Improviserar

Det händer märkliga grejer här. Och roliga! Och galna! Peppe är en rackare på att hitta på skojiga, underfundiga och spännande (improvisations)övningar och jag har varit jättemodig i dag! Testat hej vilt och struntat fullkomligt i att det emellanåt varit både fascinerande fult och rent galet knasigt.

Övningen kallades “Pressveck” och detta är mina självporträtt. Visst är det lite likt?

 

Foto: Peppe. Vi testar en massa olika redskap, tekniker och verktyg. Jätteskoj!

Så här kan det bli från kaos till något helt annat. (Är riktigt stolt över mig själv att jag kom ihåg att fota emellanåt för när jag väl börjar hitta något förlorar jag både tid och rum.)

Är inte helt säker på om hon är klar men tack och lov behöver jag ju inte bestämma mig ännu. Egentligen aldrig om det inte är som så att hon flyttar till ett annat hem så småningom förstås.😄 Märkligt förresten att det är så svårt att fånga en bild på en bild…

Målarkursens tema verkar ha smittat av sig på träningen. Det blir som det blir och det blir också bra. Bl a hittade jag några nya vägar och stigar.
(Nästan) alla vägar bär dock till Djupsjön och en sprada.

Utmaningen blev i högt gräs i skogen bara för jag tyckte det fint där.

Och när hjärnan var överfull nu i kväll ( tro det eller ej men det är tokjobbigt för skallen att måla) så tog jag mig tillbaka till sjön. Snacka om ett makalöst vackert vattenlöpningspass-ställe! Och jag hade det helt för mig själv!

Kram från Ingmarie

När man vill tiden ska stanna

Känslan när jag kommer hit till Rådmansö, “min” lilla stuga och Skaparladan är ungefär samma som när jag är i t ex Albuquerque, Californien, Florida och Australien. Jag känner mig hemma och vill på något vis att tiden ska stanna så det alltid är så här och aldrig tar slut. Naturligtvis begriper jag att det är omöjligt och att den magiska känslan troligtvis kommer försvinna efter ett tag. Eller egentligen inte.  Jag är faktiskt tveksam till ffa det sista. Jag har aldrig, aldrig längtat hem från något av dessa ställen trots att jag varit där väldigt många gånger. Tvärtom längtar jag alltid dit. Särskilt till Albuqueque…

Men nu är jag här, i den där underbara känslan på en plats jag älskar, och jag njuter varendaste sekund. I morse var det så ljummet att jag kunde sitta ute och äta frukost. Lyxigt värre!

Denna helgens målarkurs är fokuserad på improvisation och Peppe är vår lärare. Vi har fått göra en massa roliga övningar, “Orkestern, Dalai lama och Curatorn” och jag har haft en hel del aha-upplevelser.

Vi höll på en massa timmar men det kändes som typ en kvart. Då har man skoj!

Peppe visar en av många tekniker

Men det har varit mycket egen målartid också. Och målarladorna är öppna dygnet runt så man behöver aldrig vänta på att få utlopp för sin skaparlust.

Min hörna denna helgen

Ingen vet ännu vad detta kommer bli. Allra minst jag.

En annan lyx är Djupsjön. Den ligger bara en kort promenad bort och är så vacker att man dör vackerhetsdöden varje gång man kommer dit. Jag skippade t o m lunchen för jag längtade dit så mycket!

Passade även på att göra den där utmaningen där. I dag blev det visst en för mycket. Tydligen svårt det där att räkna till 25 samtidigt som man gör armhävningar…

Jag hamnade i ett enormt målar-flow på eftermiddagen och “vaknade upp” först när klockan var 19. Helt slut i skallen. Tänkte att en promenad till sjön för att se hur den såg ut på kvällen skulle vara bra. Jag vet inte vem jag försökte lura. Såklart jag inte bara kunde titta! Och såklart jag hade simgrejerna med…

Det var precis lika ljuvligt som det ser ut. Och skallen blev helt rensad så nu är den redo för nya färger, former, ideer och inspiration.

