Helg med extra allt

Så himla glad och tacksam att kroppen läker så bra efter den där tolvfingertarms-blödningen.🙏🏻
(Förresten högst troligt orsakad av bakterier och genetisk svaghet.)
Jag är också så himla glad och tacksam att jag fick finsällskap av Kari på lördagens 10 km (!) långsamma gå-spring runda i fin-skogen.❣️😍 Perfekt både för kropp och själ.

I dag blev träningen på gymet. Alltså, jag älskar ”mitt” gym! Människorna, lukterna, utrustningarna, musiken, lokalerna. Allt! Helt klart är det en bidragande orsak till att det går framåt och att det gick så bra i dag. Inte så att jag maxar på som innan men det är banne mig inte jätte-långt kvar! 🥳

Men jag håller mig till ett pass om dagen såklart. mycket energi har jag inte ännu att jag skulle orka mer. Däremot sover jag inte flera gånger per dag längre. Ibland inte ens en gång. Det du! Stort framsteg! Det får räcka med 9-10 timmar per natt. Haha!
Så nu när jag pallar vara vaken lite mer åkte jag och Anders ut till Waldermarsudde på vackra Djurgården efter lunch och gick en lång härlig runda innan båten tillbaka till Slussen. Stockholm är verkligen fantastiskt! 😍

Bada året runt är något jag som sagt var önskar fler testade för det är en kick för både knopp och kropp. Jag lovar! Hur som helst så gillar jag att bada på kvällen bäst. Som en bra avslutning på dagen liksom. Både i går och i dag blev det i ”min” Söderbysjö. Det är en stor lyx att ha den så nära. 🙏🏻

Passade på att kolla vattentemperaturen igen. Fortfarande två-siffrigt så fortfarande inte ens coldswim.😄

Ett sätt att verkligen ”få till” det där badandet är att som en god scout ”alltid vara redo”. Som jag i dag. Vem kunde väl ana att jag hade denna under mina kläder när jag traskade runt på Djurgården? 🤪🤪 (Enda extragrejen var en handduk nedstoppad i väskan.)

Bara jag i sjön. Inte ens fåglarna var där!

Badar du året runt?

Kram från Ingmarie

 

Det tar sig!

Lyckades gå-jogga ihop 8 km på samma tid som det tog att få ihop 7,5 km i tisdags. Det tar sig! Nu är det ju inte alls säkert att gps:en stämmer såklart men om den gör det så är det ännu ett litet framsteg. Oavsett så var det härligt och kändes helt ok.

Tro nu inte att jag pressar mig för det gör jag inte. Tvärtom! Skulle t o m vilja påstå att jag är lite mesig emellanåt och det är självvalt. Har ingen brådska med någonting och vilar verkligen massor. Även under de där gå-jogg rundorna.

Samtidigt så går det ju faktiskt inte att pigga på sig genom att ligga på soffan hela dagarna. Man behöver utmana sig för att utvecklas oavsett vad det handlar om, eller hur? Det gäller bara att lägga sig på rätt nivå och det är väl det som kan vara det knepiga. Den där ribban måste helt enkelt anpassas efter nuet. Inte efter hur den var innan eller efter hur man vill den ska vara.
Att jag klarade av att både träna och jobba så pass länge som jag gjorde beror till stor del på att min lägstanivå var så hög. På gott och ont antar jag. Å andra sidan är det nog bra mycket enklare för mig att ”komma tillbaka” igen just för att jag var så stark innan detta hände.

Hur som helst så har jag inte tagit så här många steg på väldigt många veckor. Tjohooooo!

Att det blev så här många i dag var för att en vän drog med mig på en extra promenad. Perfekt med en ”walk and talk” träff för även om det blåste friskt så var det härligt att träffas och vara ute. Bada fick jag dock göra själv. Förstår verkligen inte varför… Jag har aldrig ångrat ett bad oavsett årstid och jag har faktiskt inte heller hört någon annan som gjort det!

