Löpning

Heja!

Kolla! Klockan är nästan 18 och det är ännu ljust!


Heja våren! 

Och heja alla “mina” Indoor Running-deltagare som sprang i riktig bunkervärme i dag. Fel på luftcirkulationen på något vis. Det var inte riktigt lika varmt som i hot yogasalen jag var i senare men inte heller långt ifrån. T o m jag svettades trots att jag mest babblade.?

Man ska heja på sig själv också tänker jag. För att vi håller i och håller ut. Kämpar och försöker. Mitt mål är att göra så mycket som möjligt med ett leende. Mest helt enkelt för att det blir roligare, lättare och gladsammare då. Därmed inte sagt att man alltid ska le oavsett. Alla känslor är ok såklart. Och ska finnas med. Men bäst är såklart om livet har övervägande smile, eller hur??

Hur som helst så är det extra enkelt att le och känna glädje när man delar sin stund med en kär vän. En sån som bästa Karin. Och eftersom vi är som vi är så gör vi det gärna under rörelse av något slag. Om vi inte äter vill säga.?



Så heja oss, heja dig och heja livet!

Kram från Ingmarie

(Tidig?) Vårfeeling

Jag må ha kört mig helt slut i går men det var då inget fel på benen i dag. Helt plötsligt kunde jag springa nästan 3/4 av min runda! Inbillade jag mig bara att jag var trött i går? Eller var det så enkelt att benen blev sprittiga för att hela rundan var isfri, fåglarna kvittrade och solen sken så där som den bara kan på våren!



Och sen Yin yoga med bästa Jenny som kronan på dagen. 


Bättre än så kan väl första torsdagen i mars 2017 inte bli?
Kram från Ingmarie

Småfixerad

När man är, och ska vara, rädd om en kroppsdel upptäcker man på något vis en himla massa saker som man i vanliga fall inte ens funderar över. Eller om man vill undvika något ö h t  förresten. Tex om du inte kan träna. Helt plötsligt är man helt fixerad vid hur alla andra tränar hela tiden och man ser inget annat än tränande människor. Vilket såklart inte stämmer. 

Men tillbaka till kroppen. Ibland verkar det som om allt man gör involverar den där stackars kroppsdelen som är krasslig. Ja du vet. Har du ett sår på tummen så nog sjuttsingen slår du i precis den tummen precis där såret är hela tiden. ? Och tummen är typ det enda man tänker på 24-7.

Min rygg vill inte kuta några längre sträckor och det lilla den vill får inte vara på hårt eller slirigt underlag. Lördagens is, inkl. några asfaltssnuttar bekräftade det med råge. Ont-ont-ont. Men det går tack och lov över hyfsat fort.?  När jag begav mig ut i morse trodde jag det var kört för skogsvägen som är springvänlig var helt osandad och även om snön gjorde att underlaget blev mjukare så var det snorhalt. Rena mordet på en diskbråcksrygg…


Men någon ville mig väl för precis när jag tänkt vända så kom sandtraktorn!


Så jag fick min lilla runda ändå! Och ännu verkar ryggen ganska oledsen trots kånkande och traskande mest hela dagen. ?? Peppar, peppar… Hoppas på barmark snart så jag slipper vara så underlagsfixerad. 

Kram från Ingmarie

Älskar lördagsgodis

Här i 08a land är det julafton mest varje dag för de som gillar is. Jag tillhör inte dem. Det går väl an att den är på sjöarna, även om den då stoppar mig från att Sprada, men varför ska den vara på vägarna? Och stigarna?

Men kanske finns det en mening med det också för om det hade varit barmark, sol, vårkvitter och ljumna vindar hade jag ganska säkert kutat både för mycket och för länge. Som det är nu blir det ju liksom naturliga gå-joggintervaller vare sig jag vill eller ej.(Och nej, broddskor är inget alternativ varken för mina plockepinn-fötter eller diskbråcksrygg.?)




Det där lilla räcker förstås inte så långt en nästanledig lördag (om man bortser från städa-tvätta-handla-lagamat) så efter att jag hållit egen yoga-klass passade jag på att testa Barre toning. Ganska skoj men inget “wow”. Kort och intensivt helt enkelt. Med bra övningar för ffa benen. Men du vet ju, på 30 min hinner jag på sin höjd få en halv svettdroppe i pannan.


Hot mojon är däremot ett säkert kort om du frågar mig. Jag gillar ju det mesta med svettgaranti.?
En bra fys-lördag helt enkelt! I alla fall utifrån kroppens dagsläge.  I morgon hoppas jag på en minst lika bra fys-söndag.

