Löpning

Inte borta

Hej hej!
Jag har inte slutat blogga eller försvunnit. Det har bara varit lite mycket (jobb) och på tok för lite sömn och jag har emellanåt kramper i ryggen som gör sjukt ont.  Det är värst nattetid så inte konstigt att jag sover som en kratta…
Fråga mig inte varför. Fullmånen som är på g eller bara det faktum att det som sagt var varit mycket stress på jobbet. Har ju haft liknande ryggkramper innan som varit stressrelaterat…. Ruskigt jobbigt hur som helst.
I dag har jag dessutom jobbat extra pga personalbrist men jag fick åtminstone rast. Alltid något…
Undrar åter igen om det finns något sjuksköterskejobb med ”normal” belastning och tillräckligt mycket med personal?

Men hur det än är runt omkring så vill och behöver jag träna. Kanske t o m lite extra mycket.

I onsdags blev det faktiskt intervaller. 6 x 5 min med hyfsad känsla. Plus sprada för det var ju helt omöjligt att låta bli.

I går bara lite ”vanlig” löpning i skogen och sprada igen. Fördel med att börja sent. Då hinner jag sånt! Nackdelen är att dygnsrytmen blir helt kokolocko….

I dag blev det en sväng på gymet. Absolut inget märkvärdigt men skönt för kroppen.

Det är med viss sorg i hjärtat som jag bestämt mig för att helt ställa in Helsingborg i morgon. Det känns liksom inte schysst mot mig själv och min kropp. Jag hoppas denna ”klokhet” ger mig fler chanser.

Kram från Ingmarie

Måndags-glädje

Ledig måndag och pigga ben. Du vet så där så det känns som man kan springa forever. Hur mycket bättre kan det bli?

Bad och lunch vid havet gjorde allt ännu lite bättre.

Vid ”min” brygga är ju också målet för Helsingborg hel- och halvmarathon som går på lördag och det börjar synas nu. Nymålade blå och vita pilar överallt och den fina loggan är uppe.

Som en perfekt avrundning och avslut på denna dag blev det favvo-passet på Sats så nu har jag fixat lite ny träningsvärk..

Hur har din måndag varit?

Kram från Ingmarie

Söndagskvälls-längtan

Det har varit en tuff jobbhelg men nu är jag ledig i två dagar och det ska bli såååå skönt. Jag tror helt ärligt inte att det finns ett sjuksköterske-jobb med ”normal” belastning.
Kanske inget jobb förresten men över 10 timmar utan rast som jag hade i lördags känns ju si så där bra och det är ju tyvärr inte första gången…

Innan dess hade jag tack och lov sprungit av mig i skogen. Körde Garmins rekommenderade pass som var en slags ”anaerob” grej med 4 x( 4 x 40 sek.) full sula. Vi kan väl säga som så här att Garmin trodde nog jag var snabbare än vad jag är. haha.
Så det var nog snarare blåsten än fartvinden som gjorde min kalufs extra vild.

I dag trodde jag knappt jag skulle orka ta mig ur sängen pga av en usel sovnatt men du vet hur det är. Mann måste bara masa sig upp och ta tag i allt. Morgonyoga, gröt, kaffe och städning sen var jag i alla fall så pass vaken att jag orkade kuta en runda innan jobbet. Hur det än är så blir åtminstone inte jag piggare av att göra ”ingenting”. Spradan gjorde susen kan jag berätta!

Kr<m från Ingmarie

Hemma bäst

När jag är i ex USA, Australien eller Spanien längtar jag i princip aldrig hem men när jag är iväg i Sverige så gör jag det ofta. Även om jag bara är borta en eller några dagar.  Visst är det märkligt?

Det har varit en fantastiskt härlig dag i Halmstad med 14 km löpning, lunch med mamma, Ulf och Sheila, gymträning och min fantastiska yin yoga grupp.

Vår lilla lya i Halmstad må vara minimal men den är jättemysig och jag älskar att vara där men ändå längtar jag hem en smula och hjärtat slår dubbelslag när jag passerar stadsgränsen till Helsingborg.

Det är en ynnest att få känna så tänker jag för att inte trivas i sitt hem är riktigt oskoj.

