Coldswim

Sånt man kan göra en ledig fredag

Jag har en jobbhelg framför mig och då gäller det ju liksom att “rasta av sig”. Som t.ex med en timmes svett-fest på spinning-hojjen.

När jag kör själv kör jag typ max hela tiden. Enda “vilan” är den korta pausen mellan låtarna. Kanske inte så konstigt jag blir så förbenat trött…

Men jag återhämtar mig fort så det beror högst troligt inte på att jag är dåligt tränad utan mest på att jag är ovan. (Hoppas jag… haha!) Faktum är att det t o m kändes lite skoj i dag! Klurar faktiskt på att köra en gång/vecka även när ryggen är helt bra igen. Inbillar mig att det kan göra att det blir lite fart i benen av att hålla hög kadens. (Anna kanske vet?)

Via duschen och en busstur åkte jag till Tyresö för att simma. Gissa om jag önskade att Eriksdalsbadet hade varit öppet för då hade jag kunnat gå emellan i stället för att behöva nyttja SL en extra timme. Men men, det nya budet är att det är stängt till minst 12/4. Galenskap! Tack och lov att även Medley, precis som t.ex Sats, har fattat att man kan ha öppet och ändå följa restriktionerna.

Drygt 3000 m hann jag få in på den där timmen jag var i. (Tack vare att jag körde en del med simfenor…) Ovanligt “mycket” folk men absolut ingen trängsel.

Känslan när jag  simmar är fortfarande bra så vad gör det om det inte går så snabbt som jag skulle vilja? Det är bara att nöta vidare. Mitt mål är ju att må bra, utvecklas, åldras med bibehållen kraft samt ha kul och jag kan svara ja på alla!

Mitt kvällsdopp fick jag jobba lite extra för. Det hade kommit is igen! Ganska tjock t o m. Det var allt lite otippat. Nej, mycket otippat!

Fantastisk kväll och som alltid så ångrade jag mig inte ens en milli-sekund.

Lagat mat har jag också gjort såklart. Så jag blev mätt i dag och blir i morgon. Vegan såklart. Vill verkligen inte äta något som har en mamma. Eller som bidrar till plågeri av djur och människor, en sjuk kropp och negativ miljöpåverkan.

Tror faktiskt jag är så redo det går att bli för ett helg-race på SÖS nu.

Kram från Ingmarie

Dubbelnöje

Springa till gymet och direkt träna där är verkligen ett dubbelnöje. Jag menar, två roliga saker efter varandra!

Som alltid försvann en timme på nolltid där inne. Det är på något vis lika märkligt varje gång!

Isbad är förvisso bara en grej men det är ett ganska långt nöje om man ser på det tidsmässigt. Inte själva badandet, just nu är jag “bara” i 5- 6 minuter per gång, utan det är hela själva proceduren med att koka te, klä på sig allt, ta sig till sjön, ta av sig allt, vara i vattnet, ta på sig allt igen, dricka te och sen ta sig hem igen och ta av sig allt. Det tar sin lilla tid och jag älskar verkligen varje sekund!

Det är fortfarande is på hela Söderbysjön utom i en liten hörna där isvakarna var innan. Så himla perfekt!

Dubbla termometrar och de verkade vara synkade

Tänk ändå att dessa förhållandevis enkla saker kan göra en så glad! Och tacksam. Det behövs verkligen inte mycket. I alla fall inte för mig. I dag är jag också glad över flera givande samtal med vänner, över solen som visade sig en kort stund, över att snön som yrde några minuter försvann lika fort som den kom och såklart över att jag är frisk. Jag är också glad över att jag sålt ännu en tavla. Inte för att det är ett ändamål med mitt målande utan mer för att den gjort någon glad. (Har även uppdaterat min sida lite.)

Vad gör dig glad?

Kram från Ingmarie

Nu vänder det!

Märker du ljuset? Visst är det annorlunda? Inte bara för att det är ljust längre på dagarna utan även att det liksom är ett annat sken. Vårsken!

