Löpning

Sommar-enkelheten

Sommar-värme alltså! Livet är så mycket enklare och härligare! Hade lätt kunnat börja varje morgon så här resten av min tid på jorden!

Intervaller i sommarvärme är också så mycket enklare än i vinterkyla om du frågar mig. Och lättare. Mindre med kläder, garanterat barmark och varma muskler från start. 😍

Sprang bort mot stan och körde runt, runt i Aleskogen. 6 x 5 minuter. 1 minut vila. Kändes ganska ok. Plus nedjogg och lite ”bänkhopp”.😀

Fick min absoluta bästa belöning efter. Sol, hav, sand och mat. En liten stund dessutom med sällskap av en liten del av min goa familj.💕


Simmade också. Liksom lite svårt att låta bli.🤪 Fick agera surtant (igen) när ungarna tyckte de skulle leka i simbanan. Fattar inte vad grejen är när de har massor av annan plats att leka på! Det är farligt också vilket en av ungarna förhoppningsvis begrep efter att jag simmade rakt på hen…😱

Kvällen innebar familjemys och massor av god mat. Extra bra för jag kommer behöva det i morgon när jag ska på äventyr med Anna igen!

Kram från Ingmarie 

 

Noll karaktär och disciplin

Jag har verkligen noll karaktär och disciplin när det kommer till träning (ffa löpning)och solvarmt väder. Förlorar förståndet helt och glömmer både tid, rum och den lilla plan jag ev. har. Sprang på tok för långt men jag tog det åtminstone lugnt så jag ska nog palla helgens äventyr oavsett. Liksom svårt att låta bli när det är så här…😀

Det är enklare att ha disciplin och karaktär när jag simmar för där börjar jag förr eller senare att frysa och valet att gå upp blir enkelt hur härligt det än är i vattnet.😬

Jag har i ärlighetens namn dålig karaktär och disciplin när det gäller (god) mat också… Mammas i synnerhet. Vi slök allt hon hade gjort! (Tur vi var tre för annars hade min mage spruckit! 😂😂)

Den här fyrbenta behöver man dock inte ha varken karaktär eller disciplin inför. Mogge the dog ska älskas och det är plättlätt!❤️

Däremot har jag karaktär och disciplin på en väldans massa andra grejer och det får räcka. jag ’r ju faktiskt bara en simpel människa. 🤪🤪🤪!

Kram från Ingmarie

 

(Nästan) planlöst

Det är enkelt att vänja sig vid det här lättjefulla livet minsann. Ingen stress, inga klocktider, inga ”måsten”. I stället styrs dagarna av det jag har lust med just då. Nästan i alla fall. Lite får man ju planera. Fika med kompisar t ex. Eller middag hos mamma och Ulf.
Och jag har ju trots allt någon slags träningsplan fastän jag inte följer ett program. I dag hade jag bestämt korta intervaller + gym med fokus på mycket ben och core och så blev det. Dock kan jag göra det kl 7.48 eller 10.05 beroende på när jag vaknar. (Det blev kl 9.30 om du undrar. Haha)

30 x 60-30 + upp och nedjogg 30 minuter. Skitsegt. Men det var skönt efteråt!

Gymandet däremot gick skitbra! Kände mig lite smått odödlig och det lär kännas i morgon..

I morgon ska jag göra något jag längtat efter ända sen förra gången för flera evigheter sedan som innan dess var så längesedan så jag glömt när det var!
Gissa vad?!

Kram från Ingmarie

Ovilse (och varken klokare eller oklokare)

För första gången har jag lyckats springa helt prickfritt i Pålsjöskogen. Inte en endaste felspringning på gröna 10 km rundan minsann! Får man pris då? Dit och hem klarar jag dock utan markeringar.

Simma fel i Saxtorpssjön är nog snudd på omöjligt men vem vet. Immar glasögonen igen så kan allt hända!

 

Inter en enda gång körde vi heller fel till Anita på Börringe kloster. En liten oas med både butik, utställningar och mat. Vi har spanat in denna innan men aldrig testat förrän i dag.

