Happy life

En riktig Ingmarie-dag

Jag vet att det behövs regn men det hjälps inte. Det här är en typiskt bra Ingmarie-väder dag.😍


Ingen vet väl egentligen riktigt hur länge det varar så jag har liksom turbo-njutit. 😄 (Regnet kan väl f.ö komma på nätterna tänker jag…)

Löpning + utegym med diverse övningar.




Sen hojen till Flaten för sim och slöande.


Men även om det var en hel del folk där så simmar jag i princip aldrig OW utan min Buoy. En billig och enkel “livförsäkring ‘. Swimrun funkar lite annorlunda så då får den vara hemma.


Nu är  ju Flaten, och sjöarna jag härjar i, tack och lov båtfria men kolla så bra jag syns!


Ville nästan inte lämna min lilla plätt. Så himla härligt att ha det så här! Tog till slut ett sista dopp och cyklade till svägerskans syster på mysfika tillsammans med lillebror, svägerska, brorsbarn och systersvägerska-barn. (Där blev det lite rörigt va?😜)



Kram från Ingmarie

Ett riktigt (sko)äventyr

När jag var på det där fantastiska 24-timmars äventyret förra helgen var jag inte bara löjligt lycklig. Jag var visst löjligt disträ och glömsk också. Eller om det hängde samman. Vem vet.  🙄Hur som Swimrun så glömde jag mina braiga, och nästan sprillans nya, Newton trail-skor vid sjön. Och jag kom inte på det förrän jag packade upp många timmar senare. Trodde aldrig de skulle vara kvar men snälla Ingrid  åkte ändå dit för att kolla och minsann! De stod kvar! I sin skopåse. Nästan ofattbart.


Sen dess har jag försökt klura ut hur de ska komma till 08a land utan att jag ska behöva längta allt för länge. Lösningarna har varit många. Allt från att sätta dem på bussen till att skicka dem med posten. Men ibland löser det sig enklare än man ens kan drömma om. 🙏🏻 Min vän Carolina, hon som bor i Falun och är en av de mest fantastiska yogalärare du kan hitta på vår planet, skulle ner till 08 a land just denna dag. Och hon hade plats för just mina skor! Så från Ingrid, via kollegan Robert, kom de till Carolina som via ett stopp i Vallentuna tog dem till Medis där jag mötte upp.

Nu står finingarna här hemma igen och verkar helt redo för nästa Swimrun-pass. De hade ju t.o.m hunnit torka.😃


Själv har jag inte varit fullt så äventyrlig i dag. Förvisso var Hot mojon i en fes-ljummen sal, men det var mest snopet. Vattenlöpningen och simningen var däremot i perfekt temperatur! Så här skulle det vara alltid för nej, jag kommer aldrig att tröttna på sol och värme. A-l-d-r-i-g.


Lunchen blev dock inomhus och The Plant’s vegokäk var som alltid himmelskt plus att jag hade världens bästa Karin som sällskap. En absolut oslagbar kombo.


Kram från Ingmarie

Starkast vinner

Vilken tur ändå att man har så pass mycket pli på sig själv att man går upp när klockan ringer trots att man helst av allt vill sova vidare. För tänk om jag inte haft det. Pli alltså.  Då hade jag missat en galet massa härligt och skoj i dag. Sånt som ger minnen för resten av livet! Vem minns liksom att man sov?

För att ta det från början så behöver jag börja redan i går. Jag var hos allra bästa Guru-Danne för fix. Det är nog bara han och jag som begriper vad som står på tavlan men det räcker ju.😜


En av alla punkterna är en massa övningar jag ska göra för att få igång hela nervsystemet och koordinationen igen. När man haft ont länge, som i mitt fall vid diskbråck, så kopplar kroppen liksom ifrån vissa signaler till slut helt enkelt för att slippa ha ont. Eller av utmattning.  Så i dag pysslade jag bl.a med det på löppasset. Kan ju inte påstå att det är jordens roligaste, segt var det med, men han brukar ju få rätt den där Danne. Så det är bara att hålla i. Vädret kunde i alla fall inte varit mycket bättre. Jag älskar sol och värme!


Såna här dagar är det även extra gottigt att ha 08a lands troligtvis soligaste utegym bara några stenkast från lyan.


Sen hade jag egentligen mest tänkt att slappa inför kvällen men så messade bästa Lisa och undrade om jag inte var sugen på vattenlöpning. Ja vad svarar man på sånt? Tog hojen till Eriksdalsbadet. Såklart. 😀



Jag älskar verkligen den här känslan av att veta att hela ljuva sommaren ligger framför oss. För mig är det frihet!

