Mumsmums

Integrerad idrottsnutrition

Det låter kanske krångligt men i verkligheten är det ganska simpelt. Det handlar helt enkelt om hur vi genom att ge kroppen rätt näring kan öka den fysiska prestationen, hålla oss friska och skadefria. För vi kan påverka väldigt, väldigt mycket. Peter Wilhelmsson på Alpha plus har hållit på med, och studerat, bl.a just näring i över 40 år. Han har skrivit 13 böcker i ämnet varav den senaste handlar om just Integrerad idrottsnutrition. 600 sidor nörderi på hög nivå. Alla som är intresserade av idrott och hälsa borde faktiskt ha ett ex…Finns på t.ex Adlibris och Bokus.?


I kväll var vi ett stort (lyckligt) gäng som samlats på Trispot för att lyssna på hans föreläsning i ämnet. Superintressant och jag lär mig alltid en massa nya grejer av honom.

Förberedelser

Fullpackat!



Joanna som jobbar på Trispot hade lagat en j-ä-t-t-e-god indisk (vegan) gryta och bakat bröd. Milde himmel vad glada mina smaklökar och min mage blev!





En grymt lyckad kväll på alla sätt och vis! Tack alla! Särskilt Peter på Trispot som gjort allt detta möjligt.

Och kanske såg du? Att plåstret är både mindre och snyggare? Jag fick det omlagt i dag och det ser riktigt fint ut. ? Om en vecka ryker stygnen så då är jag FRI! Och kan svettas precis hur mycket jag vill.


Kram från Ingmarie

A (Girl)friends day

Utan vänner skulle jag ruttna. Hjärtat skulle skrumpna och hjärnan stelna. Och jag skulle garanterat bli både folkskygg och börja prata med mig själv. Och glömma kamma håret.? 

Mina vänner väljer jag med omsorg. De gör mig glad och lycklig. Hos dem kan jag både skratta och gråta, berätta pinsamheter och lyckligheter för och få stöttning eller bli ifrågasatt med respekt. Vänner ger perspektiv, lyssnar och berättar om sitt eget liv. Och inger tillit. Jag vet inte om jag är en “bra” vän alltid, men jag vet att jag i allafall försöker. Ibland blir det förstås tok ändå.?

De flesta av mina vänner har jag nog träffat via träningen. Och det är oftast så vi umgås. Det säger väl kanske en hel del om både mig och dem.?

Lisa hängde jag t.ex med i poolen i dag igen. Så länge att vi nästan dog skrumpdöden. Solen sken in genom de stora fönstren så vi låtsades vi var i ett varmare land. Så lättlurade, och roade, är nämligen vi. ?


Och Jenny lekte jag med på en ny Sats-bekantskap.Underbart! Vi två vet verkligen hur vi ska roa oss tillsammans på allra bästa sätt och vis.?? Det  är tur vi inte är grannar för då skulle vi kanske leka ihjäl oss. Men bara kanske. 





Men man behöver ju äta mellan varven också. Dels för att orka med allt skoj, dels för att mat är så gott och dels för att det är näst bästa sättet att umgås på. Anneli och ovan nämnda Lisa gjorde mig sällskap på Yogayama i dag. Vi ses inte så ofta men jag blir lika lycklig i magen varje gång det sker. Vilka inspirerande, och imponerande, girls jag har som vänner!  Och ja, (vego)soppan var verkligen himmelskt god!


Tack tjejer! Den här dagen kommer jag leva på länge!?

Kram från Ingmarie

Fler Paradis

En väldigt bra sak med 08a land är utbudet. Nästan oavsett vad du vill ha eller göra så finns det inom hyfsat avstånd. Nackdelen med det kan i och för sig vara att beslutsångesten frodas men man får helt enkelt lära sig att välja och göra en sak i taget. Man hinner liksom det man hinner.

