Coldswim

Trösklar på Prinsen och skogsbesök

Jag gillar verkligen det där att springa från A till B. ”Problemet” brukar vara att man måste ju frakta sig antingen till A eller från B så när man har möjlighet att få enkel upphämtning gäller det att passa på!

Prins Bertil stigen är (nästan) alltid en höjdare och i dag fick den verkligen högsta poäng alla kategorier. Sol, ingen vind, torrt underlag, vårfeeling i luften och samma fina utsikt som alltid. Dessutom var mina ben ruskigt pigga! Sånt ska man ju också passa på att utnyttja så jag drämde till med 5 x 10 minuter i tröskelfart. (Vila 90 sek.) Med uppvärmning och nedjogg blev det perfekt tajming och jag sladdade in vid Tylösand hotellet samtidigt som Anders kom dit för att hämta upp mig. (Om du undrar hur jag orkade ta bilderna så togs de före och efter. Under hade jag inte ens pallat ta upp telefonen. Haha)

Hyrbilen tog oss sen via hotellet och matstopp till långt ut i skogen där pappa bor. och jag är delvis uppvuxen. Av olika anledningar är det längesedan jag var där så det kändes bra och extra mysigt att lillebror och syskonbarnen också var där. På hemvägen åkte vi en massa kringelikrokar så jag fick visa Anders var jag bott i min ungdom. Nu för tiden vet han vilken lantis och skogsmulle jag egentligen är och var mitt behov av ensamhet och natur kommer från. Jag trivs bra i storstaden men det är helt tack vare att jag har hela Nackareservatet inpå husknuten. Utan den hade jag flytt 08a land för längesedan!

På vägen hem åkte vi även förbi Torvsjön igen men denna gången stannade vi ”på andra sidan” så Anders fick se även den vyn. Jag hade andra planer. Förstås…

En tunn ishinna hade lagt sig på vattnet men sånt hindrar som du nog vet inte mig!

Kvällen avslutades med ännu en myskväll hemma hos mamma, Ulf och Mogge-vovven. Hotellet ligger bara en kort promenad från deras lya så det är hur bra som helst. F.ö ett hotell vi verkligen rekommenderar! (Och nej, jag är inte sponsrad. Tyvärr.)

Kram från Ingmarie

 

 

Min grej

Jag säger det igen. Snö, is, modd och slir är inte min grej. Det här däremot, är det!

Barmark, lite gegga, rinnande vatten, skogsdoft och sol. Min hemstad alltså. Visst kan här vara överjäklig vind och piskande regn men det kan det väl å andra sidan vara överallt och var som helst på vår jord, eller hur? Vintern är kortare och ljuset starkare här nere helt enkelt och jag njuter till fullo!

Här finns också fina, fina Torvsjön. Lite is vid kanterna, helt stilla och så vackert att ögonen tårades en smula.

Mamma, Ulf, Anders och Mogge-vovven var också med men det var bara Mogge som också ville bada. Märkligt…

Så mysigt att få hänga med dem i flera, flera timmar och att veta att det blir fler!

Enda inne-tiden, förutom när vi gjort andra viktiga saker som att slappa på hotellet eller käka vill säga, var en stund på gymet. Alltid värt att gå in dit!

Kram från Ingmarie

Tveksam

Man brukar ju säga att allting som finns har någon slags mening, funktion och/eller nytta, utom möjligtvis fästingar, men alltså jag vet inte med det här. Finns det verkligen någonting bra med det?

Modd med knögglig is under blandat med enbart modd eller enbart is. Jag är mycket, mycket skeptisk till att det finns någon som helst mening med det.

Men jag både överlevde och klarade mig helskinnad på löpturen till jobbet i dag. Helt otroligt!

Har man sen dessutom klarat sig genom arbetspasset med huvudet i behåll, ja då är man mer än väl värd ett bad!

Kram från Ingmarie

 

Fredagslooken

Enda nackdelen med att simma är väl det där att håret och ansiktet blir som det blir.🤪 Men det är det värt och ärligt talat, vem bryr sig? 😄Kul och jobbigt var det i alla fall.

Vet i sjuttsingen om det är varken klokt, sunt  eller smart att sen stressa som en tok till yogan men jag ville verkligen vara med och hann tack och lov precis till Hot yoga releasen innan dörren stängdes. Det var också där håret fick torka och kroppen värmas upp.🙏🏻🤩 Och jag blev så där lagom såsig i huvudet…

Men bara en liten stund för hur skulle jag kunna motstå sjön en magiskt vacker seneftermiddag som i dag? Alltså jag älskar dessa stunder! Helt stilla och nästan helt knäpptyst. Bara ljudet av isen som låter. Här snackar vi känslan av att vara här och nu. Att mina lager på lager kläder är gamla, fula och slitna som gatan kvittar. De fyller sin funktion och det är det som är det viktigaste.