Så mycket laddningen inför kvällseventet blev det därför inte. Hann i princip bara hem, parkera hojjen, packa upp och ner alla prylar och ta mig till bil-skjutsen (lyxade till det där minsann!) för att åka till Swimrunpoddens onsdagsträning. 

Har inte varit med i år och i dag var jag osäker på om jag egentligen skulle med tanke på gårdagens behandling och all träning de senaste dagarna. Men jag ville ju passa på. Vem vet hur vädret är nästa vecka? Eller kroppen för den delen.  Vi blev riktigt många som samlades vid Annelies ofattbart mysiga stuga ute i Skrubba. Alla kan vara med och det finns t.o.m dräkter att låna.



Nu, med facit i hand, är jag så vansinnigt glad att jag “vågade” för vilken kväll! Simningen funkade hur fint som helst och löpningen var helt ok. Och miljön är absolut obeskrivbar.

Ner mot första simningen.(Tack Annelie för action-bilderna!)





Efter ungefär en timmes magi var vi tillbaka och det bjöds på både fika och mingel. Det här är livet om du frågar mig! Swimrun, goa människor, naturen och perfekt väder! Sa jag att jag gillar sol och värme?😜 Jag dog  banne mig lyckodöden flera gånger om!

After Swimrun-fika.😍

Annelie i förgrunden är stugägaren och en av två i Swimrunpodden. Den andra är Jonas som syns längst bak till vänster.

Fredrik är en av mina fantastiska team-partners. Vi ska (förhoppningsvis) hitta på en massa skoj i sommar!


Tack alla som förgyllt min dag! Bättre onsdag än så här kan det inte bli så som sagt var, tur själv-disciplinen är starkare än sömntutan och latmasken.😄

Kram från Ingmarie

24 ljuva timmar

Nu är jag på väg från Falun till 08a land igen. Sitter på tåget och är så där löjligt lycklig långt in i både hjärta och mage igen. Att jag fortfarande luktar sjö gör det hela liksom bara ännu bättre.😄

Hela eftermiddagen har ägnats åt Swimrun och vi avslutade med simning så jag är i alla fall ren och osvettig. Det var Tomas Viker, Falu SS och Stora Stöten Swimrun som ordnade det hela och även om vi “bara” var sex tjejer blev det vansinnigt lyckat. (Undra förresten var grabbarna var…🙄) Vi körde på en del av banan och övade allt från i – och ur-stigning till att hitta “sim-paketet” och (sim)latsen. Simning är vansinnigt knepigt men också vansinnigt kul. I synnerhet när det funkar…

Jag höll i uppvärmningen och själva planen för passet. Sjukgymnast Ingrid Djurback, som dessutom är en grym simmare, gav oss andra ovärderliga tips och övningar. 




Vi blev verkligen ett makalöst team och det var så galet skoj att jag inte ens tänker försöka förklara. Men jag är ganska säker på att alla är lika nöjda som mig. Vilka tjejer! Och har jag sagt att jag älskar Swimrun?😍

Men inte nog med detta. På förmiddagen fick jag ett fantastiskt halv-långpass med dessa två pinglor.


Maria är den tvåbenta och Stella den fyrbenta. Vi tog oss upp på Jungfruberget, ner igen och runt några av sjöarna. 90 min. magi och jag är obeskrivbart tacksam över min kropp som ännu en gång hänger med på dessa äventyr. Fyra löppass på tre dagar! Puss på den säger jag bara!😍😘



Man hinner mycket på 24 timmar när och om man vill.😃Och tack alla ni som förgyllde dessa timmar. Utan er hade det ju liksom aldrig varken blivit eller hänt.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

Lyllos mig!

Som varit ledig nästan hela denna makalöst härliga fredag! 25-27 grader i luften och 10-12 i vattnet. Perfekt Ingmarie-väder och som gjort för Swimrun! Skippade både heatseeker-tröjan och vantarna. Var så exalterad att jag glömde paddlarna med men det var nog bra för då fick mina stackars armar och axlar vila lite. Ofattbart att jag en gång i tiden inte fattade varken hur eller att man kan bli mosig i dem. Nu för tiden har jag idiotsäkra tips.

Det blev en magisk runda. Det är så vansinnigt vackert överallt att man får ont ögonen. 90 min inkl 9 simningar och jag frös inte en sekund. Tvärtemot svettades jag så mycket att det blev omöjligt att säga vad blötan på mig bestod av. Skulle kanske valt sommardräkten… Ungefär så här kan det i alla fall se ut under en simdel.







Och en springdel.