Kram från Ingmarie

Roliga timmen

Hade du också ”roliga timmen” i skolan? Det var en timme, oftast på fredagar, då det bara var lattjolajban.

Jag har behållit den traditionen, det var ju typ den enda bra traditionen skolan hade, med ändringen att det kan vara flera timmar på raken och absolut fler gånger än en gång/vecka. Vad är livet annars för mening om man inte har roligt?

Ledig dag betyder att det finns extra mycket tid till roliga timmar.

Först en springandes i hemma-skogen.

Med hjälp av buss och tåg blev det sen dubbel-pass på Sats.
Core plus Transformer.

Ju fler core-pass jag går på ju jobbigare blir det. Borde det inte vara tvärtom? Dock är det nog så att ju mer man fattar och liksom ”hittar rätt” ju jobbigare blir det för när man gör rätt så är det jobbigare hur bra tränad man än är.
Transformer är alltid svettigt och ibland t o m en nära döden upplevelse. Ja sånt tycker jag är roligt! Haha

Bada är bland det roligaste och härligaste man kan göra om du frågar mig. Särskilt när man tränat och särskilt med härliga vänner.

Har du också roliga timmar varje dag och vecka?

Kram från Ingmarie

En liten vinst utan något lopp

Ibland vinner även jag på utlottningar!
Denna vinsten kom på posten i dag! Fina handgjorda koppar och exklusivt kaffe. Oj vad jag ska njuta! Extra skoj att det kom i dag när knegandet började igen.

För att ladda till jobbet drog jag till Olympiaskogen och körde fartlek. 30 x 30-30 sekunder. Kändes riktigt bra!

Innan dess hade jag hunnit måla lite också. Det har sina fördelar med att börja sent. I alla fall första passet för jag kommer ju i säng sent också vilket betyder att jag sover lite längre på morgonen därefter men för mig är det perfekt!

Kram från Ingmarie

 

Näst sista

Bara en dag kvar på denna semestern och det känns väl si så där lattjo men nu är det som det är och jag försöker tänka att det är ju ändå väldans bra att ha ett jobb att gå tillbaka till…

Eftersom vi prokastinerat både städning av lya och bil så var det första prio i dag men sen! Sen var det bara lek.

löpning i skogen. Tyvärr har det känts trögt och jobbigt länge med löpningen med undantag av några få ljusglimtar. Helsingborgs halvmara känns en smula osäkert. Det är helt ok att det går långsamt men jag vill inte behöva springa med en känsla av att ha bly i benen och gummistövlar på fötterna varav den vänstra gör mer ont än vanligt.

Det är dock två veckor kvar så jag behöver tack och lov inte bestämma mig ännu.

Gymandet går dock bra! Alltid skoj och även om jag är trött så finns det liksom alltid power i kroppen.

Vi passade också på att besöka fina Linneaträdgården. Trots att det känns som evigheter sen sist så känner de alltid igen mig och vet vad jag vill ha. Festligt och gulligt!

Jag var sjukt badsugen (som alltid) men för att slippa vågorna så åkte vi till Höganäs. Kvickbadet  är en pärla och det är i princip alltid lä i den viken. Kristallklart vatten och absolut perfekt temperatur. Önskar att jag hade varit smart nog att ta med badmössa och goggels men tantsim och lek dög fint det också.

För den som undrar så är Anders fot mycket bättre. Måste vara tack vare den finemanga lindningen av foten han fått…

Kram från Ingmarie

En 7-rätters på en fredag

Två av de sju var i ärlighetens namn en smula svettiga men lik väl en del av det goda.

Den ena var ett löppass i finskogen.

Den andra var ett HIIT-pass inklusive ett spontant deltagande i ”The row-challenge” coachen dragit i gång. Om man lägger till ålderstillägg kanske, kanske, kanske jag inte kommer sist men annars kan jag konstatera att rodd är inget jag har talang för. Men skoj var det och man kan lätt säga att jag har både utvecklings-potential och chans att förbättra mitt Pb på 500m.

De fem som var kvar var däremot verkligen mat-rätter.
Lilla Bruket på Tågaborg ordnade ett special-event denna kväll med en fem-rätters specialmeny.

Och alltså! Vilken mat! Så galet gott att det inte går att förklara! Egenkomponerat, mycket var närodlat och det som inte var det var noga utvalt från små gårdar.

