Author: Ingmarie

Fusklappar

Det spelar ingen roll hur många gånger jag kört ett Indoor Running-pass, jag behöver ändå ha en fusklapp. När jag är igång lämnar hjärnan liksom in och jag kan inte räkna längre.🤪 Frågan är om deltagarna skulle bli glada eller förfärade om det blev fler (eller färre) intervaller än jag sagt från början. Själv skulle jag bli jätteglad över fler men sur över färre.

Jag kommer inte ihåg alla övningar PT-Rafael har gett mig heller, och ibland har jag med mig någon fusklapp, men just i dag övade jag på de jag kom ihåg för stunden och det räckte lätt för en timmes gym-fest. Tänk att det kan vara så himla skoj att bli trött och svettig!

Vägen till och från SoFo-gymet är inte jordens roligaste men den funkar och är absolut roligare än tuben. Dessutom kräver den ingen fusklapp. Jag kan springa den sträckan i sömnen.

Kram från Ingmarie

 

 

Måndag

Nu har tiden rusat så där fort igen. Måndag och tidig morgonsim igen. Vad hände liksom? Det var ju typ i går förra gången.

En bra (riv)start blev det i alla fall.

Resten av dagen har varit si så där. Livet är skört och man vet aldrig vad som väntar eller hur det blir hur bra allt än verkar. Ingen går fri. Även den starkaste kan förlora fotfästet och kraften. Så var rädd om dig och varandra.

Kram från Ingmarie

Varmt, mittemellan och kallt

Jag vet inte när det var men jag vet att det var väldigt längesedan jag körde Hot yoga sist. Typ någon gång förra året. Inte för att jag inte har velat men det har varit svårt att få plats + att det där viruset ju kom emellan. Men i dag så äntligen blev det och jösses vad välbehövligt! Både för kropp och knopp.

Det långa simpasset var inomhus i precis lagom temperatur. Nästan hela tiden i alla fall. Den där biten mellan duschrummet till bassängen är alltid lite småvidrig liksom direkt när jag hoppar i, då känns det alltid kallt, men efter 3-4 simtag känns det perfekt.

Ganska konstigt ändå. Och fascinerande!  Kroppen är verkligen en rackare på att kunna reglera temperaturen. fast ibland får den jobba extra för att greja det. I Söderbysjön var det nämligen (förstås) ännu lite svalare. Att det blåste gjorde inte varken cykelturen eller simturen där så mycket varmare. Jag fryser fortfarande, flera timmar senare, efter de där 13-14 minuterna jag var i det 12,5-gradiga vattnet. Så himla härligt! Och jag var inte ensam. Förutom änderna var det fem stycken till som var i. Inte så länge men ändå, Det verkar bli fler och fler som fattar grejen med att simma och bada året runt. Eller åtminstone i oktober. Vi får se hur mycket sällskap jag har om 2-3 månader…

Kram från Ingmarie

 

SUM-variant

Som så mycket annat blev även Sörmlands ultra (SUM) inställt men det hindrar ju inte att man kan springa den ändå precis den dagen och tiden som det skulle vara. 😀 Eller i alla fall en del av den. Jan-Erik, som f.ö är loppets tävlingsledare, erbjöd sig att springa del 1-4 av själva Sörmlandsleden och jag var förstås inte svårövertalad.🤪 Dels för sällskapets skull och dels för att då visste jag att jag inte skulle komma vilse…

Första delen hakade även Karin, Kari och fyrbenta Sälka på.

Terrängen på leden är väldigt varierande men den är aldrig tråkig och bitvis rejält utmanande. Mycket lera, hala spång, rötter, backar, stenhällar och bröte ,men vackert som i en sagobok!

Foto: Kari

Första stoppet gjorde vi i Alby där det blev en “gå-fika”.

Karin valde att säga tack och hej här medan Kari och Sälka var med även på andra delen till Tyresta innan matte tyckte det var dax att bryta så den fyrbenta sötnosen skulle vilja vara med fler gånger. Fina Sälka satte nämligen distans-Pb med råge!

Jag och Jan-Erik gnetade vidare mot Haninge. Hela tiden med humöret på topp och med hur många samtalsämnen som helst att prata om. Vilket det förresten varit hela tiden. Tänk vilken bra terapi det där är! Man löser ju typ både världsproblemen och vardagsproblemen utan att betala en enda krona! Plötsligt var vi framme vid Rudan i Haninge och äventyret var slut. För denna gången vill säga. En makalöst härlig dag och jag är obeskrivbart tacksam både för att kroppen var med mig och för det fina sällskapet jag haft.

SL fick ta mig hem.

Kan tillägga att det satt väldigt fint med dusch och mat när jag kom hem. Ugnsbakade grönsaker, falafel, groddar och sallad. Plättlätt, snabbt, billigt, gott och snällt mot både djuren, kroppen och naturen.

