Simning

Midsommarafton 2020

När jag går upp kl 06.10 en (för en gångs skull) ledig midsommarafton då vet man att det är något extra speciellt. Nämligen det här.

Morgonsim med TS-gänget! Och en kanadagås-familj.🥰



Andra simmet blev i Flaten och det blev också min målgång i det virtuella Engelska kanalen simmet!

Firade detta plus det makalöst fina vädret (vem minns förra gången solen sken så här på midsommar?) väldigt enkelt men fint x två.🥳 Dock inga jordgubbar. De kostade 75kr/l och var inte ens mogna!

Glad Midsommar!🇸🇪

Kram från Ingmarie

Om ett svettigt långpass, ett skönt simpass och gårdagens roliga kick-off

Det kan verka märkligt men jag tycker det är lite småtrist att kuta långpass ensam. Inte alltid, jag gillar ju att hänga med mig själv, men tiden går liksom lite fortare och det är allt lite roligare när man har sällskap. Därför var jag extra tacksam att Camilla hängde på halva passet i dag!

Det var varmt och svettigt men det gillar ju jag. Alla backar gjorde det ju inte direkt mindre svettigt heller antar jag. 🙄

Camilla hade tydligen svettas nästan 2 liter på den tiden vi kutade tillsammans så jag måste ha blivit av med minst lika mycket under de där 3 milen jag gnetade ihop. Inte konstigt jag var så törstig efteråt…😱

Jag hann knappt ta av mig skorna innan jag hängde under vattenkranen. Vätskan jag hade haft med mig var tokslut. Mest längtade jag efter min dagliga dos av Athletic greens. Den är snordyr men galet god och absolut proppfull med nyttigheter. Jag mår otroligt bra av den har jag märkt. Både i kroppen och knoppen. (Och nej, jag ärt inte sponsrad utan vill bara dela med mig av något jag tycker är riktigt bra.)

Simturen lite senare var ljuvligare än ljuvlig kan jag berätta. Mjumma för kropp och knopp! Någon sa det var 23 (!!!) grader i vattnet och jag tror det stämmer faktiskt.🥳 Många som simmade där i kväll och jag hade sällskap av Per igen. Det var typ hans andra sjö-pass och nu är han fast! 😄

På tal om bra grejer så vill jag pusha för målar-kick offen med Fanny som jag var på i går. Riktigt bra oavsett om man är helt ny eller hållit på ett tag. Vi gjorde massor av roliga övningar och testade några av alla olika slags tekniker och metoder som finns. Precis som i Skaparladan handlar det om att finna glädje och lust till att måla och att släppa på prestationsångesten och att skapa för skapandets skull. Inte för att producera och  “göra något”. Fanny jobbar dessutom med yoga och meditation så det blev lite sånt också. Underbart! 🥰

Jag älskar att måla med händerna!

 

Tänk att ha en sån här ateljé och studio… Vilken dröm!

 

Kram från Ingmarie

Försenad premiär

Det är jättebra att Eriksdalsbadet äntligen öppnat utebadet (många veckor senare än vanligt)) men jag undrar verkligen hur i all sin dar de tänker.🙄

1: Vi med årskort tvingas köa = högre smittrisk. Plus att vi har ju just (års)kort för att slippa köa. Vore hur enkelt som helst med två olika köer om de nu inte vill ha det som de brukar med en helt egen ingång för kort-innehavare.

2: De har stängt samtliga (!!!) duschar i utebadets omklädningsrum och hänvisar alla gäster till tre ynka ute. Samtidigt har de x antal skyltar med”tänk på hygienen” och håll avstånd. Helt ologiskt!
Särskilt även med tanke på att innebadets duschar är öppna och där har vi trängts hela våren och försommaren…

3. Om man ex vill springa före/efter simningen går inte det nu utan att tvingas köa igen. Mer smittorisk och frustration.

4. Att simma ute innan jobbet blir nästan omöjligt när duscharna är stängda. Taskigt!

Svaret från anläggningschefen:

”Jag håller med dig att detta ej är ett önskvärt läge
men på grund av Corona är detta åtgärder vi behöver göra för att kunna hålla badet öppet.
Vi hoppas att allt är i sin ordning nästa sommar.”

Goddag yxskaft!

Hade varit bättre om de stängde gräsytorna och inte tillät lek och istället låter utebadet vara för simning, alternativt ha olika tider för olika aktiviteter.

Gör om och gör rätt!

Varför de öppnade senare än vanligt när de påstår de vill minimera smittspridning är och förblir dock en gåta…

Det blev hur som helst ett bra pass men utan ordentlig dusch både före och efter. Och besöken lär bara bli på dåligtväder-dagar.

Men hur najs det där utebassäng-simmandet än är så är det detta som är “the real thing”.

