Avslutning och en ny vän

I dag var sista openwater-simningen med Team Snabbare och en bättre Grande Finale tror jag inte vi hade kunnat få! Magiskt! Ja du ser ju!

Och fika efteråt såklart.

17 grader i vattnet så det var helt ok. Körde inte riktigt hela sjön runt men tre kilometer blev det i alla fall.

Man kan ju bli blöt av annat än att simma. Som när himlen öppnar sig och man precis just då är ute och springer långt ute i skogen. Tur jag inte har någon frissa jag måste “vara rädd om”.

Dag 20 blev förresten så här.

En helt annan grej. Vänner är som de flesta vet otroligt viktigt. Helt ärligt tror jag det är oerhört svårt att leva utan åtminstone en vän, eller vad tror du? Jag hade troligtvis ruttnat inombords och känt mig oerhört ensam utan mina vänner. Som de i morse t.ex. (Kan vara svårt att tro men simning är oerhört socialt!)

Vi har fått en ny liten vän. En fyrbent. Eller fått och fått, vi lånar honom. Nero har fyra ben, är två år och är räddad från ett hårt liv i Ryssland. Han är oerhört söt och snäll och smart som få. I dag har han varit hos oss några timmar för att testa om det funkar. Ungefär som inskolning på dagis!

Kram från Ingmarie

 

Roliga timmen

Om du är lika gammal/ung som mig så hade kanske du också hade ”roliga timmen” på fredagar i skolan? Hos oss skiftade man om vem som skulle vara ansvarig och det kunde vara allt från sång- och dans uppträdande till frågesport på denna timme. Allt i olika grader av “rolighet”.

Nu för tiden är det ju lite annorlunda men jag har haft en slags roliga fredagstimmen i dag. En jätteskoj faktiskt! Egentligen spelar det ingen roll viken dag det är förresten för 100% av PT-timmarna med Rafael är alltid roliga! Och svettiga.


Armhävnings-utmaningen efter blev en dubbel utmaning om man säger så för det är ju liksom ingen slappe-timme han bjuder på.🤪


Resten av fredagsmys-fyset blev här.

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den snabba tiden

Det är när man (t.ex) gör såna där utmaningar à la 25 armhävningar/dag i 25 dagar som man man märker hur rasande fort tiden går! Jag är redan inne på dag 18 av 25! Vad hände? Tycker jag började typ i förrgår.

Jag tycker också det bara var nyligen Eriksdals utebad öppnade men även om det var väldigt försenat i år, faktiskt flera, flera veckor, så var det fortfarande långa ljusa kvällar med en känsla av att ha hela sommaren framför sig. Nu är det snart mörkt klockan 19.30 och utebadets öppetdagar lätträknade. Så jag njuter och nyttjar verkligen varje minut jag kan få där.

Springa funkar fortfarande göra barbent och trött går ju alltid att bli om man är på det humöret. 30-sekundare (med lika lång gå/joggvila) kan verka plättlätt men gör man bara tillräckligt många, typ 60 st, blir åtminstone jag förbenat trött.

Hur märker du att tiden går (extra) fort?

Kram från Ingmarie

 

Ute, inne och en nödlösning

Egentligen skulle Eriksdalsbadets utebassäng stängt i går men någon snäll och klok människa har bestämt att det ska vara öppet en vecka till. jag har ju inte varit särskilt flitig besökare denna sommaren, öppet vatten är ändå det jag gillar mest, men för att verkligen visar hur mycket jag uppskattar deras gest så var jag där i dag. Kändes väldigt ovant men jösses vad skoj! Dessutom kom jag en perfekt tid så det var nästan ingen där!

Passade på att gyma också när jag ändå var inne i stan. En timmes svettfest! Om du tror det är enklare att göra armhävningar på en skivstång ska kan jag berätta att det är det inte. Den rör sig nämligen. Men kul och effektiv övning!

Jag brukar inte köpa eller ta varken shakes eller bars men ibland blir det nödvändigt och då är det bra att det finns. SATS har lanserats sina egna produkter nu och jag får säga att jag gillar både barsen och den här shaken, Vegan såklart!

Hur gör du? Brukar du ta bars/shakes efter träning?

Kram från Ingmarie

Slut för denna gången

Så var jag tillbaka i 08a land igen. Känns alltid sorgligt att åka från Rådmansö men jag är såklart oerhört tacksam över alla dessa fantastiska dagar jag fått!

Jag körde hem i ösregn (inkl galna köer, lastade av i ösregn, lämnade bilen i ösregn, åkte SL i ösregn, handlade i ösregn och traskade hem i ösregn. Men 90%  av sista dagen i Skaparladan (för denna gången) var det sol!

Morgon-sprada i sol är bra fint det!

Det har varit underbart att få och kunna vara så länge som 10 dagar på Rådmansö. Ju mer jag är där ju mer förälskad blir jag. Under åren har jag ju varit där alla årstiderna så jag är mycket väl medveten om att det är väldigt, väldigt mörkt och öde på vintern. Som den lantis jag i grund och botten är så gillar jag även det.

Skaparladan är alltid fin oavsett väder och årstid. Skapa kan man ju tack och lov alltid göra.