Kram från Ingmarie

När man har svårt att räkna…

Om man inte kan räkna får kroppen lida.Den där utmaningen består av 25 armhävningar så gör man bara 23 får man göra om och göra rätt. Och därmed extra många.

Å andra sidan tänker jag att det blev ju bra ”extra” träning efter löpning och gym.🤪

Nu är jag i alla fall äntligen på det där stället jag älskar så innerligt. Rådmansö är en pärla och som alltid invigde jag det här så här.

10 dagar inklusive två målarhelger.. Det är inte utan att jag lipar lite av lycka.🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Långpass, vattenfall och vernissage

Danska fall ligger några kilometer utanför Simlångsdalen i en sagolikt vacker skog. Där finns även fina vandrings- och löpslingor och Hallandsleden går förbi där.

Jag passade på att göra ett a till b långpass. Älskar det! Känns som ett litet äventyrs-projekt varje gång.😀

Jag tog ”omvägen” utmed Nissan och via Sperlingsholm bara för att det är så otroligt vackert.




Sen vidare på landsvägen till den gamla järnvägen som numera är en fantastisk cykel- (och löp) väg. Många och långa rakor och (lite tyvärr) enbart asfalt. Men fortfarande så vansinnigt vackert!



Väl framme väntade mamma, Ulf, Anders och fyrbenta Morgan. Tillsammans vandrade vi till de fina fallen för lite picknick och sprada. Det sistnämnda var vi dock bara två om. Morgan säger aldrig nej till ett dopp!

 

Jag har även haft ännu ett vernissage. Jag vet inte hur många som kom men många var det och det var spå himla skoj! Tack alla som tog sig tid!

 

Dagen avslutades på altanen tillsammans med Daniel och Noel som också kommit hit. Mysigt värre!

Kram från Ingmarie

Roadtrip

Äntligen lite ledigt! Hyrbilen blev absolut fullpackad för ett gäng av mina tavlor har också fått följa med ner till Halmstad.

Jag är inget fan av att åka bil långt, Min kropp protesterar redan innan vi kommit ut på motorvägen. Men vädret var fint, vyerna vackra, inga vägproppar som gjorde pinan längre och vi pausade ofta. Och lite rumpskav är verkligen inget att gnälla över!

Jag hade i alla fall försökt rasta av mig lite innan rumpnötandet. Sprang intervaller för första gången på flera veckor. Tungt men jätteskoj!

Kram från Ingmarie

I mål!

Vi klarade det! 

Eftersom de kortat av banan var det “bara” ca 37 km löpning och 8 km simmen jag lovar, det räckte bra det med.

Och vi har haft en helt magisk dag på alla sätt och vis!

Vi har svettats, frusit så tänderna skallrat, krälat på såphala klippor, klättrat upp-ner-över och under alla möjliga naturhinder inklusive taggtråd. Vi har ätit en hel årsranson av Snickers, skratta och gråtit lite för en har en ond fot och en har en ledsen axel. Vem som har ont var återkommer jag till i en mer utförlig race-rapport men först ska jag göra persedel-vård, försöka sova plus ha ett hemma-vernissage.

Kram från Ingmarie

Kortisar

 Ett kort extremt långsamt joggpass på 35 minuter och ett lika extremt långsamt simpass på 35 minuter. Det är vad jag gjort i “aktivitetsväg” denna torsdag som jag lyckats byta bort så jag fick ledigt. (Tack kära kollega!).


Förutom att städa och fixa till söndagens lilla hemma-vernissage. (Välkommen om du har lust!)

Kram från Ingmarie

 

 

Tillbaka

Nu när jag sitter här i soffan i Bagis känns det helt ofattbart att jag i morse sprang i Rådmansö-skogarna. Men det gjorde jag!


Och spradade. Så himla härligt!

Som alltid avslutades kursen med gemensam samling där vi liksom knöt ihop allt. Jonna läste även en fin dikt för oss.

Självklart var Rådmansöbageri-bullarna med. Inget avslut på Skaparladan utan dem! (Det är f ö ett måste att besöka det bageriet om man är i närheten!)