Paradiset är en slags svensk variant av amerikanska Wholefoods. Jag älskar som du kanske vet det sistnämnda och även om Paradiset inte har riktigt lika  stort utbud så är det väldigt nära. De finns ännu så länge på tre ställen. City, Sickla och Södermalm. City besökte jag i november och i dag blev det Södermalm. Galet fint med ett gigantiskt utbud av hälsosamma produkter. Dessutom finns det tre olika mathak och här kan vi snacka beslutsångest. OMG! ?

Men jag tror faktiskt det är svårt att misslyckas  och både jag och min fina lunchdejt Karin var supernöjda med våra olika val.

Hade lätt kunnat käka här var och varannan dag men även om magen skulle bli glad så skulle plånboken bli ledsen för det är inte superbilligt. Men absolut värt varenda öre av de 115 kr det kostade. Inkl. kaffe.?


Fina grejer det där och jag rekommenderar minst ett besök om du är här. Både för att handla och käka.

Annars har det mest varit jobb denna måndag. Och ett litet löppass plus ett svettigt hot mojo-pass. Fina grejer det också!

Kram från Ingmarie

Hjärnmagi

Jag tycker det är både fascinerande och festligt hur lätt det ändå är att ställa om hjärnan. För tänk hur man från att ha tänkt och tyckt att något är skittrist, eller t.o.m otänkbart, ändra sig och tycka samma sak är superskoj och kanske även en självklarhet!

För bara några månader kunde jag inte ens tänka tanken att behöva cykla. Framförallt inte inomhus i ett mörkt rum svettandes på en spinningcykel. Men se hur det blivit. När diskbråcket tog kommandot så blev allt vad cykling heter plötsligt min bästa vän. Jag blev ännu en gång påmind om hur skört allting är och hur viktigt det är att ha (minst) ett alternativ och en plan B.  Oavsett vad det gäller faktiskt. Så nu kollar jag racercyklar och jublade högt för att jag fick plats på D.H:s grymma 2- timmarspass tillsammans med bästa Fredda.



Samma Fredda som direkt efter bjöd mig på lunch på Reload superfood. (Han trodde jag fyllt jämt och jag lät honom tro så en stund.?) Megagott! Carola hakade också på och det slutade med att lunchen blev lika långt som spinningpasset. Snacka om balans!


Men tillbaka till ämnet. Skallen. Jag minns med, mest för att det inte alls är särskilt längesedan, att simning var först otänkbart och sen skittrist bara för det var så galet svårt. Jag säger inte att det alltid är så enkelt nu heller men jag älskar det verkligen och badkläderna är nästan alltid med i väskan. Blev ett riktigt härligt pass på vägen hem. Inklusive skön bastu. 


Så visst är det konstigt att man inte lär sig det där att aldrig säga aldrig. Faktum är att jag inte längre skulle bli förvånad om jag anmäler mig till ett triathlon. Eller börjar knyppla.

Sen finns det förstås grejer som man inte säger någonting om utan bara gör för att nyfikenheten är så stor. Som man kommer på redan efter första gången att man vill göra om. Helst redan nästa dag. Mitt första riktiga gongbad gjorde jag ju sent i höstas och jag har verkligen längtat till nummer två som blev i dag.

Vilken grej det där är! Obeskrivbart. Rekommenderar det verkligen! Extra bonus är det att ha allt på cykelavstånd och att det är Pee som är “gongaren”.?


Kram från Ingmarie

Mandurah

Jag lovade mer så mer blir det. Mandurah är inte helt enkelt att förklara. Det är liksom allt för en som gillar idrott, sol, bad, hav, marinliv, mat, kaffe och relaxad stämning. 

Det är i Mandurah man t.ex hittar ett vegohak som det är mer än värt att åka över halva världen för. Menyn var flera sidor lång och beslutsångesten var total. Men jag tycker vi lyckades väldans bra. Galet gott!






Det är här man kan köra svettpass på ett gym som är så nytt att plasten på grejerna nästan inte hunnit tas av.