Jag sprang i det i dag! Inte långt eller snabbt men 30 minuter utan krämpor är inte att förakta! Jag hade absolut kunnat hålla på mycket längre men man ska sluta på topp heter det ju…

Jag tror ryggskottet har tröttnat på att vara hos mig och är på väg någon annanstans. Det är inte välkommet tillbaka!

För att få ännu lite hjälp att bli helt fri från eländet har jag även varit hos guru-Danne.

Den mannen alltså. Jag tror inte det finns något han inte fixar!

På vägen ut till honom passade jag på att besöka Tyresö-bassängen. Riktigt bra känsla och egen bana hela passet. Mycket bättre än så kan det ju faktiskt inte bli!

När jag väl var hemma igen var jag en smula mör men jag svirade om, kokade mitt te och cyklade ner till Söderbysjön för jag vet ju hur det är. Man ångrar aldrig ett isbad! Tvärtom så längtar man genast efter nästa.

Kram från Ingmarie

Tillbaka i stan

Så var sista kursdagen till ända. Känns märkligt. Och lite sorgligt. Och väldigt tomt. Hade ju sett fram emot dessa två veckor både länge och väl och nu är det över. Det har varit fantastiska veckor och jag har haft så himla kul!

Vi har målat ända in i det sista. Och jag har verkligen gjort massor. Bilen var minst sagt full när jag åkte hem.

Jag hade en del gamla tavlor som inte var färdiga. Så här blev en. Från början till slut.

Här är en annan. Inte riktigt klar men nästan.

En runda i skogen blev det också. Blåsigt som attan och den där våren verkar helt ha tagit paus.

Nu är jag alltså tillbaka i 08a land i gen och det känns helt ok. Tråkigast är väl att packa upp. Denna fick dock åka soporna nu. Ingen kan i alla fall påstå att jag inte använder mina kläder ordentligt eller att jag shoppar plagg i onödan…

Det här lilla fina paket hade förresten kommit med posten. Coolt!

Kram från Ingmarie

 

Vild dag

Det där att testa nya grejer och “kill your darlings” som man säger inom ffa skrivandet (dvs man “dödar”/tar bort sånt man gillar men som inte passar in just där och då) kan vara både läskigt, spännande och sjukt härligt! Och man lär sig garanterat alltid något. Om inte annat hur man inte ska göra..

I dag gjorde vi en work-shop där vi jobbade två och två. Den andra valde ut tre färger och två verktyg vi fick använda på de fyra uppsatta pappersarken. Efter sju minuter fick man välja ett eget valfritt verktyg att jobba med i tre minuter till. Den som inte målade fick sitta och studera hur den andra gjorde. Tanken var inte att det skulle bli något utan mer se rörelser och metoder hos någon annan. Vi målar ju alltid i våra egna hörnor här och vet egentligen ingenting om hur andra gör. Efteråt diskuterade vi kort om hur båda upplevt det.

Det här fick jag att leka med.

Kanske kan det verka som en banal övning men den var oerhört lärorik. Både när jag målade och när jag tittade på.

Vår lärare Jonna gjorde också. Ärligt talat så gillar jag allt hon gör. Även kladd. Kanske för att jag gillar hennes sätt att uttrycka sig på trots, eller pga, att det är helt olikt mitt.

Mina tavlor har i princip alltid mycket färg på så vis att de är färgstarka. Och de där kvinnorna verkar förfölja mig…. Undra just vad en bildanalytiker skulle komma fram till…
Att fånga en bild på bild är snudd på omöjligt har jag märkt. Jag gillar denna jätte-mycket men så här på foto-bild är den inte sig lik. Kontraster och strukturer kommer liksom inte fram.

Jag kallar henne Glamour-girl.

Så det var det ena “vilda”. Att testa nytt och ta bort sånt man gillar för att (förhoppningsvis) få fram något annat. Jag har gjort massor av båda dessa dagar. Känner mig ruskigt modig nu!