Kram från Ingmarie

 

 

Grått är flott

Jag vet att många tycker regnet och det gråa är fult och tråkigt men jag älskar det! Tycker det är både vackert och mysigt! Dessutom gör det att is-eländet försvinner vilket gör (löpar)livet så otroligt mycket enklare. Och snabbare! Det var minst 90% isfritt hela vägen till jobbet i morse och det gjorde att jag kom fram många minuter tidigare!🥳

Sista backen och trappan upp till jobbet är dock tuff oavsett.🤪

Att bada i lätt duggregn, grådis och skymning är så ljuvligt att jag inte ens kommer att försöka att förklara. Om du vet så vet du.😍 En perfekt AW ok du frågar mig. Fri från krav, stimmiga miljöer, högt tempo och lysrörs-ljus.

Kram från Ingmarie

Halv jobbhelg

Tack och lov har jag bara behövt jobba lördagen denna helg. Det är fortsatt väldigt mycket att göra (inte covid-relaterat) men jag hade ”laddat” bra innan för att orka. Dvs om man tycker tuffa intervaller med ”lördags-gänget” är ett bra sätt. Och städning!  Haha!

Passet var jätteskoj, jättesvettigt och (ganska) jättejobbigt. Efter några kilometer uppvärmning, löpskolning och stegringslopp körde vi fartlek på en 540-meters runda i skogen som var isfri nästan hela vägen. Sju varv med 30-40 sek vila mellan varje. Sen jogg hem.

Samling före på Kärrtorps IP för genomgång och val av grupp.

Starten på varvet.

I dag blev det ett längre pass. 130 minuter för att vara mer exakt. Jag började i skogen och även om det var ok för det mesta så bestämde jag mig ändå för att ta cykelbanorna även om de emellanåt är tråkdöden för mig. Ett brutet ben/enfot/hand/spräckt skalle är ju garanterat ännu tråkigare.

Längtar tills det är så här överallt!

Den observanta kanske ser att jag har nya skor? Fördelen med att ha same, same märke (bara modellerna som kan skifta lite) är att jag kan sätta på mig dem så fort jag tagit dem ur kartongen och springa flera timmar/köra intervaller utan problem. Jag älskar när de är nya! De liksom studsar fram av sig själva. Nästan i alla fall….

Ledig söndag ger gott om tid att njuta av isvaks-bad tillsammans med några vänner.

När alla varit i och fått på sig kläderna igen brukar vi sitta kvar en stund, njuta av ”efter-känslan”, prata om livet och dricka te. Så himla mysigt! Dessa människor hade jag garanbterat aldrig träffat utan dessa vinterbad! Undantaget var Memo som hittat dit. Honom känner jag via löpningen sen stenåldern. Han har dock (ännu) inte fattat grejen med att kall-bada. Men det kommer!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

 

Istäcke

Det är möjligt att jag har blivit lite senil men i så fall är jag inte ensam. Jag, och många med mig, kan inte komma ihåg att det någonsin varit så här isigt så här länge i 08a land som det varit och är nu. T o m gruset som de sandat med är isigt och gör absolut ingen som helst nytta. Helt galet!  (Och ja, jag har anmält till Stockholm stad och nej jag kan inte ha dubbskor och det hade troligtvis inte hjälpt nu heller.)

Tack och lov hade jag sällskap av Kari på dagens långpass så vi kunde skratta åt eländet. (Vi behövde inte heller ringa någon ambulans pga att någon av oss vurpat.) Visst är is vackert men det behöver väl kanske inte vara överallt?

Vi gav upp hoppet om skogen ganska snart och fick harva runt på cykelbanorna i stället. För det mesta var de ganska bra. Vi hade dessutom sol (!!!) och 20 km är ett helt ok långpass för mig just nu.

När det kommer till vinterbad så är utmaningen därför varken kylan eller att hacka sönder vaken utan helt enkelt att komma helskinnad till/från sjön och i/ur vaken. Det är ett större under att jag inte trillade ens en gång! (Hojen fick jag ställa redan efter 100 meter…)

Men som alltid är det värt allt mekk för väl i glömmer jag bort allt det där och bara är.

Hur ser det ut med is där du bor?

Kram från Ingmarie

 

Tungt och trögt

Det är en smula tungt och trögt nu. Inte rent fysiskt, kroppen tuffar på, utan mentalt. Vintern är alltid en utmaning för mig och just nu lite extra mycket. Tycker jag liksom får kämpa varje dag för att inte trilla ner i det där svarta hålet igen. Isen, kylan, blåsten, det helt galna krånglet som alla restriktioner och begränsningar ställer till med, ovissheten om när det ska ta slut så vi kan börja leva vanligt igen, halkan, alla kläder, mörkret, hatet och ilskan som blivit mellan människor pga de sk vaccinationerna och den allmänna oron över världsläget hjälper ju inte heller direkt till för att hålla humöret uppe.