Kram från Ingmarie

Det kan svänga snabbt

Det där “något” verkar ha försvunnit lika fort som det kom och i dag kändes det mesta som vanligt igen. 🙏🏻

Tack och lov för det för annars hade jag helt missat detta minst sagt magiska Swimrun-pass med Josefin. Kanske det t.o.m var det som var meningen med att jag missade gårdagen? Vem vet?

3,5 timme aktiv tid blev det till slut och det bästa är att ju längre tiden gick ju starkare och piggare kände jag mig. 💪🏻
Tacksamt är bara förnamnet. Längtar redan till nästa gång vi ska köra och jag verkligen toklängtar till vår gemensamma stora utmaning när vi ska ta oss an LED..  (I alla fall nu med många veckor kvar. Lär väl inte vara så kaxig när det närmar sig…🤪)
Inbillar mig att en bra förberedelse är att använda denna.

Lite festligt var det också att Ark var vid Hellas. De hade bl.a utförsäljning på swimrun-dräkter med små defekter. (Typ att en logga saknas.) Vi blev lite som deras levande reklam-pelare när vi drog förbi. Och nej, vi är inte sponsrade. Men nog borde vi…? 😄

Alltså detta Ingmarie-väder! Låt det stanna länge, länge, jättelänge!!! Det var absolut omöjligt att inte låta bli att simma lite till. ”Söderbysjön runt” är en pärla! Tokmycket folk på land men väl där ute är man solokvist och kan njuta till max av lugnet.

Avslutade dagen på balkongen. Bättre än så här har jag svårt att tänka mig att livet kan vara. I alla fall mitt…

Kram från Ingmarie

Det blir inte alltid som man vill och har tänkt sig…

Det blev inte alls som jag planerade i går.

“Något” tyckte annorlunda. Detta “något” tyckte det skulle invadera min mage och göra så att jag behövde tillbringa halva natten i badrummet/på soffan med magkramper i stället för hela sovandes i sängen. När klockan ringde 6.30 fanns det inte en enda cell i mig som ville äta, packa ihop grejerna, resa och sen swimrunna i x antal timmar. (Tro mig, jag försökte övertala dem…)

Så det blev en DNS på min första backyard-SR. Min första backyard över huvudtaget förresten. Såklart jag känt mig jätteledsen för jag såg verkligen fram emot det. Men vad gör man? Det är ju liksom bara att gilla läget…

Och kroppen är fantastisk!

Efter några timmars sömn kom jag i alla fall upp och fick i mig lite mat. Efter ytterligare några timmar hade jag både städat och kutat en sväng! Långsamt men ändock!

Efter ännu några timmar hade jag dessutom cyklat till Flaten och simmat två kilometer. Förvisso uppdelat på två gånger men ändock…

På andra rundan fick jag dessutom lite sällskap av Anders.

Har jag tur är det där “något” helt borta så jag kan få vara med på ett annat (spontan)äventyr i morgon. För inte kan det väl vara så taskigt att det håller mig vaken en natt till…?

Kram från Ingmarie

Spontan-laddning

De flesta som håller på med löpning vet vad Backyard ultra är. Man springer en bana som är 6706 meter och där starten för varje varv sker varje hel timme. Klarar man inte varvet på en timme eller inte står på startlinjen i tid är man ute. Segraren är helt enkelt den som håller på längst.

Nu finns det även några swimrun-backyard och en ”råkade” jag anmäla mig till för bara några dagar sedan.😱

Last one standing (”LOS”)” går på Långholmen i morgon lördag där också  sprintloppet (ett varv) kommer gå av stapeln.Ett varv är 5 km fördelat på 4,5 km löpning och 500 m sim vilket kan verka som en baggis men dels ska man i och ur vattnet 5 ggr och dels är det en rejält kuperad bana om jag förstått det hela rätt.

Jag har absolut inga planer på att bli den som håller på längst. Tvärtom. För mig är detta ett ”enkelt” sätt att få till ett bra långpass med service och sällskap . 🥳 Jag kommer inte ens behöva ha vatten med mig. Allt finns! Hur bra och lyxigt är inte det? 😀🙏🏻

Min laddning inför detta är väl allt utom just en laddning. Bra träning hela veckan och PT-passet i går gav mig träningsvärk t o m i armvecken! Och kul var det som alltid!

Hur många timmar jag stått och gått på jobbet vågar jag inte ens fundera på. Jag vet bara att benen blir väldigt trötta av det. Så trötta att jag inte ens orkar stå sista biten på tuben.🤪

Utesimmet i dag var dock både kort och lugnt. Fick finsällskap av Per som provade sjösim för första, men inte sista, gången. Jättekul!