Kram från Ingmarie

 

Är det nu det vänder?

Gissa om jag längtat efter att få snöra på mig Newton-pjuxen igen?!

Och gissa om jag var lycklig i dag när det äntligen blev?!

Jag har förvisso tagit några få löpsteg på mina promenader men det är inte samma sak som att verkligen ha löpskorna på fötterna och springa längre än 10 meter.
Som alltid går jag på magkänslan och i dag sa den att jag var redo att försöka springa lite. Jag hade ingen plan utan det blev som det blev. 7,5 km gå-jogg i snigelfart och det var nog bland de bästa 7,5 km i gå-jogg i snigelfart jag någonsin gjort!🥳 Helt klart hade jag också valt rätt dag för kolla solen!🤩

Måtte det nu fortsätta så här åt rätt håll!

En sån här dag kan man ju heller inte låta bli att bada. Det vore ju rent brottsligt! 🤪 Fick finsällskap av Kari och vi njöt länge både i vattnet och i kvällssolen.❣️🙏🏻

Nu finns även fler tavlor på min konstsida och bl a dessa kommer vara med på mitt vernissage den 16/10.

Välkommen!

Kram från Ingmarie

Två viktiga (för mig)

Snart har vi gått igenom varenda garderob och förråd inför flytten. Rensat, sorterat, slängt och skänkt. Känns väldigt bra! Jag får ta det i korta omgångar för uthållighet är inte min starkaste gren just nu.😱 Mitt blodtryck är fortsatt löjligt lågt så står jag still kroknar jag direkt. Håhåjaja. Men det går framåt för varje dag och jag vet vad som hjälper mig.
Förutom mat och sömn så är skogen absolut nummer ett. Den ger mig alltid kraft och energi.

Den är verkligen en aldrig sinande källa av livskraft!😍 Har du inte provat att krama ett träd så är det hög tid!

En annan grej är att bada. Nu är nog nästan den bästa tiden. Det är svalt men inte så man riskerar frostskador och det är inte isande kallt i luften när man kommer upp. Tror faktiskt det var ungefär samma temperatur i vattnet som i luften i dag! Fortfarande två-siffrigt så det kan inte ens kallas kallbad ännu.

Anders gick med mig men av någon underlig anledning ville han inte följa med hela vägen i.🙄

Kram från Ingmarie

Så kom de där dagarna…

…när jag kände mig redo och helt enkelt inte varken kunde eller ville vänta längre. Någonstans någon gång måste jag ju liksom börja. 😍🙂

Med att simma.

Med att gyma.

Med att bada.


Tro nu inte att det är fullt ös! Vi snackar mespass knappt värda att byta om för. Korta, lätta med låg intensitet men tillräckligt för att det ända ska kännas som jag gjort något. Mest vilar jag dock. Och går i skogen.


Det är egentligen makalöst fantastiskt! Det är ju trots allt bara en vecka sen låg jag i en sjukhussäng och orkade inte ens tänka tanken på att gå de ca 500 m det var till huvudentrén!  Gissa om jag är tacksam?🙏🏻❣️

Kram från Ingmarie 

 

Fryslort, bröte och ett tips

Många verkar tro att jag klarar hur mycket kyla som helst bara för att jag vinterbadar. Det är helt fel. Typ JÄTTEfel! Jag fryser skitlätt! Höst, vinter och t o m vår innebär alltid massor av kläder och vill det sig illa är det så även delar av sommaren. Så klen är jag… Men jag är en rackare på att hantera värme och bada isvak.

Vinterbada är ett sätt för mig att överleva vintern. Den piggar upp, ger mig massor av måbra-hormoner och är ett äventyr och en ritual jag tokälskar. Men bara på vintern! På sommaren har jag absolut inga som helst behov av att bada kallt. Då vill jag ha sol och värme precis hela tiden. Det kan aldrig bli för varmt om du frågar mig! (Därmed inte sagt att det är så bra för naturen och djuren om det är varmt alltid men det är en annan diskussion.)