Kram från Ingmarie

Framsidan av baksidan och en massa ljus

I går trodde jag våren var på väg på riktigt men tji fick jag. Förstås. Det är ju faktiskt inte ens mars ännu! 

Jag är ju ingen snö- eller kylälskare så det var ju inte så jag hoppade glädjeskutt precis men det är som alltid när det gäller vädret bara att gilla läget. Och som alltid finns det även en framsida när det finns en baksida. 

Framsidan är att snön gjorde att det gick alldeles utmärkt att kuta på slingorna i skogen. Innan var de nämligen helt isbelagda.


Mjukt var det också. Och ljust.


Dessutom kommer det ju inte ligga kvar så länge för vår del av jorden är verkligen på väg mot våren nu.?


Jag hade inte tänkt skriva mer än så här men jag måste också berätta hur festligt livets kringelikrokar kan vara. För längesedan, på den tiden då jag var väldigt mycket yngre och sprang fort som vinden, träffade jag ibland Lena på något race. På den tiden var även hon väldigt mycket yngre och snabb som vinden. Sen har livet snurrat på utan att vi kanske ens tänkt på varandra innan vi hittade varandra på fejjan för något, eller några, år sedan igen. Men det var först i dag som vi träffades IRL igen och det var så himla härligt! 


Vi hade tack och lov en massa tid för att babbla innan vi skulle uppleva något ingen av oss gjort innan. Nämligen “Ljusmeditation med Thomas Di Leva.” 

Vilken grej! På flera sätt och vis. Det som “drog ner” det hela var att många av deltagarna helt verkade ha missat det här med social kompetens och att det här inte var en kväll för egen psykologhjälp…  Men Thomas är fantastisk och jag är ett stor fan av honom. Så himla ödmjuk och klok!?  Förutom mycket vishet bjöd han på två långa härliga meditationer som gick rakt in på mitt tacksamhetskonto.

Kram från Ingmarie

Tur-tur

Jag hade tur. Det blev en löptur även i Njurunda! Eller kanske snarare en kombo av gå-jogg.

Och det funkade riktigt fint! Jag litar på känslan och sprang så långa, eller snarare superkorta, sträckor som kändes ok. Tror ingen joggsträcka var längre än två minuter faktiskt men det blev å andra sidan ganska många under den där 2-timmars rundan. Framförallt är det bättre än inget. ? Dessutom var vädret magiskt! Fick vårkänslor i hela kroppen.?☀



Går inte att smygspringa med Newtonskor…



Stötte på Anders också.


Och tog mig förbi vackra Juniskär. Just här går ett Swimrunrace i augusti men det krockar med bl.a Stora stöten så det får antingen bli ett annat år eller så får jag köra eget där när isen försvunnit. Om jag inte kommer på ett sätt att klona mig innan vill säga…


En helg går rasande fort. Nu är vi på väg tillbaka till 08a land igen. Tur jag gillar att åka tåg.?

Kram från Ingmarie

Håller det på att vända nu?

Kanske man aldrig ska ropa “hej” oavsett om man är över den där bäcken eller ej. Eller så är det precis det man ska för att få fira oavsett. Har man tur kan det ju på så vis bli minst två gånger.

Våren är ganska säkert inte här ännu men jag har bestämt att den i alla fall är på god väg för i dag både lät och luktade det vår hos mig!



Och något har verkligen hänt med min lilla rygg efter besöket hos Guru-Danne i tisdags. På hans inrådan provade jag jogga lite i dag. Bara några minuter åt gången på fina mjuka grusvägar. Efter flera veckors uppehåll var det onekligen både ovant och pirrigt.


Det är inte “bra” men det känns ändå stor skillnad. Borta är huggen som kom varje gång jag hoppade/studsade innan och borta är den där extrema trögheten och låsningen som gjort att det känts som om jag kutat i uppförsbacke och motvind mest hela tiden. Och som gjort att jag liksom inte kunnat kuta “som vanligt”. 

Tänk om det har vänt. Tänk om jag sakta men säkert kan komma tillbaka till löparlivet nu. Hoppas, hoppas, hoppas.

Men jag kommer skynda långsamt. Noga utvärdera hur det känns. Framförallt dagen efter. Tror absolut mina dubbla yogapass i dag gjorde susen för ryggen oavsett. Och resten av kroppen också förstås. Både på in- och utsidan för både Jenny och Isabella är fantastiska lärare.???


