Typiskt bra start på veckan

Måndagar är fint. Även om det inte är så egentligen så känns det liksom som att det blir en slags nystart varje vecka. 😀

Jag började min v.14 år 2017 med en liten joggtur. (Jo, det är det jag sysslar med nu. Särskilt så där tidigt på morgonen.)


Lunchpasset avnjöts ute (!!!) med min vän och halv-kollega Lisa. Ljuvligt! Maten hittade vi på Paradiset. Supersmarrigt!



Efter jobbet blev det ett Hot mojo-pass innan jag tog mig till Trispot-butiken. Du vet den där jag går in i för att köpa max en pryl men kommer ut med minst tre. I dag höll jag mig dock till en liten plutt-pryl. 😁

Anledningen var nämligen främst för att få höra mer om Stockholm swimruncup som drar igång i maj. Det är ju typ jättesnart! Och det är något i princip alla kan vara med på!


Det mest finurliga, tänkvärda, coola, engagerande, vackra och smarta denna måndag var nog ändå de tre plakat som står på Medborgarplatsen. Det här borde vi alla klura på mellan varven. Jag tog till mig meningen direkt.


Vad hade du skrivit?

Kram från Ingmarie

Det finns alltid undantag från allting

Jag vet att jag för inte så längesedan skrev om att våga vara i stunden. Om det där att inte hela tiden älta det som varit eller oroa sig över det som (eventuellt) ska ske. Men det finns undantag när man verkligen ska tänka både framåt och bakåt istället för på nuet. De där tillfällena när du just i stunden tänker på hur jobbigt det är här och nu.

Som i går när klockan ringde snortidigt. (Det var ju trots allt lördag.) Jag skulle jobba hela dagen så om jag ville kuta så var det liksom enda alternativet att göra det då. I snorottan. Men du vet ju hur extra skön kudden är när klockan ringer och du vet säkert också hur otroligt enkelt det skulle vara att snooza bara för att det just då är så himla skönt i sängen. Det är då det gäller att tänka både framåt och bakåt. På hur härligt det är när man väl är i gång, känslan efteråt och på alla andra gånger man lyckats masa sig upp och aldrig ångrat sig. Så såklart jag kom upp. Och ut. Och såklart jag inte ångrade mig. 😍


Lite samma sak efter att ha jobbat hela dagen på mässa med några av mina härliga kollegor.


Superskoj men man blir ju inte direkt superpigg av det.😜 För dig som inte vet kan jag berätta att benen är som klumpar efter att ha stått och gått på betonggolv massor av timmar. Men hade jag nu släpat på träningstrunken för att gyma efteråt, tja då skulle den ju liksom användas. Jag vet ju av erfarenhet att det jobbigaste på hela gym-passet egentligen är den där pyttestunden innan jag är i gång. Så jag hoppade över den för annars hade det inte blivit något. 😁 Det gick f.ö kanonbra!

I dag är det söndag och söndag betyder ju långspinning. Åtminstone ett tag till. Att sätta sig i svettsalen när vårsolen jobbar för högtryck ute är väl si så där skoj men ännu en gång gällde det att inte tänka så mycket på här och nu utan på då och sen. Väl där är jag mest bara så otroligt tacksam över att få och kunna bli både skittrött och genomsvettig och jag ångrar mig aldrig efteråt!


När min kompis Fredrik I. berättade att han skulle testa sin tempotrainer på vårt simpass tänkte jag först låtsas att min var borta. I min värld är det där nämligen en tortyrmanick som mest stressar. Men så tänkte jag att det kanske vore dax att använda den igen. Kanske jag skulle palla med den bättre nu helt enkelt? Den var lika vidrigt jobbig som innan men samtidigt kände jag att den trots allt även är en suverän träningskompis. Den blir ju heller aldrig trött!😜


Nästa gång den ska med, och jag helst vill glömma den hemma,  ska jag påminna mig om glädjen när jag pallar med den och känslan efteråt.


Kram från Ingmarie

En knepig tolkningsfråga

Jag har hört att om man är snabb löpare så är man långsam gångare och vice versa. Så frågan är hur jag ska tolka hur jag på rekordtid gick från min klass på Sats Stadion


…till Sats Spårvagnshallarna för att hinna vara med på ett Hot mojo-pass. 