Så från att bada i baddräkt (och mössa) bland isvakar tar jag på mig våtdräkt och dubbla badmössor när jag ska simma ute på sommaren. Åtminstone nu i början. Fattar att det kan verka extremt motsägelsefullt men dels är det något som händer när jag doppar huvudet som gör att kroppen ”fryser till” direkt, dels är jag i mycket längre när jag simmar och dels rör jag mig mer och när man gör det så kommer det mer kallt vatten nära kroppen. När jag vinterbadar kan jag även gå upp direkt när jag känner att det är tillräckligt. När jag simmar är det inte alls säkert eftersom jag ju simmar bort från själva starten.

Vid ett flertal tillfällen har jag simmat så länge att jag börjat frysa så mycket att jag på riktigt trott jag skulle tuppa av och när det hade skett allt för många gånger började jag bli rädd. Det är en fruktansvärd känsla och ffa farlig. Det är inte det där att jag bara huttrar, hackar tänder och får färgglada fingrar, det grejar jag, utan kroppen lägger verkligen av. Det går ruskigt fort med men jag har börjat tyda tecknen och avbryter i god tid. Så i stället för att OW-simma långa sträckor så kör jag många korta. På så vis slipper jag vara orolig/riskera något och det är enbart roligt och lustfyllt. Det gör mig troligtvis inte till en bättre simmare men so what? Jag simmar för jag gillar det, inte för att tävla.

Två korta turer blev det i dag. En i Infjärden och en i Djupsjön. 100% njutning. I synnerhet den sista för då var det så härligt att solen kunde torka mig.

Infjärden

Djupsjön

Löpningen var absolut frysfri och vacker som en sagobok. Sprang en av mina favvo-rundor som jag hittat för längesedan men de hårda vindarna som varit här hade lagt gigantiska hinder i vägen. i skogen! Tror minsann halva granbarrs-beståndet hamnade på mig innan jag hade tagit mig igenom allt… Naturens krafter alltså!

Till sist vill jag tipsa om ett väldigt bra TED-talk av Dr Chatterjee.
How to make diseases disappear”.   (Den är bara 18,5 minut lång så jo, du hinner lyssna.)

Tyvärr lär det inte hända för läkemedelsindustrin kommer fortsätta sin kamp att få sälja (onödiga) läkemedel… Men tänk om fler läkare kunde vara och tänka som Chatterjee! Vilken frisk värld vi skulle få!

Kram från Ingmarie

Typ en återhämtningsdag

Det här måste vara bland de bästa sätten att återhämta kroppen på.
Lugn fin trail-löpning på mjuka stigar i solsken.

Visst var kroppen en smula seg sen i går men du vet hur det är med gamla motorer. När de väl startats så kan de gå i evigheters evigheter. När jag hade kutat var allt som vanligt igen och jag har både cyklat en mil och kört ännu ett tokskoj (och tokjobbigt) crosstrainingpass.

Avslutade söndagen med lite kallsim. Eller egentligen vet jag inte om jag kan kalla det ”kall” för det är över 10 grader i vattnet nu. Kanske snarare skulle kallas svalkande. Haha!

En av mina bästa återhämtningsmetoder för ffa skallen är att måla. Allt runt omkring försvinner liksom och det är bara jag och färgerna.

Hur gillar du att återhämta dig?

Kram från Ingmarie

Ibland kan man vinna det mest oväntade

I vår lilla familj är det Anders som har bollsinnet. Man har väl ganska gott om det när man spelat volleyboll på elitnivå antar jag.🤩Jag är usel på allt som har med bollar att göra och tycker t o m de är läskiga för de gör ju skitont att få på sig! Precis alla bollar verkar liksom dra sig till mig och träffa mitt i prick.

Men det finns ett undantag. Minigolf!