En del nav min hörna denna helgen. Älskar ladans fönster!

Och de här människorna alltså. Weronica, Jonna och Peppe. Och hunden Inga såklart. Så otroligt härliga och underbara! De är de som gör Skaparladan till den unika plats det är. Frihet, Närvaro, Tillit, Nyfikenhet… …och TRYGGHET!

Kram från Ingmarie

Olika slags trötthet

Att köra (tröskel)intervaller kl 08 är inte min grej men ibland händer det. Efteråt känner jag mig som en superduper-woman och undrar varför i all sin dar jag inte gör det oftare….

Träna (hårt) blir man ju såklart trött av fast samtidigt blir man ju faktiskt även pigg av det. Utan träning blir jag seg, trög, trött och oerhört lat. Det är liksom som om jag aldrig riktigt kommer i gång om jag inte gör någon slags fysisk aktivitet. Antar att det är en av anledningarna till att jag varken kan eller ens vill helvila. Jag skulle helt enkelt fastna i soffan och inte få någonting gjort. Dessutom skulle jag bli deprimerad…

Måla och skapa blir man också trött av. Och pigg! Som jag skrev i går testar jag lite nya metoder och milde himmel vad det tar på krafterna. Inte rent fysiskt som de där intervallerna utan mer mentalt. Fastän jag egentligen inte “tänker”. Men jag fokuserar och är verkligen i själva processen. Det är jobbigare än man tror. Men också vansinnigt skoj!

Därför är det superviktigt med pauser. Ibland sitter jag bara och dumglor. Ibland går jag ut i galleriet och inspireras av Jonna och Peppes konst.

I bland pratar jag med någon annan som tar paus eller som i dag, tar en tur till Rådmansö bageri. Det är ett måste att besöka när man är här. Finns ju liksom en anledning till varför de år efter år efter år efter år blir framröstat till Roslagens bästa och till varför folk mer eller mindre vallfärdar dit.

En annan bra grej är att simma. Helt ärligt var det en smula motigt att gå till sjön i regnet men väl i spelade det ju absolut ingen roll! Tror t o m att det var varmare i sjön än på land.

Men jag var glad över att jag hade en mössa i jackfickan…

Kram från Ingmarie

Skaparladan igen

Efter fyra ljuva och fria dagar är det äntligen målarkurs igen. Denna gång i Vedic Art. Eftersom jag gått alla stegen flera gånger innan, vilket inte betyder att man kan allt, så blir det en ytterligare fördjupning. Det här tar nämligen i princip aldrig slut. Målandet är som livet. Det går upp och ner, fram och tillbaka. Det finns hela tiden nya utmaningar, nya upptäckter och nya upplevelser. Jättehäftigt tycker jag! Jag märker att jag har stor nytta av detta i mitt vardagsliv. T ex att man får ångra sig, det är inte farligt att göra ”fel” (vad nu det är) och man får göra både om, nytt och samma igen. Om man vill. För det är mycket det som är grejen. Att känna inåt och klura ut vad man egentligen vill och gillar. Inte vad man tror andra förväntar sig av en. Faktum är att jag funderar på om jag lärt mig mer om mig själv på dessa målarkurser än alla mina sammanlagda terapitimmar genom åren…

Hur som helst så passar jag alltid på att testa lite nya grejer, färger och former när jag är här. Dels för att jag kan fråga och få hjälp om jag helt kör fast och dels för att här finns enorma mängder av inspiration att få.

En del av Skaparladan inifrån. Alla har sin egen plats och man går aldrig in i någon annans utan att ha blivit inbjuden. Superbra!

Helgens lärare är Jonna och Weronica. Liksom Peppe är de helt obeskrivbart underbara! Gillar man inte dem måste man ha ett stenhjärta.🤪

Medvetet har jag chillat med träningen i dag. Lite sim, lite vattenlöpning plus de där armhävningarna förstås.🤩

Eftersim-chill

Så här fint var det i kväll när jag cyklade hem. Måtte hösten bli lång och varm.

Kram från Ingmarie

Också en slags kärlek

Swimrun alltså. jag minns ännu mitt första “riktiga” ever för ganska exakt 5 år sedan. Föga visste jag då att jag skulle bli helt hooked. Inte heller anade jag att jag inte skulle ha några som helst problem med att köra solo och hitta på egna rundor. Som i dag. Tre timmar kärlek i ömsom sol och ömsom regn. Men vem bryr sig om regn när man ändå är blöt?

De där 25 armhävningarna var dock lite segare att göra än de andra 10 gångerna.

Men om det är något jag verkar vara bra på (just nu) så är det att återhämta mig. Mat och en 20-minuters powernap sen var jag redo för gymet. En timme “kärlek” där också för jo, jag tycker det är skitskoj! Jag älskar känslan av att känna mig stark plus att jag ju vet att det faktiskt är snudd på livsviktigt. I alla fall om man vill kunna göra det man vill och sköta sig själv även om 10-20-30 år. Träning är såklart ingen garanti för någonting men man kan vara ganska säker på att utan den har man ännu mindre säkerhet mot “ålderskrämpor”. Dessutom blir åtminstone jag både gladare och mer produktiv.

Kram från Ingmarie