Det andra vilda var havsviken. Wow alltså! Jag fick lägga stenar på kläderna så de inte flög bort. För i skulle jag!

Springa tröskelpass i ottan är väl kanske inte så “wild” men det har jag också gjort. 2 x 15 min. närmare bestämt! Bra gick det också. Trots galen träningsvärk sen i går. Men jag springer ju tack och lov inte så mycket varken med axlar eller armar.

Kram från Ingmarie

Två pauser

Det är mycket möjligt att det går men jag klarar inte av att måla non-stop 8-10 timmar/dag. Att skapa tar kraft för mig och då behöver jag ta pauser och göra andra saker. Ibland bara gå ifrån en liten stund (typ ta något att dricka eller gå på toa) men ibland behöver jag längre. Träna är perfekt. I dag åkte jag hela vägen till PT-Rafael ute i skogen. Så himla roligt att få träffa hans familj av två och fyrbenta. Rafael är en av de största djurvänner jag vet (ja, han är vegan så det är inte bara snack) och har oräkneliga “matbord” ute i naturen till de vilda djuren. Några är även på tomten.

Jag blev inte bara bjuden på fantastiskt god mat (vego-chili-con-carne) utan även ett rejält gemensamt pass i hans hemma-gym. För den som inte vet kan jag berätta att man behöver inte många kvadrat för att bli skit-trött. Katten Strumpan höll oss sällskap. Eller om det  var vi som höll henne sällskap. Man vet ju liksom aldrig med kisse-katter.

Andra pausen var nere i närmsta havs-viken. Ännu en makalöst vacker kväll. Jag börjar bli ruskigt bortskämd!

Snöat har det också gjort. Såklart. Riktigt rejält emellanåt Vem trodde väl att våren redan skulle vara här? Vi går i alla fall åt rätt håll (dvs mot varmare tider) så jag tror inte den kommer bli långvarig. Eller så riklig att det behöver snöplogas.

Kram från Ingmarie

 

 

Genom-lycklig

Som så många gånger förr när jag varit här så känner jag mig nästan löjligt lycklig. Du vet så där så det pirrar i magen och hjärtat liksom sjunger!

Men hur skulle jag kunna annat? Jag gör ju enbart sånt jag tycker om att göra. Inga plikter, inga klocktider, inga krav, inga sjuka människor och inte ens någon struktur. Jag verkligen bara är.

Tränar, yogar, målar, mediterar, äter, sover och badar. Dessutom är det ju makalöst vackert och fridfullt här.

Har du något ställe du känner dig så där genuint genomlycklig på?

Kram från Ingmarie

Inspirerad

Det är mycket möjligt att jag är lätt-inspirerad men när jag snackade träning med Roger och Christer på festen i går blev jag så peppad och inspirerad att jag nu bestämt mig för att jag ska försöka få upp farten i den här 55+ kroppen.

Bästa sättet är förstås att springa fort och även om jag kör intervaller 1-2 gånger/vecka så är det aldrig på bana. Man “måste” såklart inte göra det för att få fart på kroppen men efter många års erfarenhet så vet jag att det funkar på mig. Så det blev det i dag. På Norrtälje Ip:s fina bana. Den har jag kutat SM på för en himla massa år sedan. Det var på den tiden när man tyckte 40 på milen var lite kasst… Haha! Det var tider det! Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade jag nog tänkt annorlunda och inte varit så förbenat kaxig och odödlig. Eller kanske det är det man ska? För att liksom inte oroa sig. Faktum är att jag i alla fall brukar påminna mig om det när jag känner mig lite deppig över de sakta men säkert sämre tiderna. Att en dag kommer jag tycka jag sprang fort då på 2020-talet. Och en dag kommer jag säkert önska jag kunde springa över huvudtaget oavsett fart…

Det var inget märkvärdigt pass. 12 x 200m. med 50 sek. vila men jösses vad det var jobbigt! Det var mycket pip i lungorna och mjölksyrestinna ben om jag säger så… För att inte tala om drägel! När det kommer då vet man att man har gett det man har.