På köpet hade vi sällskap av bästa Daniel och Sofie och deras två barn. Vi har inte setts på säkert 8 år men det kändes som i går! Så roligt!

Under sommaren har de ”sommarmeny” och resten av året både à la carte och buffé om jag fattat det hela rätt. Personligen tror jag de hade tjänat på att ha buffé nu med för det tog en väldans tid innan maten kom och som hungrig idrottare är det aldrig skoj. Dessutom var salladen som man fick ta innan också slut så även den fick vi vänta på. Maten var jättegod men inte den godaste jag ätit. I synnerhet inte för det priset. Kaffet fick man betala extra för vilket jag tycker var lite snålt. Nu låter det som jag/vi var missnöjda men det är vi inte. Det är utan tvekan värt ett besök!

I morgon är vår resa här slut och vi är både klokare och oklokare över vår framtid. Vi vet bara att den kommer bli spännande och rolig och på en helst annan plats än där vi är nu.

Kram från Ingmarie

 

Från hav till skog

Den som inte tycker Skåne är fint måste ha någon slags extremt udda bokstavskombination. Här finns ju liksom allt fint! I alla fall om man gillar varierande natur, vackra miljöer och god vego-mat.

Vår första tur gick till gulliga Laröd. Vi har åkt förbi innan men aldrig verkligen varit där. Så pluttinuttigt att man inte tror det är sant. Vi passade på att reka inför framtiden samt ha lite picknick på stranden och njöt av både den och utsikten.😍

Nästa stopp blev vid Skäralid i Söderåsens nationalpark. Det var helst sanslöst mycket folk/bilar där så vi var tvugna att köra en bit upp på vägen till Kopparhatten, även kallad Skånes Grand Canyon, för att hitta en parkering. 😱 Helst hade vi velat gå leden upp till toppen men det blev en bra runda ändå. Väldigt, väldigt vackert men ändå inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vyerna är mäktiga (Kopparhatten ligger 212 m ö h), ravinen djup och jag som älskar bokskog kände mig som i ett himmelrike. Det jag dock hade trott var att det skulle varit mer öppet. (Fråga mig inte varför men jag antar jag hade hakat upp mig på det där med att det skulle vara likt Grand Canyon.) Absolut ett måste att besöka om man är i närheten!

Om jag hade varit tvungen att välja så hade jag nog ändå parkerat i Röstånga som vi sen gjorde och gått via Nackarpsdalen till Odensjön. Bedårande vackert, tyst och fridfullt.❣️

Den sjön alltså!❤️❤️❤️❤️

30 meter höga rasbranter omger den nästan cirkelrunda sjön. Vattnet är klart och rent och är mer än 20 meter djup. Det var nära på att jag grät en smula av lycka när jag simmade där. När en man sen frågade om jag hade tävlingssimmat för han tyckte jag simmade så fint blev jag ju inte direkt mindre lycklig!🙏🏻🤩🥰
Även Anders tyckte det var härligt med ett bad.

I Röstånga, precis vid Turistinformationen och parkeringen, ligger även Sababa Foodtruck. Vi hade spanat in den redan när vi var här i fredags och jag hade längtat efter att få sätta tänderna i något på menyn ända sen dess. Haha! Så glupsk är jag!🤪

Det var ännu godare än jag hade kunnat ana! Vi kunde inte ens prata för det var så ofattbart gott! 😄

Jodå, jag har tränat också. Förutom simturen så sprang jag en kort runda i den lilla parken jämte där vi bor innan gymet i morse. Lite sega ben sen gårdagens äventyr men ändå pigg i kroppen!

Tror jag kommer somna ovaggad även i kväll…

Kram från Ingmarie

Landskrona-Helsingborg

Egentligen skulle jag ha sprungit lopp i dag. Det kändes som en jättebra idé för en vecka sedan men sen jag lämnade mitt uppdrag i Lindesberg har lusten försvunnit mer och mer till att slut bli obefintlig.