Nog räcker det för att vara pigg igen i morgon?😄

Konstigt gnäll

Jag vet inte hur många gånger jag hört folk säga, eller skriva, att de tycker det är förskräckligt och hemskt att det är så mycket folk på stan/bussen/tuben. Att de inte kan förstå varken att folk inte håller sig hemma eller varför Sverige inte har (haft) hårdare krav på karantän. Varför de själva var på stan/bussen/tuben framkommer i princip aldrig. Inte heller varför de inte håller sig i karantän om de nu tycker det är en bra idé. Det går nämligen alldeles utmärkt att göra det utan krav från högre instans. Konstigt gnäll…🙄

Samma sak med värme. Så många som gnäller över den! Varför? 😱 Dels är den varken ofta eller särskilt långvarig i denna del av världen. Dels går det ju att svalka sig. Sprada är perfekt! Hann med ett ljuvligt och svalkande dopp innan jobbet i går!

Simma är förstås ännu bättre. Särskilt efter dagens intervaller som var så härligt svettiga att det sved i ögonen! Det var faktiskt så skönt att det blev två simturer.😍

Och har man inte tillgång till sjö/hav går det (nästan) lika bra med en kall dusch. 😀

Kram från Ingmarie

Halvvägs!

Kommer du ihåg att jag skrev om att jag skulle simma över engelska kanalen? Well nu är jag halvvägs! I den här takten kommer jag hinna fram i god tid!

 

Jag har också börjat kuta The Grand Canyon challenge. 280 miles (ca 450 km) där man färdas utmed Colorado River till GC. Ja virtuellt alltså.
Man kan som sagt välja hur man vill ta sig fram och vad man liksom räknar in, men jag har valt att enbart simma engelska kanalen och enbart kuta GC. Så nu gäller det att inte skada varken armar eller ben….

Gymträning räknas inte in någonstans men eftersom jag är tvärsäker på att det gör att jag klarar av och orkar mer så hjälper det mig garanterat ändå framåt indirekt.

Kram från Ingmarie

Nationaldagen 2020

Jag tycker verkligen att det är värt att fira vår Nationaldag men det behöver inte nödvändigtvis betyda att man går omkring med en flagga, sjunger vår nationalsång och äter jordgubbstårta.
Eller ens klär sig extra fint i folkdräkt.

Man kan även fira så här:

  • 4 kilometer simning. På en 25-metersbana blir det en hiskelig massa vändningar. (Stora bassängen var nämligen stängd pga polo-träning. Liksom utebassänge pga av “smittorisken”. Jo men tjena. Jättesmart då att begränsa alla simmare till några ynka banor… Själv tror jag anledningen stavas lättja.)

  • 1 timme poolrun med bästa Lisa. Våra pass tillsammans är inte varken regelbundna eller särskilt ofta men jösses vad mycket guld de är värda!

  • 1 tuff timme på gymet. Det gäller att ligga i med läxorna från PT:n. Mest för att jag vill utvecklas såklart men också för att jag ju inte vill skämmas nästa gång vi ses…

  • Hemlagad (vego)mat och ett glas vin hemma vid vårt köksbord. Enkelt och billigt men egentligen en väldigt underskattad lyx!

För tänk att ha ett eget hem, kunna laga och äta precis den mat man vill ha, ha sällskap av någon man älskar och vara skönt trött i kroppen för att man använt den. Det är banne mig ingen självklarhet. Eller ens en rättighet.

Därför är jag är obeskrivbart tacksam över att ha det så här och för att jag lever i ett av jordens bästa och vackraste länder.
Så grattis till mig, dig och Sverige!

Hur har du firat?

Kram från Ingmarie

Utmaning ger utveckling

Två till tre gånger/vecka gymar jag. Nu på sommaren blir ett av passen ute om det är fint väder. Som i måndags.En av dessa gånger kör jag med PT-Rafael. Det är inte billigt med PT men det är så värt det! (Sen tycket jag såklart det är självklart att man ska betala ordentligt för att få hjälp oavsett om det handlar om PT, hårklippning eller kiropraktor. Det är väl typ bara inom sjukvård/omsorg som man inte begripit att utbildning, erfarenhet och kunskap kostar pengar. Men det är ett helt annat inlägg)

Varje gång får jag nya utmaningar. Den ena roligare än den andra. Och svårare. Det är väl förresten det som kallas utveckling. Att hela tiden gå lite mer utanför sin comfort-zone, hela tiden “öka på” lite och hela tiden våga prova sånt kman inte klarat innan en gång till.

För plötsligt går det! Ibland klarar man t o m sånt man inte ens vågat testa över huvudtaget på första försöket! Som det här.

Jag minns fortfarande när jag simmade ensam i Källtorpssjön för första gången. (Vilket också var det första sjö-solosimmet ever .) Den känslan alltså! Nästan så jag trodde att jag var både odödlig och kunde göra vad som helst. men bara nästan. jag har stor respekt för vatten men jag är inte rädd. Särskilt inte i en sjö. Att simma så här, själv, är en frihetskänsla utan liknelse för mig. Det enda som får mig att gå upp till slut är att det blir en smula kallt. Tror jag huttrade i över 2 timmar efteråt men vad gör väl det? Jag hade ju torra, varma kläder att ta på mig och en sol ovanför huvudet!

Kram från Ingmarie