Inför varje rätt och dryck fick vi en utförlig beskrivning på varenda ingrediens.

Helt fantastiskt!

En helt magiskt härlig kväll helt enkelt!

Kram från Ingmarie

Snopet avslut

Även Halland har sin led och en av delsträckorna är mellan Halmstad och Haverdal. Delen till Tylösand har jag sprungit en massa gånger men även den andra halvan. Dock inte riktigt lika många och det var längesedan så det kändes nästan som ett åtminstone delvis nytt äventyr. I Haverdal där denna etappen slutar finns ett jättefint naturreservat så för att Anders också skulle få uppleva lite nytt så tog han bilen dit så vi kunde mötas där när vi kutat klart.

Att det inte skulle bli så visste vi inte då…

Första biten är samma som Prins Bertil-leden och även om det är snudd på som att svära i kyrkan så tycker jag delen till Grötvik är ganska tråkig helt enkelt för att jag sprungit den så många gånger och för att det nästan alltid är motvind.
Det var det i dag också..
Lägg till en seg kropp och regnstänk så var det si så där skoj men jag gnetade på.

Efter handikapp-badet börjar min favvo-del. Förbi Tjuvahålan, Tylösand och bort mot Frösakull.
Friska vindar och stora vågor men där kom de åtminstone lite mer från sidan.

I Haverdals naturreservat finns tydligen Sveriges högsta sandkulle, 36 m ö h, så den fick jag såklart ”bestiga”. (En del säger den t o m är norra Europas största men det finns tydligen en i Danmark som är högre.)
Det är säkert mycket sand i högen men det är också väldigt mycket träd runtomkring så det kändes mer som vilken hög som helst om jag ska vara ärlig.

21 km blev det och jag ville inte ta ett steg extra.

Det var strax före jag kom till reservatet som Anders messade att han stukat foten och knappt kunde gå.
Så istället för att jag skulle ha en extra yoga-klass innan vi for hem så blev det ett besök på Halmstads-akuten. Inget brutet tack och lov men det är lite ynkligt här hemma nu. Han är ju man. Tur han inte har mina fötter! haha

Det blev i alla fall ett dopp i havet (lite kyla är bra du vet) och (som alltid) jättegod mat på mitt Halmstad-favvoställe.

Nu är vi hemma, väskorna uppackade, Anders fot är lindad och lagd i högläge. Inte som vi hade tänkt men det kunde också ha slutat otroligt mycket värre så hur det än är så är tacksamhet den största känslan.

Kram från Ingmarie

Nära-grejer

Ett av de bästa ställena att springa på i Halmstad (enligt mig) är Galgberget. Hur många gånger jag kutat där vågar jag nästan inte fundera på men det är många. Jag kan varenda liten kurva, raksträcka och backe och det är snudd på att jag kan varenda sten och gren också.

Det går att bygga ihop de olika slingorna som finns eller så väljer man en av dem. 3, 4 eller 5 km.

Springer jag dit och hem igen så kan det lätt bli en mil och det går att förlänga i princip hur mycket och långt man vill genom att lägga till andra fina ställen.

Några stenkast från vår lilla lya ligger västra stranden och det var verkligen guld att kunna vara där några timmar denna fina dag. Extra plus att jag var nästan helt själv där!

Några stenkast till ligger Galleri 70. Passade på att hänga lite nya tavlor på min plats. Gillar verkligen det stället och kommer därför att vara där ett år till. Känns skoj!

Sats-gymet ligger på andra sidan Nissan-bron, ja det är så man säger här för att förklara, så det är bara ganska nära och när jag nu är här passade jag såklart på att vara med på dubbelpass.
De sista tabata-burpeesarna (heter det så???) tog verkligen bort den sista lilla energin jag hade kvar men så galet skoj det var!

Tur då att vi bokat dejt med mamma och Ulf på Bastard Burgers som ligger mittemellan gymet och vår lya. Det må vara en snabbmatkedja och garanterat inte det nyttigaste man kan äta men jag gillar det stora vego-utbudet och servicen här är fantastisk!

Hoppas i alla fall det gav bra med energi till morgondagens lilla äventyr.

Kram från Ingmarie