Avslutade med nedjogg och 200 utfall, 20 grodhopp och 80 enbenshopp/ben. (Uppdelat på 4 ggr.) Grymt kul! Och även om jag är i usel form så är jag bra tränad. Min återhämtning är snabb så direkt efter körde jag en dryg timme på gymet också. Inget mespass där heller.

Att kunna sitta ute och äta en enkel men god liten lunch efteråt blev min ena belöning.

Den andra var denna.

Isen vid Lågarö har äntligen släppt och jag hoppas det dröjer tills det blir någon ny.

Kram från Ingmarie

 

(Tillfällig) avslutning

Att vara här är ett av de bästa sätten för mig att tanka energi, bli inspirerad, tagga ner, andas, upptäcka och skapa tid till eftertanke och stillhet. Hela Rådmansö är liksom som en stor energiboll men utan att den stressar upp en.

Och Skaparladan… Det är själva rosen på tårtan och navet i hjulet. Det är här inne och runt omkring min kreativitet väcks och spirar. Jonna och Peppe (och Weronica) har verkligen lyckats med sin dröm om att skapa en skaparlada.

På avslutningsdagar, som i dag, får man alltid Rådmansöbageri-bullarna. Kanske världens största kardemumma-bullar?

Det var sista dagen för denna kursen men redan på onsdag börjar jag nya målardagar! Så det går verkligen ingen nöd på mig just nu. Jag njuter och är så där lycklig att jag helst skulle vilja slippa att sova.

Hur skulle jag kunna något annat förresten? När jag har det så här inpå knuten.

Kram från Ingmarie

Tyst dag

På Skaparladans målar-retreat har man alltid en helt tyst dag. I dag var den dagen och det har varit så otroligt skönt. Jag älskar de här dagarna. De är extra lugna, extra softa, extra långsamma och såklart extra tysta. De gör att det är mycket enklare att tagga ner och vara i nuet. I går kväll skickade Peppe med oss ett kuvert vi skulle öppna nu på morgonen som start på dagen.
Så här såg det ut.

Så himla bra grej!
En del gör jag i och för sig redan, som att le, känna efter hur kroppen är, yogar långsamt, mediterar och känner efter. Men frukosten brukar inte vara riktigt så “medveten”. Jag gick dock långsamt till samlingen. Det är jag bra på!

Hann även gosa lite med katten Jonsson och fascineras över årets första blommor!

Att vara tyst en hel dag är en baggis för mig, trots att jag gillar att prata, utom när jag träffar någon som säger hej. Som på löpturen. Det hjälper inte att jag vinkar,  jag känner mig helt enkelt oartig! Löjligt, jag vet.

Det var hur som helst magiskt att springa. Strålande sol och både vårdoft och vårljud!

På den tysta dagen blir man dessutom alltid serverad lunch. Hur lyxigt som helst! Och gott! Löksoppa och vego-mackor. Årets första utelunch!

Mycket målande har det också blivit.Tänkte först skriva “förstås” men faktum är att det behöver inte alls vara så bara för att man är på målar-läger. Ibland behöver man vila och ibland saknas kreativiteten. Det är det som är så bra här. Det finns inga måsten och man är helt fri.  Men jag fick flyt och att det kändes liksom som det  “lossnade”. Tänkte mycket på orden jag valt och helt klart hjälpte de. När jag släppte taget och känner tillit händer det (oftast) grejer!

Vad tycks om mina nya fina och fluffiga målar-skor? Visst är de söta!

Det är inte så jobbigt rent fysiskt att måla men jag blir galet trött mentalt. Då är det bara att ta en paus. Jag åkte och badade och vilket bra val det var för vilken kväll!!!

Har du varit (frivilligt) tyst en hel dag?

Kram från Ingmarie

(Ps. Min pappa är lite bättre om du undrar…)