Tog sen hojen till Flaten där prylarna fick torka och min mage lite mat. Den här platsen är verkligen, verkligen en av de bästa på jorden. Jag älskar den!



Och du ser väl? Flaten en sån  här dag är absolut omöjlig att motstå så det blev lite “ren” open water sim också. Då hade jag dock både vantar och paddlar men å andra sidan inga skor eller någon dolme. Frös gjorde jag i alla fall inte för jag tog mig upp i god tid innan. Man ska sluta när det är som bäst tänker jag.



Så snacka om lyx- och turdag!

Kram från Ingmarie

Det viktigaste är inte att se snygg ut utan…

…att inte frysa! Åtminstone när det gäller Swimrun.




Men jäklar vad kul att kunna vara med på Sickla tisdags-Swimrun igen! Så sent som för två veckor sedan vågade jag ju inte ens tänka tanken både för ryggen och kylans skull.  Men inget av de där två var något som helst problem i kväll. Visst stelnar musklerna en smula  i 12- gradigt vatten men mina prylar funkar. Jag frys-fryser inte. I alla fall så länge simningarna är hyfsat korta och löpdelarna tillräckligt långa för att hålla blodet cirkulerande.😜

Det är bästa Janne som ordnar och håller i det hela från sen vår till sen höst. Eller, beroende på hur man ser det, tidig vår till tidig vinter. Precis som alla andra gånger så är det nya såväl som gamla bekanta som dyker upp men det gemensamma är att alla är härliga, goa och supertrevliga. Och att vi har kul!




Efteråt hänger man på verandan, snackar (mest om swimrun och bra prylar) samtidigt som man kämpar stenhårt för att få av sig allt så fort som möjligt innan kylan kommer i kapp.



Tja, sen cyklar man hem för persedelvård och soffmys. Typiskt bra tisdagskväll om du frågar mig.

Kram från Ingmarie


Tredubbel-lyx

Och med den rubriken menar jag egentligen inte att jag lyckats få till både ett Hot mojo och ett gympass så här på veckans första (jobb)dag även om det såklart är megalyxigt!


Nej jag tänkte på de två superfina dejter jag lyckats få till på två dagar inklusive go-grejer för magen.

Den första var egentligen i går. Då träffade jag Jan. Alias Sickla Swimrun-Janne. Vi sågs på jättemysiga Ma Baker här i Kärrtorp. Förstår inte att jag inte varit där innan. Antar det är för nära och då ser man det liksom inte… Pinsamt hur som helst…

Ma Baker är ett café med fokus på såväl ekologiskt och vegetariskt som gigantiska kanelbullar, stora kaffekannor och rejäla surdegsbröd. Jag blev så till mig att jag glömde fota.😳Men det kommer fler chanser. Nu har jag ju öppnat ögonen.😜 En del av det jag och Janne snackade om kommer du i alla fall kunna läsa om på bästa Allt om Swimrun-sidan.


Vad jag och härliga Lisa pratade om kommer dock ingen kunna läsa om. Någonsin. Det som sägs mellan vänner stannar mellan vänner. Så tänker i alla fall jag. Men jag bjuder på några (vegosmak)bilder från vår go-lunch på Hälsocafet. 😍 




Två bra dejter på två bra hak på två dagar. Visst är det tre-dubbel lyx om något? Och det är så jag tycker livet ska vara så ofta det bara går. Det är liksom för kort för något annat.💕

Kram från Ingmarie

Oskulds-premiären done

Jag har en känsla av att har man en gång fastnat för Swimrun så är man hooked forever. Och kanske bidrar den (i vårt land) korta säsongen till att man liksom längtar lite alltid och har svårt för att få nog.

Jag har längtat sen den där senaste gången jag gjorde det i Australien. Det var i januari! D v s vansinnigt många längtan-dagar. Och även om jag mer än gärna Spradar så är steget till att verkligen simma längre än 20 m ganska stor. Det får ju finnas någon rim och reson i hur nedkyld man pallar bli menar jag.

Men i dag tog längtan ändå över. 9-10 grader i vattnet och 13-14 i luften kändes  fullt överkomligt. Det tyckte min kompis Fredrik också. Men skulle vi ångra oss? Skulle det bli för kallt? Så där så tänderna hackar och blodet förvandlas till is? Eller tänk om vi inte ens skulle klara mer än 12 simtag innan vi förvandlats till stela ispinnar? Enda sättet att få veta var att helt enkelt testa. Ja så tänkte i alla fall vi.😀

Det kändes härligt pirrigt att åter igen få dra på stassen. Vet du, det är faktiskt det, att ta på och av allt, som är det tuffaste på hela passet. Heatseeker-tröjan, vadkompressions-flytgrejerna och våtdräkten är som ålaskinn man ska i och ännu jobbigare att krångla sig ur. Då sitter allt som en stor sugpropp på kroppen. Blev genomsvettig bara av påklädningen. Det är inte läge att behöva göra nummer två när man väl kommit i om jag säger så… Lägg sen till badmössa, neoprenmössa, vantar och tre kilo (nästan i alla fall) fett insmort på utsatta ställen för att få ännu mer hjälp att hålla värmen. Sånt kräver sin kvinna. Eller för all del man/hen. Och extra mycket påklädningstid.