Den här ”mellantiden” som blir mellan att åka därifrån hem igen är oerhört viktig för mig. Då hinner jag liksom ”ställa om mig” lite för att palla med 08a lands tempo. Alltid när jag kommer hem möter Anders upp och är den som först får se vad jag gjort. För det mesta gillar han det. Ibland blir det även ett wow!😍 Det är faktiskt han som peppade mig till anmäla mig till nya kurser och till att ordna en utställning här hemma. Jag har verkligen tur som har världens bästa sambo!❤️

Man skulle kunna tänka att dagen vore slut efter upp-packningen men vi har även tränat på Sjöstafs-gymet. Trögt precis innan men väl där blev det hur bra som helst!💪🏻


En dag kvar innan kneget kallar och den dagen ska jag nyttja väl!

Kram från Ingmarie

The end is the beginning

En av alla saker jag blivit påmind om denna Vedic art-vecka är just att slutet är början på något nytt. Inget varar för evigt men även om något är över så kommer och föds det också hela tiden något nytt.

Spelar egentligen ingen roll vad det gäller. Allt är ett kretslopp och vi, liksom våra handlingar, är en del av det.

I morgon är sista dagen här och jag har redan garderat mig för en fortsättning genom att boka två nya kurser. Sen har jag ju min lilla hörna hemma också förstås.🙏🏻😍 Den är guld värd!

Dagen i dag har varit precis så härlig som jag önskade. Det är ju liksom tråkigt om man får kreativitets-stopp eller kroppen strejkar. Värst är såklart om båda händer samtidigt.😱

Det har fötts fram fler målningar och jag känner mig jättenöjd. Mina målningar är som de är och jag står för dem.Tolkningen är dock fri för var och en.


”Blåkladdet” från i går, som f ö är gjort på ett lakan jag preparerat, blev så här till slut. Inte alls som jag tänkt mig men så där kan det bli när bilden och hjärtat får bestämma. 🤪

Träningen blev dels tidigt som attan. En fartlek på 55x 30-30. Plus upp- och nedjogg förstås. Sen ville benen inte mycket mer…

Simningen passade jag på att göra när solen tittade fram lite senare på dagen. Körde utan våtdräkt men med neopren-brallor för de värmer ändå lite. Eftersom Djupsjön är just djup och därmed ganska kall, förutom vid kanterna, så fick det räcka med 40 minuter. Men vilka 40 minuter!❤️❤️❤️

Njöt av tystnaden, lugnet och känslan av att bara vara där en bra stund efteråt. Så tacksam för sådana tillfällen!


Tror jag bröt upp i exakt rätt tid för precis när jag kom tillbaka till Skaparladan blev det så här.


Regnet fullkomligt vräkte ner och Tor körde rally på himlen i typ en kvart. Sen tvärslutade det. Nu skiner solen igen. Snacka om naturens magi!

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Solfrukost, nya lärdomar och drömsim

Jag tog lite sovmorgon i dag. Och fick på köpet en solfrukost på verandan! 😍

Sovmorgon är bra! ❤️

Faktum är att jag högst troligt behövde det.Som jag skrivit innan tar det här skapandet mer än man kan ana på krafterna och fastän jag inte tränat särskilt hårt så har jag ju tränat minst en gång varje dag här. Faktiskt i månadsvis när jag tänker efter…

I dag blev det ett pass. En timmes drömsimning i Djupsjön. Den är så vacker att jag liksom måste nypa mig armen varje gång jag kommer dit!



Jag har även lärt mig, eller i alla fall fått kunskap om, hur man spänner upp en duk. Ska bli spännande att testa!

Målat har jag såklart också gjort. Många timmar.

Flickan börjar bli klar men ännu är det en del pill kvar innan jag kan släppa henne fri.

Det är därför det är så bra att ha många projekt på gång. Då kan man ta en paus från ett och fortsätta med ett annat. 🤩

Jag målar ”inifrån och ut”, dvs jag har ingen plan för vad det ska bli utan jag låter bilden berätta. Hittills har det där blå geggandet blivit det här.

Kram från Ingmarie