Av någon anledning lyckas jag bättre där. Nästan så jag vågar skriva riktigt bra! (Men bara nästan för blir jag för kaxig kommer det kanske gå utför.🤪) I dag testade vi Hellas minigolf för första gången och jag vann. (Igen.)🥳

Ingen jättesvår bana men där var några knepiga som alltid. 😄

Är man vid Hellas kan man heller inte motstå sjön..Bio grader är det tydligen i vattnet så då får det får räknas som kallsim.😃

Nej, Anders badade inte… Konstig människa.:-)

Långpasset i förmiddags var f ö så där vackert som det nog bara kan vara i Sverige en solig dag i maj. Benen var pigga första timmen men sen började gårdagens aktiviteter göra sig påminda.🤪 120 minuter blev det i alla fall och det är bra nog.

Kram från Ingmarie

När man kan välja båda

En av alla miljarder fördelar med löpning är att man kan välja om man vill ha sällskap eller springa solo. Eller så gör man båda delarna under ett pass. Som att äta kakan och ha den kvar! Hur mycket bättre kan det bli liksom?

På min två-timmarstur i dag fick jag sällskap en bit av fina Åsa. Vi hann inte prata om allt vi ville hinna men väldigt mycket i alla fall!

Benen var ruskigt sega men jag vet ju varför… Tre tuffa träningsdagar gör man inte helt ”ostraffat” och det är helt ok! Det är väldigt mycket värre att ha sega ben utan att det finns en anledning. haha!

Jag tror den lilla simturen gjorde extra gott för kroppen just i dag. Nu kan det dock inte ens kallas kallbad längre för det är över 10 grader i vattnet. Men det är fortfarande härligt uppfriskande och gott om plats!

Kram från Ingmarie

 

Tårar, skratt, svett och iskallt

Begravningar är verkligen inte roligt men å andra sidan visar det ju också att man har fått lära känna en människa och vara en del av dennes liv. Att släppa in någon i hjärtat innebär ju också ”risken” att uppleva sorg så vill man slippa/undvika det får man leva eremitliv och då också missa upplevelsen av vänskap, kärlek och gemenskap. Det vill inte jag även om sorg gör vansinnigt ont och är skitjobbigt. Jag är oerhört tacksam jag fick lära känna Anders mamma och alla de fina minnen hon gett mig och oss.❤️ Jag är ganska säker på att hennes minnesstund blev precis som hon hade velat ha den om hon varit m ed rent fysikt.

Det blev ändå en fin eftermiddag i går med mycket både tårar och skratt men vi har bestämt att nästa gång vi alla här på trappen ses så ska det vara enbart skojigheter!

Jag hann också testa Sundell fina hyfsat nyrenoverade simhall i går. En dröm! Kanske därför simningen gick så himla lätt och bra? Medströms oavsett hur jag simmade.🤪

I dag blev det intervaller runt Sidsjön. 16 x 2 minuter för att vara exakt. Kändes inte riktigt lika lätt. Kanske för att det blåste isvindar!🥶

Jag och Anders tränar i princip aldrig ihop, vi är inte riktigt i fas om jag säger så 🤪,  men ibland blir det åtminstone samtidigt.😄

Och vi var t o m även samtidigt på (hotell)gymet!

Eftersom åtminstone jag nog inte kommer åka upp hit så mycket mer nu när ingen av Anders föräldrar är kvar så for vi på en liten avskedstur utmed Kustvägen till ställen vi varit tillsammans på. Bl a Junibosand, Skatan och Galtström. Små gulliga och pittoreska fiskebyar som just nu är snudd på stendöda och absolut både mygg- och trängselfria. Många härliga minnen för oss här!

Vid  Lörudden hade jag tänkt bada i havet men det var minst sagt vilt (man kan bara gå i från klipporna) så det fick bli detta lilla (is)badkar.😍

Avslutar med två matbilder.

Gårdagskvällens smarriga på Tant Anci och Fröken Sara och kvällens på Indian Palace.

Allt vegan.❣️🙏🏻

Kram från Ingmarie