Men det bra är att det funkar! Frös inte ens en millisekund! Tvärtom svettades jag så mycket under löpsekvenserna att simningen kändes som en befrielse! Då är jag varm. 





Det var precis så härligt, skoj och livs-kickande som jag hade hoppats. Fredrik är en perfekt partner som aldrig pressar eller stressar och går att lita på till 100%. Sånt är både livsviktigt och A och O i denna sporten. 90 min blev det inkl 8 simningar på mellan ca 50-200 m. Inga långsim alltså men det var också meningen. Vi ville ju vara säkra på att hålla oss “på rätt sida frys-strecket”. 😜

Ruskigt bra start på säsongen 2017 det här!


Det känns som jag hittat bra utrustning för att klara ganska mycket kyla. Faktum är att jag “frös” mer på vattenlöpningen, inomhus i 26-gradigt vatten. Lite festligt ändå, eller hur?


Kram från Ingmarie

Plötsligt händer det. På flera fronter…

Vilken makalös dag! Med både sol och något som åtminstone liknade go värme. Vilket i praktiken betyder superskönt i sol och medvind men inte riktigt lika skönt i skugga och motvind…

Tog fram ett par nya Newton från min lilla låda (jo jag har en speciell Newton-låda som aldrig får bli tom) och om det var de, solen, Mickes behandling i går, planeternas position eller bara one of those days lär jag aldrig få veta men i dag kändes löpningen riktigt bra! 



När jag träffade på två Swimrun-par önskade jag så att jag också haft den stassen på men det blev väldans fint med Spradasim också. Tror faktist det är snubblande nära tvåsiffrigt i både Söderbysjön och Källtorpssjön nu!





Sjukt härligt och alla mina celler  verkligen skrattade av glädje när jag sprang hemåt igen!


Jag var en sväng vid Flaten lite senare också men utan att hoppa i. Det funkar tydligen det med. I alla fall ibland. I stället tog jag en skön powernap på bryggan (väl påbyltad) innan det blev ett pass på Sveriges bästa (?) utegym.


Nu håller jag tummar och tår för att det inte blir busväder igen för jag har gjort mig till och (håll i dig nu) planterat fröer! Som sagt var, plötsligt händer det.😀


Kram från Ingmarie

När planen blir en annan

Jag hade, tyckte jag,  en idiotsäker och bra plan inför denna fredagen när jag vaknade i morse. 

Jobba halvdag, cykla till Eriksdalsbadet, simma, vattenlöpa, tuben till bästa kiropraktor-Micke för lite laserbehandling, tuben tillbaka till hojen, cykla till Hot yogan i Sjöstaden och sen hem för soff-slapp. Visst var det väl en bra plan och det bästa är att det blev exakt så men med en oväntad härlig knorr.

När jag kom fram till bassängkanten och precis ska hoppa i hör jag  någon tjoa:

–Men där är du ju Ingmarie! Haka på oss nu.

Det var min kompis Daniel, en grym triathlet och swimrunner, och ett stort gäng från Polisens IF som precis skulle köra igång med sitt fredags-pass. Min första tanke var nej jag vågar inte! Min andra ta chansen nu and face your fears Ingmarie.

Det  blev förstås tanke nummer två som vann så i stället för ett lagom lättsamt pass i min egen takt blev det ett tufft och skitsvårt pass med jag vet inte hur många andra simproffs. 😳Första kvarten var jag mest i chocktillstånd. Funderade starkt på hur jag skulle krångla mig ur det hela men såklart jag inte kom på någon lämplig lögn. Så det var bara att nöta på med Coach Karins släpahanden- backward- och fartväxlingsövningar och hänga med så gott jag kunde. Det hela avslutades med 8 x 100 m med start varje 2,5 minut. Precis så jag pallade de sista 100 m avsim.😜

Jag var absolut sämst, men någon ska ju vara det, och jag lärde mig massor!




Jag överlevde ju faktiskt allt och det var så jäkla kul att det bara måste bli en repris redan nästa vecka.😀

Kram från Ingmarie