Då blir ju frågan, ska man springa ändå? Jag är ju trots allt varken sjuk eller skadad. Eller ska man ställa in och lyssna på hjärtat?

Jag vet av erfarenhet att när lusten inte finns så blir det inte bra. Plus att jag tänker som så att livet är för kort för att göra saker man egentligen inte vill ”bara för att”.

Den största anledningen till att jag inte hade lust är nog ändå att en annan sak lockade mer. Anna har fler än 14 gånger berättat om sin favvosträcka mellan Landskrona och Helsingborg och jag har velat springa den sen första gången jag fick höra om den. Nu hade jag ju plötsligt chansen! Jag är här och Anna både kunde och ville!

Så nu blev det så och med facit i hand vet jag att jag valde rätt till 100% för vilken dag vi haft.

Jag tog tåget norrifrån och Anna söderifrån så vi i möttes på stationen i Landskrona.

Regn, grått och lite småkyligt men bara efter någon kilometer åkte min jacka av. Anna var mer hardcore och körde t-shirt direkt.

Själva sträckan börjar egentligen några kilometer från stationen och följer delvis Skåneleden och följer kusten i princip hela vägen in till Helsingborg city.

Redan där i början började fatta varför Anna var så lyrisk över denna sträcka. Den är magisk! Man springer utmed havet, inne i skogen på små stigar, passerar hus så gulliga att man dör gullighetsdöden direkt, beskådar färgsprakande blommor på gula ängar och förbi bryggor som kan få vem som helst badsugen. Det blev många fotostopp!

Undra var Stor-Ola finns?

 

Om man nu tror det är platt hela vägen så tror man helt fel. Sträckan innehåller både branta backar och trappor minsann!

Sista ca 7 km in till stan går genom industriområde och är väl kanske inte lika vackert men jag måste erkänna att jag tycker det har sin charm det också. Dock glömde jag helt att fota…

Att ha Anna som guide är både roligt, trevligt, mysigt, lättsamt och med ett garanterat kaffestopp. I dag på mysiga Bruket.  Satt finfint i magen efter dryga 25 km. Vi var dock inte riktigt klara där för det finns ju andra ”måsten” på en tur med mig…

På en (lång)löptur med mig utmed ett hav kan man ju liksom inte skippa att sprada. Det vore ju rent kriminellt!

Sista biten till ”vår” lägenhet uppför Hälsovägs-backen var en smula seg men jag är oerhört tacksam över att mina fötter pallade dessa 28 km och allra mest över att Anna ville dra med mig på detta. TACK! 

(Det tog 17 minuter att åka tåget ungefär samma sträcka men liiiiite längre tid att springa. haha)

Dessutom fick vi både hennes och Fredriks fina sällskap på middag. Det är andra gången jag och Anders äter på veganska restaurang Chay och vi blev inte besvikna denna gången heller. Otroligt gott och helt ok priser. Rekommnderas!

Tror förresten inte jag behöver ta några extra steg i dag. haha

Kram från Ingmarie

Från väst till öst till väst

Vi hyr en superfin lägenhet mitt i Helsingborg men den bärbara fläkten hade visst också tagit ledigt så vi sov inte precis den bästa sömnen i natt. Men det är som det är och det var bara att kravla sig upp när klockan ringde för annars hade vi missat det vi skulle göra.

Innan vi drog hann jag springa en sväng i fina Pålsjöskogen. Bokskog alltså. Älskar den!😍 Lägg till sol och värme och min lycka är total! Som alltid (!!) lyckades jag springa fel där (skyltarna är högst oorganiserade 😅) och fick verkligen lägga benen på ryggen. Tur de inte var helt döda i dag.🤪

Anledningen till brådskan var att jag hade hela två möten inbokade i Kristianstad. Trots ledighet. Vi kommer göra en (hyfsat) stor förändring i vårt liv och detta var ett av stegen. Det andra var att känna av Åhus. Svårt att inte älska det här.❣️

Detaljerna är inte helt spikade så fortsättning följer!🤩🥳

Nu är vi tillbaka i Helsingborg via en lång omväg men det var det värt! Skåne alltså. Så vansinnigt vackert!