Har jag tur blir nästa lilla joggförsök i Njurunda för det är dit vi är på väg nu.


Kram från Ingmarie

Löpningens dag 2017

Just i dag är det åttonde året i rad som Löpningens dag firas. Jag blir så otroligt glad av att se alla inlägg och foto här och där på människor som firat på olika sätt och vis. Hurra för er och hurra för löpningen!

Själv är jag ju inte i springbart skick men i tanken har jag firat med er alla.? Hoppas detta var första och sista gången jag inte kunde vara med “på riktigt”…

Men det är ju så här (löpar)livet är. Upp och ner och kringelikrok. Det enda man kan göra är att acceptera, gilla läget och kämpa vidare. För (löpar)livet har ju också lärt mig att förr eller senare så vänder det.?

Nu har jag ju det ändå så bra att jag har naturen inpå knuten med mycket barmark och jag både kan och får gå. Många timmars traskande har det därför blivit och det har varit mysigt på sitt lilla vis. Dessutom helt utan både sårblödning och smärta!??


Längtar tills vi står där på verandan igen redo för swimrunträning.

Hundkonst och…

…kattkonst i Kärrtorp.?


Hur har du firat i dag?

Kram från Ingmarie.

Fler Paradis

En väldigt bra sak med 08a land är utbudet. Nästan oavsett vad du vill ha eller göra så finns det inom hyfsat avstånd. Nackdelen med det kan i och för sig vara att beslutsångesten frodas men man får helt enkelt lära sig att välja och göra en sak i taget. Man hinner liksom det man hinner.

Paradiset är en slags svensk variant av amerikanska Wholefoods. Jag älskar som du kanske vet det sistnämnda och även om Paradiset inte har riktigt lika  stort utbud så är det väldigt nära. De finns ännu så länge på tre ställen. City, Sickla och Södermalm. City besökte jag i november och i dag blev det Södermalm. Galet fint med ett gigantiskt utbud av hälsosamma produkter. Dessutom finns det tre olika mathak och här kan vi snacka beslutsångest. OMG! ?

Men jag tror faktiskt det är svårt att misslyckas  och både jag och min fina lunchdejt Karin var supernöjda med våra olika val.

Hade lätt kunnat käka här var och varannan dag men även om magen skulle bli glad så skulle plånboken bli ledsen för det är inte superbilligt. Men absolut värt varenda öre av de 115 kr det kostade. Inkl. kaffe.?


Fina grejer det där och jag rekommenderar minst ett besök om du är här. Både för att handla och käka.

Annars har det mest varit jobb denna måndag. Och ett litet löppass plus ett svettigt hot mojo-pass. Fina grejer det också!

Kram från Ingmarie

Olika slags hopp

Finns det liv finns det hopp heter det ju. Och inhopp. Ska snart förklara.?

Först rent hopp. Jag provade kuta lite i dag. 40 lugna minuter på grusvägarna utan smärta! Kanske diskbråcket äntligen börjar ge med sig. Hoppas! 



Enda som “känns” är en ny slags ömhet i ryggslutet. Men inget ont-ont. I morgon lär jag veta mer om det här var smart eller idiotiskt. Det var i alla fall kul så länge det varade. ? Liksom gymet. Älskar att vara där på helgerna för det är så mycket lugnare och massor av ledig plats. Ingen väntetid och ingen trängsel.


Roligast har nog ändå varit Swimrunpoddens 1-års event på Café &Co.  Massor av härliga människor att babbla med, intressanta utställare, totalt nörderi och en fantastisk goodiebag! Anneli och Jonas hade ordnat allt så fantastiskt bra och jag älskar dem (om möjligt) ännu mer. På riktigt! Vilka människor!

Peter från Trispot och Peter från Orca.

Bästa Fredrik och jag.

Löplabbet visade swimrunskor.

Mums från Greenmachine.

Grymt fina grejer från Weleda.

Intressant föreläsning av Ulf på “Lev frisk”.

Urtjusiga badkläder från Powerwoman.

Värdparet, och swimrunpoddens grundare, Jonas och Anneli.

 

Och nu kommer vi till det där med inhoppare. Swimrunproffset Nicolas lämnade sent återbud pga sjukdom och den första de kom att tänka på som ersätttare var tydligen… jag! ? Så med absolut noll förberedelse höll jag låda om allt från löpning till yoga. Skitskoj och en stor ära! Det mest otroliga är att inte  en enda somnade!


Kram från Ingmarie