I Mandurah hittar man flådiga båtar, vackra utsikter och en mysig marina.


I ett av rummen här bor förresten vi.


Man hittar även övergoda cappuccino.


Och det är här man hittar milslånga stränder och ett havsvattnet som är nästan ljummet.





Inte konstigt vi älskar det här!

Kram från Ingmarie

Wadandi trail och Margaret river

Den lilla del av Australien som vi håller oss till är som en flugskit på någon av New Yorks alla skyskrapsfönster. Ändå kan man åka mil efter mil och timme efter timme, se böljande gräskullar, djupa skogar, odlingar, samhällen och ett oändligt hav utan att ha verkat rört sig en millimeter när man kollar på kartan. Det är då man begriper hur liten man är, hur ofattbart stor världen är och hur otroligt lite man egentligen sett och vet. Jag tänker också vilken bra uppfinning bilen är, även om den också förstör, för det hade blivit bra mycket knepigare att resa utan den.


Tänk t.ex att bara här runtomkring finns så många trails i varierande längd och form att kuta på att jag inte skulle hinna med alla även om jag sprang en varje dag resten av mitt liv. Men jag jobbar på att hinna med i alla fall en del av dem.?

Wadandi trail kallas även för “rails to trails” helt enkelt för att den en gång i tiden var ett järnvägsspår. Totalt är den över 10 mil. En sträcka jag inte skulle ens fundera på att springa under en dag även om jag vore fulltränad. I stället blev jag avsläppt i Cowaramup så jag kunde kuta delsträckan till Margaret river.


Jag var lyrisk! Inte bara för att jag trots allt kan kuta utan även för miljön. En dröm för alla som gillar snubbelfria trails, ängar och magisk skog.








15 km lyckorus! Som blev ännu mer lyckorus i mysiga Margaret river. Det är egentligen helfestligt att ett litet samhälle ute i nästan  ingenstans kan vara så fullt av liv och rörelse. Stället är helt enkelt en bra utgångspunkt oavsett om man vill ut i skogen, besöka vingårdar eller vara vid havet. Dessutom finns där massor av bra vego-mathak. Veganbowl och veggieburgern på Margaret river bakery rekommenderas varmt t.ex. Mer orkade jag inte testa för här snackar vi portioner a la USA.?





Det här är ett supermysigt lite udda ställe helt utan dresscode. Tack o lov.  I brist på bad hade det nämligen bara blivit en nödtvätt inne på turistinformationens toa. Ingen verkade dock bry sig. Maten var för god antar jag.





Och hur mätt jag än blev så längtar jag efter att sätta tänderna i brödet jag köpte med mig.


Något vingårdsbesök blev det aldrig men däremot ett stopp i Witchcliffe för att köpa (snordyr) dricka. Nog så spännande…


 Vi var även vid Surfers point. Hur mycket jag än älskar att bada och simma så avstod jag. Det där är ett ställe för de som är modiga på riktigt. Det är där vågorna bryts och kan bli flera meter höga. Inget för mesar som mig.? Men det är coolt att se på!



Kram från Ingmarie

God (30-gradig) Jul!

Morgonyoga, julgran, härligt och svettigt löp- och gympass, svalkande badaktiviteter, slapp i solen på kritvit sand, god (vego)mat, kärlek och omtanke, sinnesfrid, picknick vid havet,  Australiensiska luminaries, kattmys, solnedgång och en absolut stressbefriad dag. Vad mer kan man begära av en julafton??



















God jul och stor kram från Ingmarie

Kings Park and some beaches

100 steg, eller kanske 150, från vår lya ligger Kings Park. En oas med massor av fina mjuka stigar för klena diskbråcksryggar. Och även andra ryggar såklart. ?