Vår supergulliga hyresvärd har fixat en ny fläkt till oss så i natt ska det minsann sovas och i morgon väntar andra små äventyr.

Kram från Ingmarie

Slutet

Det finns alltid ett första och ett sista. I dag var det sista morgonyogan vid vattnet ( har gjort den där varje dag!❣️), sista löpturen och sista spradan. (Har badat/spradat/simmat varje dag!❣️)



Det var däremot  säkert inte sista gången benen var som riktigt gammal sirap. Mamma Mia så trögt det var.😱 Dessutom ömmar mina fötter igen. (Jag förstår dem dock med tanke på hur de ser ut…🥹🙏🏻) Bara hoppas det försvinner fort.

Jag hoppas däremot att det inte var sista gången SJ skötte dig hela vägen till Halmstad.🥳 Med tre (!) olika tåg! Jag är nästan i chock!

Tack för dessa veckor Lindesberg. Kanske ses vi igen, kanske inte.


Här i Halmstad gör jag ett kort stopp i finstugan innan en liten ny tur i morgon.😀 Med lite lättare packning.🤪

Kram från Ingmarie

 

 

Ett hopplock

Man vet att man börjar kunna ett ställes löpvägar när man kan plocka ihop olika rundor och få ett snudd på perfekt långpass.😃

Jag kombinerade mina två favvo-rundor här i dag och jösses så bra det blev! (Jodå, man får skryta om sånt.🤪)

Egentligen hade jag tänkt testa en annan väg efter halva tiden men en stor skylt med ordet Privat i feta bokstäver på vägen gjorde att jag inte vågade.😱 ( Jag vågade inte ens fota skylten. Haha😀😀)

En lite märklig grej, med tanke på hur vansinnigt fint det är att springa här, är att jag har stött på väldigt få löpare. Tror faktiskt inte jag sett fler än 10!😳 Men i dag träffade jag minsann tre långlöpande tjejer som jag bytte några ord med. Typiskt nog var de på väg hem från sitt långpass. Varför kunde jag inte träffat dem gör tre veckor sedan? Nu när mina resterande dagar här är lätträknade var det ju liksom lite för sent.🙄

23 km blev det i alla fall och en ljuvlig sprada.😍

Min simabstinens blev sen så svår att jag tog en tur trots att jag frös redan innan jag gick i.🥶 Så jag frågar igen, var är sommarvärmen?

Kram från Ingmarie

.

En ful dörr säger ingenting

Den här skylten och dörren är väl inte de mest inspirerande men skenet bedrar!

Eller så här, det blir så bra och skoj som man gör det. Förutsättningarna finns i alla fall verkligen!

Oftast är jag ensam där och då har jag musiken på högsta volym.Sån är jag!🤪 Och även om jag är hyfsat seriös i min träning, för att den är viktig för mig, min omgivning och min hälsa, så kan jag släppa allt om min favvomusik spelas och jag är på ”det” humöret. Ja du vet, dans-humör!💃🏻💃🏻💃🏻

Var där faktiskt både i går och i dag. I går sprang jag en liten omväg dit i lugn fart. I dag drömde jag till med 3 x 12 minuter i tröskelfart. Inget märkvärdigt men med ok känsla trots bitvis kraftiga vindar.

På nedjoggen passade jag på med lite sightseeing på och runt Kyrkberget. Så nu är även det avbockat.✔️

Spradade också såklart. I regn. Vädret svänger snabbare än jag hinner säga gurkburk. Men var är sommaren???😱🥶😵‍💫😳

Om ca 2 dygn och 2 timmar börjar min semester och då hoppas jag värmeböljan och solen kommer och stannar till (minst) september. Det ser inte ut så på prognosen men under sker!

Har du någon sommar?

Kram från Ingmarie