Kram från Ingmarie

 

Fredags-boost x 3

Ledig fredag och jag har verkligen lyckats maxa den på allra bästa sätt och vis.

Nummer ett:

Simträning med coach Ulf. Alla var nog lite “nervösa” innan för detta är en helt ny grupp och sånt är nästan alltid lite pirrigt. Men det var såklart helt i onödan för dels är ju Ulf en super-coach, dels kände de flesta av oss varandra sen innan och dels är det ju ingen tävling. Så himla löjligt att ens fundera på att vara orolig! Men så där fungerar de flesta av oss människoknytt tror jag. Det var så vansinnigt roligt att vi helst ville fortsätta resten av dagen. Utan tvekan kommer detta bli en av mina veckorutiner så länge jobbet inte sätter krokben.

Foto: Ulf H

 

Foto: Ulf H

Foto: Ulf H

Foto: Ulf H

Nummer två:

Gymet! Var snudd på sovtrött när jag kom dit men det försvann på typ 28 sekunder när jag väl kommit innanför dörrarna. En timme senare var jag både pigg och hög av lycka. Som vanligt alltså.

Nummer 3:

Söderbysjön. Min lilla pärla. Jag, änderna och svanarna. 12,9 grader i vattnet blev 13 minuters sim. (En minut för varje grad är målet.)

I dag åkte mössan på efteråt. Luften var svalare än vattnet!

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Bra laddningsvariant

Det här att kunna vara ute i naturen. Jag förstår helt enkelt inte hur man orkar med livet utan att vara ute och röra på sig. Man måste såklart inte springa men får jag välja är det mitt förstahandsval. Om nu någon missat det. 😀

Därför är jag väldigt tacksam både att jag kan och får. Stackars de som inte har den möjligheten. Eller som måste ha munskydd hela tiden. Ärligt talat fattar jag inte alls grejen med det. Vad jag vet finns inga vettiga “bevis” för att det minskar risken för covid-19 spridning. Dessutom blir man snudd på koldioxid-förgiftad efter ett tag så inte konstigt folk inte har på det som man ska. Tro mig, jag vet hur det är att tvingas ha samma på sig längre än 20 minuter…Det där sänker även immunförsvaret och det begriper ju vem som helst att det inte är så bra…

Nåja, extra tacksam är jag för att kunna vara ute de dagar jag jobbar. Både för kroppen och skallen. Att vara i en stimmig, hektisk, teknologisk, stressig och lysrörsrik miljö är ju liksom inte det mest hälsosamma man kan utsätta sig för. Vara ute i skogen däremot! Det är grejer det!

Och extra bra blir det såklart om jag hinner sprada. Som både i går och i dag!😍

Hur laddar du före/efter jobbet?

Kram från Ingmarie

Fryslorten

Jag må gilla simma/bada (is)kallt men jag gillar inte kallt väder. Det ärt som att jämföra kanelbullar och dörrhandtag. Två helt olika saker. Vet inte varför men jag har frusit precis hela dagen utom vid två tillfällen.

Det ena var när jag sprang ute i finskogen.

Den andra när jag instruerade ett Indoor-Running pass. (Den som inte svettas på de passen finns förresten inte.🤪)

Hur ska detta sluta? Det är ju fortfarande två-siffrig temperatur ute och bara början av oktober.😱

Kram från Ingmarie

Insamlings-slut en härlig måndag

I dag var sista dagen på Sophias insamling till Gotlands Djurfristad.

Min lilla insats blev så här:

Man kan såklart skänka pengar oavsett men det här gjorde garanterat att fler gjorde det. Jättebra tycker jag! Tänk om alla djur kunde få ha det så bra som hos dem… Måtte fler förstå vilket lidande djurfabriker är och att så länge man köper produkter från dem så kommer det fortsätta. Efterfrågan styr tillgången. Så enkelt är det faktskt.

Sista simningen till insamlingen blev nu i kväll och det var verkligen ljuvligt och så magiskt vackert.

I går hann jag bara med en sprada innan jobbet men bättre än inget!

Det bra med att jobba helg är att då ser jag alltid till att jag är ledig på måndagen. Jag brukar ju gilla måndagar annars också eftersom det är simträning, men den blir ju liksom extra bra när jag kan göra vad jag vill hela dagen.

Simträningen var skoj som alltid även om det var lite segt att gå upp efter en jobbkväll. Men så fort jag kommit i plurret och simmat halva första längden vänder det och jag begriper inte hur jag ens kunnat tveka att gå upp och åka dit.

PT-träningen med Rafael var superskoj! Det är den förresten alltid. Vi gjorde ett test med en kettlebell-serie som jag haft som läxa och han var t o m impad av min utveckling! Flit lönar sig! Sen hittade han (förstås) på en del nya övningar så jag inte helt fick hybris. Det finns alltid något mer att öva på!

Men hur trött jag än är efteråt åt så är jag ändå mest glad, energifull och full av inspiration!

 

Kram från Ingmarie