Förvisso är jag långsam som attan just nu, särskilt när jag går, men trots att vi höll på i över en timme men hann ändå bara med en liten flugskit på kartan. Underbart för det betyder ju att vi har massor av mer att se och upptäcka i denna pärla. Inte för att vara taskig men Central Park kan slänga sig i väggen. ?




Eftersom det varit molnigt en stor del av dagen, det har t.o.m regnat, så passade vi på att reka runt lite. Regndagar är nämligen sällsynta och jag vill undvika sitta instängd i en bil så mycket det bara är möjligt. Särskilt på soldagar.
Så vi drog först in mot stan och kollade in en Running-shop (utan att göra av med en enda cent) och käkade på Raw + more. Helt galet gott! Och så himla mysigt att kunna sitta ute för även om det är mulet är det inte kallt. 


Hur det blev när vi kom ut till havet i mysiga Fremantle kan du nog därför gissa…


Tänk att ha ett helt hav för vattenlöpning och simning! Med vatten så klart att jag såg ända ner till botten. Jag dog nästan lyckodöden.


Anders nöjde dig dock med att doppa fossingarna. I alla fall i dag.


Och det där är inte enda stranden. Här finns mil efter mil med kritvit sand, turkost vatten och vikar som kan användas för allt från stilla plaskande i ryggläge till fartfylld kite-surfing. Många har även full service med (gratis) toaletter, duschar och omklädningsrum. Hur bra är inte det? Vår närmsta strand ligger i Cottesloe bara en kort bit från lyan.


 Där ska vi bl.a hänga i morgon. Efter  att vi lekt av oss på en av de största lekplatser jag besökt. You´ll see tomorrow. ?

Vet du, jag känner på mig att det här är bästa medicinen alla kategorier för sorgsna själar och kroppar. Känner redan hur livsandarna har börjat vakna till liv igen. Faktum är att jag tror det är snudd på omöjligt att inte känna lycka här…


 Kram från Ingmarie

 

Allt hänger ihop

När man pratar träning, och vad som är “bäst”, blir det ofta mest om olika slags pass, träningsformer och metoder. Självklart är det viktigt och intressant hur man tränar mest effektivt men det är långt ifrån hela sanningen för att “lyckas” med sina mål.  För allt i livet påverkar och allt hänger samman. Den fysiska kroppen är beroende av så otroligt mycket mer än ett “perfekt” träningsprogram. Den behöver även näringstät mat, god sömn och återhämtning. Det där vet de flesta men det vi kanske glömmer är att även den mentala och emetionella delen i oss också behöver det där. Och att vi behöver känna meningsfullhet, glädje och lust liksom vi behöver få kärlek, omtanke, ha ett socialt nätverk och få uppleva uppskattning.Det vi också lätt glömmer är att vi alla är unika med olika bakgrund, har olika behov och olika fysiska och psykiska förutsättningar. Därför finns det inte en metod eller en livsstil som passar alla. Ofta, ofta finns det även en orsak till varför man blir sjuk eller skadad. Eller varför utvecklingen stagnerar. Det är ganska sällan eländesgrejer bara händer eller kommer från ingenting eller ingenstans.

Det är mycket detta funktionsmedicin handlar om och det var bl.a det Peter Wilhelmsson pratade om i kväll på sin föreläsning “Idrottsnutrition”. Liksom vilka positiva effekter fysisk träning har, hur viktig näringen är, hur olika träningsmetoder fungerar, om överträning, om olika kroppsterapier och vilken stor betydelse hormonerna har.


Jag vet att jag tjatat om hans senaste bok x antal gånger redan men om du är intresserad av integrerad idrottsnutrition så är den verkligen fantastisk!

Min fysträning denna dag blev ett lugnt löppass i nysnön. Och eftersom det är en sån där “jeansdag” (d.v.s “vanligtjobbdag”) så har det blivit mycket traskande och en kopp med sånt där lyxigt köpkaffe. ? Tror stenhårt på att det är bra för min helhetshälsa.


Kram från Ingmarie.