Just i dag var det så illa att jag nära på ställde in träningen. Då är det riktigt illa…

Men på något vis tänkte jag om och ändrade mina planer, åter igen pga att det inte fanns simtider och väntelistan var för lång på de pass jag velat köra på Sats, packade ryggan, snörade på mig skorna och sprang en omväg till gymet. För hur det än är så har jag lärt mig att det aldrig blir sämre av att träna. Inte ens när löppasset består av tråkväg, is och rullgrus och gympasset mest var ett mediokert ”jaha”.

För att ytterligare boosta mig själv sprang jag vidare ner till Årstaviken för ett dopp. Det livar till 100% alltid upp min skalle. Ett kortvarigt ”rus” är bättre än inget rus, eller hur?

Nu känns det åtminstone inte sämre. Och det är gott nog.

Kram från Ingmarie

Grattis till mig!

56 år! Det är verkligen värt att fira! 🥳🙏🏻

Jag gör i och för sig nästan alltid som jag vill men när jag fyller år gör jag det till 100%!

T ex med 56 intervaller! Förvisso ”bara” 30 sekunders men joggar man lika länge mellan varje så blir det ganska tufft på slutet.😁 Med upp-och nedjogg höll jag på i 90 minuter så det är jag nöjd med.🤩🙏🏻 Jag började i reservatet men gav upp ganska snart pga halkan så det fick bli lite mer säkra ”tråksträckor” men det funkar det också! Kör jag intervaller bryr jag mig inte så mycket. Eller rättare sagt, jag orkar inte bry mig. Haha!

En annan grej jag valt att göra är att köra ett riktigt skoj pass med min favvo-PT.. Eller så här. Vi körde tillsammans tack vare att Rafael ville svettas med mig en timme.🤪 Han är stark som en oxe och snabb som en vessla men jag slår honom i alla fall (ännu så länge) när det gäller uthållighet.😀 Galet skoj och bra var det! Mina armar darrar fortfarande.😱

Det var därför mina badbilder blev lite suddiga. För självklart ville jag göra det också!

Liksom att äta god vegomat och dricka lite vin.

Tusen tack alla som grattat mig i dag på något vis! Ska bli så spännande att se hur detta år blir! Jag vet redan nu att i april kommer det bli nya vindar i mitt liv.

Kram från Ingmarie

 

 

Vem har sagt att det (alltid) ska vara enkelt?

I grund och botten är nog de flesta av oss människoknytt både lata och bekväma av oss. Det är väl kanske inget fel i det men i längden blir det nog inte varken så bra eller utvecklande. Jag tror vi behöver ha det ”besvärligt och tungt” emellanåt för att utvecklas och för att uppskatta när det är enkelt och lätt. Eller vad tror du?

Låt mig ta några banala exempel från min simpla vardag.

Dagens intervaller var allt utom enkla. Inte för att kroppen var seg utan för att underlaget var som det var. Is, modd, barmark och rullgrus med inslag av några korta stråk barmark. Men det är ju som det är och jag ville springa ute så det var bara att gilla läget, anpassa sig och göra det bästa av situationen. Jag sprang där det var minst dåligt trots att det betydde det mest tråkiga området.

Ta sig till gymet innebär cykla i den där sörjan till stationen och sen in till stan. Dvs det tar sin lilla tid fram och tillbaka för det är ju liksom inte som så att tuben står och väntar på just mig. Har man inte kollat tidtabellen kan det bli 10-15 minuters väntan och har man riktig otur så kan det vara förseningar pga både ishalka och solblänk. Men det är värt allt för väl på gymet är det ju alltid skoj!

Isbadandet är också lite mekkigt. Bara ta på och av sig alla kläder tar sin lilla tid. Liksom att ta sig till sjön för även om den bara är någon kilometer bort så ska jag ju ta mig dit. Särskilt trögt är det hem när det är enbart uppför…. Nu när det blivit kallare får man dessutom hacka hål i isen varje gång. Men alltså, det är så värt det! Faktum är att allt det där ”runtomkring” är en del av hela grejen. Koka te, packa, ta på sig, ta sig till vakarna, hacka is, ta av sig, bada, ta på sig, huttra, dricka te och sen hem igen. Några minuter i vattnet kräver 40-60 minuter ”runtomkring-tid”.

Träffa vänner är verkligen inget besvärligt men det kan vara besvärligt att synka liven så man kan träffas. Jag och Kari har inte setts sen vi minns inte ens men i går fick vi äntligen, äntligen till det igen! Trots över 70 minuters löpning så hann vi inte ens prata igenom en fjärdedel av allt som hänt men vi hann smida lite nya planer och jag att gosa med sötaste lilla Sälka igen.

Hur gör du? ”Utsätter” du dig för ”krångel” eller flyter du runt och undviker besvärligheter?

Kram från Ingmarie