Jag får väl tänka att det är ju kul att vara bra på något.😀

Att få svettas ut allt skräp på mars sista fredag var hur som helst finfint!.😍 Ja det är såklart finfint vilken dag som helst om man ska vara petig.


Mellan plikterna har jag simmat med.


Och vattenlöpt.


Så där länge att jag blev så kissnödig att jag började se u-båtar.😳 Men är det fredag så är det!🎉

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Konstig dag i dag…

På väg till jobbet var det totalstopp i tuben och väl av den pajade min jobb-rullväska när den stod stilla i ett skåp. (!!!)  Så jag fick ta mig till butiken där jag köpte den för bara någon månad sedan för att försöka övertala dem ge mig en ny utan kvitto. (Vem går liksom omkring med sånt?)  Missade ett tåg bara för det. Nu i kväll när jag hade skrivit klart ett (annat) blogginlägg  blev det någon slags “databasfel” (vad nu det betyder?) och allt försvann. Dessutom snöar det! Ja du hör ju.  Helt crazy!

Men det mesta löser sig. Även allt detta. Och jag har hunnit med både gympass, full arbetsdag, yoga och besök hos världens bästa Guru-Danne.


Men i morgon får det väldigt gärna flyta på som vanligt. Och sluta snöa.

Kram från Ingmarie

Minitraining-camp en helt vanlig onsdag

Har du tänkt på att när man har en (nästan) helt ledig dag mitt i veckan så kan man också ha en minitrainingcamp-dag mitt i veckan. Jättekäckt tycker jag!

Började i ottan med ett bra simpass. Bästa Fredda hakade på och även om simning är ruskigt osocialt så hann vi babbla åtminstone en liten stund mellan varven. Sånt är ju också viktigt och ingår absolut i ett trainingcamp hur litet det än är.




Frukost, lite jobb och en kort siesta på det så är man ( läs jag) redo för en gå-jogg tur. Diskbråcksryggen är som den är och jag vet liksom aldrig riktigt hur det blir när jag ger mig ut. I måndags var det mest skit, tror längsta joggbiten var max 3 minuter, medan i dag tog det 20 min. innan jag ens funderade på att pausa. Skumt va?


Totalt så blev det en hel timme jogg utan problem! Gick endast. när det blev asfalt men det var alltså “utanför” den timmen. Förklara det om du kan! Vi får väl se hur det känns i morgon men drömmen om Utö kom plötsligt tillbaka igen. Och sånt är ju värt att fira med en Sprada! Dubbelt dessutom för nu är “min” sjö så pass isfri att det går att hoppa i den.? Att det kom snöblandat joxskit uppifrån sket jag i.






Det där är en livskick utan dess like och jag har lovat mig själv att den dag jag är på väg att lämna jordelivet så ska jag i alla fall inte ångra att jag inte tog till vara på Sprada-tillfällena.?

Mer mat, lite mer jobb och sen tuben till svettrummet.


Aaron som har klassen är obeskrivbart bra och eftersom man mäter både watt, kadens och puls så är det snudd på omöjligt att fuska. Om man nu vill det vill säga. Jag vill bli skittrött och skitsvettig! Och det blev jag!



Men sen har jag faktiskt inte hunnit med fler aktiviteter. Såvida äta inte räknas som en sådan. ?

Kram från Ingmarie

När packningen är för liten för att den är för stor

Det kanske verkar skrytsamt men jag tycker jag är hyfsat bra på att planera mina dag-packningar. De där när jag har med allt som kan behövas under en dag hemifrån. Allt från jobbgrejer och matlåda till planeringskalender och bastubadshandduk efter träningen.

Men det innebär också ytterst lite plats för spontanträning. Så när jag kom till badet och fick ett våldsamt sug efter att vattenlöpa fick jag helt enkelt hyra ett bälte. För 30 riksdaler får man använda det hur länge och mycket man vill så länge det är öppet där. Ruskigt bra! Att det sen inte är jordens bästa får man leva med. Det där smala bandet sitter nämligen inte alls lika bra som ett brett. 


