt. Det var nog en himla tur att jag kom direkt från yogan för jag var lugn som en koalabjörn. haha!

Men hem kom jag och som alltid älskar jag denna vyn när vi rullar in mot stationen! Nu vankas en lång jobbhelg.

Kram från Ingmarie

 

 

Svåra jobb

SMHI och de andra ”väder-experterna ”, dvs meteorologerna, lovade rekordvärme och sol precis hela dagen och kvällen.

Naturligtvis blev det inte. Förvisso varmt men inte varmare än i går och absolut inte ☀️ hela dagen. Tvärtom kom det regn två gånger! 😳

Som sagt var, meteorolog måste vara universums svåraste jobb.  T o m svårare än att vara hjärnkirurg! De har ju liksom inte ens rätt i realtid!

Ett annat svårt jobb är att få tågen att gå i tid och ffa att informera. I dag t ex så stod det att det (försenade) tåget till Köpenhamn skulle avgå (söderut) från spår 3a kl 20.07 och det samtidigt som ( det försenade) tåget norrut skulle gå från samma spår. Jag tror t o m en 5-åring fattar att det är omöjligt….🙄

Inget av tågen gick heller den försenade tiden utan ytterligare ännu senare vilket vi inte fick info om och de där som går runt i gula västar där det står ”Fråga mig” på vet som vanligt ingenting.
Jag hade skämts ihjäl om jag hade haft det jobbet och inte kunnat svara på frågorna eller ens kan ta reda på svaren.. Men det är jag det.

Nåväl. Det var i alla fall så varmt att morgonens intervaller blev rejält svettiga. Så där då det sved i ögonen.
Underbart!
8 x 5 minuter med 1 min vila. 1:an var seg, 2-4 starka, 5-6 nära döden ( motvind och svagt uppför), 7 an lätt ( medvind och svagt utför) och 8an jobbig som attan.

Solen kom så småningom och stannade i flera timmar och det blev många sköna bad. Sol + värme + bad måste vara den bästa återhämtningen ever!

Som du vet är jag solcellsdriven så det blev ett crosstraining pass också innan tågfärden norrut. Skoj som alltid!

Tåget tog mig så småningom till Halmstad så nu är jag här på en kortvisit. Blir sapännande att se hur SMHI och Öresundstrafiken ”lyckas” i morgon…

Kram från Ingmarie