Men en gång är ju som bekant ingen gång och jag stod ju liksom ändå ut så pass länge att längtan blev stillad.? Simgrejerna var i alla fall med och där är jag dubbelgarderad rakt igenom. T o m alltid två lås med mig för att jag ska få plats med allt. ? Ja du fattar va? Packningen är stor nog även utan spontanaktivitets-prylar.


Kram från Ingmarie

Sånt här gillas av mig!

När fåglarna håller full sånglåda, solen värmer redan på morgonturen och den där unika underbara vårdoften fullkomligt bedövar näsan!?



Och att kunna gå (halvt) barbent hem från gymet trots att klockan passerat 18.


Att väder-apparna ( jo jag har flera) visar snöblask redan på onsdag skiter jag i. Det är ju  nu som gäller! ?

Kram från Ingmarie

Söndagskärlek

Man kan ju inte annat än älska den där söndags-spinningen. Två timmar med långa (20+23+22 min) tröskelintervaller som avslutas med 12 min fullsmockat av tokryck in i mål. Den som inte är trött, eller svettig, efter det där är en stor fuskare!



Jag blev så trött att jag somnade på soffan en stund efter maten. Enormt lyxigt! Och absolut bästa “dopingen”. Träningseffekten åker motorvägen rakt in i varenda cell. ?Men man kan ju inte hänga inne när vårsolen jobbar på högtryck där ute och vilket ställe kan väl vara bättre än det här för att njuta av den?

Utebadet har tyvärr inte öppnat ännu och eftersom jag är för klen för att simma “på riktigt” ute så fick det bli inne. Men oj så bra det blev! Plötsligt känns det riktigt lätt igen. Som sagt var. Inget varar för evigt. Inte ens trög och osynkat simning..?(Och tack Kajsa för sällskap!)



Kram från Ingmarie

Att (våga) vara i stunden

Ibland tror jag vi människoknytt tänker alldeles för mycket. Vi funderar, analyserar, ältar samma tankar om och om igen och är antingen i dåtiden eller framtiden och sällan i nutiden. Jag gör åtminstone det om jag inte är uppmärksam. I stället borde vi kanske sträva mer efter att vara här och nu. Be in the moment. Släppa taget om det som varit och det som ska komma helt enkelt eftersom vi inte kan göra ett skvatt åt det. Och det är ju i nuet vi faktiskt lever. Inte då och inte sen.

Att vara i stunden är en konst, särskilt i vårt samhälle där allting sker i racerfart, och för en del kan det nog även vara både läskigt, skrämmande och t.o.m tråkigt. Och vem vill uppleva något av det där när man så enkelt kan fly genom olika aktiviteter och stimuli. Att vara i stunden kan ju även innebära att man kommer på att man inte alls gillar sin verklighet. Att man egentligen vill leva ett annat slags liv. Ett liv som kräver förändring av den nuvarande stunden och sånt kan förstås vara skitjobbigt!

Men jag tror att om man “vågar” stilla sinnet, och kroppen, så kan det ske både små och stora grejer inom, och runt, oss. Jag vågar t o m påstå att det kan ske underverk. Yogan är ett fantastiskt verktyg för att landa i stunden. Glöm det där med coola och “perfekta” positioner. Yoga handlar om att skapa medvetenhet och vara i nuet. 

I dag hade jag turen och förmånen att få vara med på Jenny och Isabellas event Dive deep på Ester-Adele.


Tre (!!!) timmar lugn, reflekterande och återhämtande yoga som försvann ofattbart snabbt. Det här var bland det coolaste jag varit med om under min yoga-livstid och en inre resa som inte liknar något jag upplevt tidigare. Tack och lov kommer det fler tillfällen för det här vill jag vara med om igen!?


Ett annat idiotsäkert sätt att vara i nuet är att Sprada. D.v.s springa+bada+springa. Inget bastufusk! Det finns nämligen inte en chans i världen att man tänker på något annat än att andas. Och att få på kläderna igen. ? Lyckoruset får man på köpet. ?





Kram från Ingmarie