Resa

Stadtlandet dag 1

Det är här vi håller till just nu. I The Barn, i Ervik  på Stadtlandet i Norge.

 

Äventyret hit började i torsdags natt med någon slags magsjuka 😱 och fortsatte sen med en galet lång dagsresa. För även om det fågelvägen inte är så långt hit så tar det tidsmässigt en himla massa timmar. Vägen från Ålesund var dock värt rumpskavet. Vägarna är kringilikrok precis hela tiden. 16 mil på nästan 5 timmar säger det mesta. Då ingick dock två färjeresor, flera långa tunnlar, cykelgäng,  fårskådning, utsiktspauser, matpauser och kisspauser.🤪

 

Utsikten från vårt lilla hus är absolut obeskrivbar. Sjön med bergen i bakgrunden är så vackert att det nästan gör ont. Bättre än så här blir liksom inte en morgon-yoga.

Eller en fönstervy.

En av anledningarna till att vi är här är för att i dag är dagen då världens bästa sambo (d.v.s Anders) fyller 50. I snart 18 av dessa har jag fått leva med honom. Bara det är ju värt att fira!

Jag tror han är nöjd med vad dagen gett även om jag roade mig några timmar med att kuta hit och dit och till slut hela vägen upp till Vestkapp.

Gravplatsen i Ervik är bl.a ett minne från andra världskriget.

Sötare publik får man ju leta efter!

Denna lilla stackare träffade jag också på … 🙁

0B92BB56-665A-410E-9A65-93EAC3742D21

Det var där nere jag började. Efter att ha kutat även dit.

Där uppe får man en utsikt som heter duga och en lunch så god och mättande att man nästan dör ljuvlighets-döden.

Åker man sen vägen ner men svänger vänster i stället för höger hittar man bl.a detta.

Och jo självklart är sjön invigd. Lika fantastisk att simma i som den ser ut att vara. Det är förresten första gången jag simmar i Norge! Men definitivt inte den sista. Inte för 50-åringen heller tror jag.

 

 

Kram från Ingmarie

Skaparladan sista dagen

Avslut och farväl är som bekant inte min grej. I alla fall inte när man lämnar något roligt, fint, spännande och mysigt. Rådmansö i allmänhet, och Skaparladan i synnerhet, är alltid svåra att säga hej då till. Även fastän jag vet att jag kommer tillbaka. Det har varit en jättehärlig vecka och jag är så himla tacksam för allt jag lärt mig och upptäckt! Utan Jonna, Weronica och Peppe hade det såklart inte blivit någonting men de andra kursdeltagarna berikar också massor!

Att bara vara där är inspirerande. Galleriet är mer än väl värt ett besök.

Galen bild på Peppe.:-)

För att inte tala om Rådmansö bageri! Man får beslutsångest varje gång man är där men man kan vara helt säker på att man ändå väljer rätt. Det kan liksom inte bli fel.

Man kan även här njuta av att titta på en del av Jonnas fina tavlor!

När vi haft vår sista samling och kramkalaset var över stack jag ut på en sista (för denna gången) löptur.

Efter alla gånger jag varit på Skaparladan har jag lärt mig att jag når bäst av att få vara en stund i ”mellanrummet” innan jag kastar mig in i 08a tempot och allt det intensiva det innebär. Kuta är ett bra knep. Göra en mini-picknick med världens bästa sambo ett annat. Med macka från ovan nämnda bageri och sista bitarna av de smarriga tofubitarna.

Min fantastiske man kom nämligen ut till Norrtälje för att möta upp mig ( och hjälpa mig med all packning) så vi tog en liten sväng till Gillfjärden där jag var i fredags. Det var betydligt mycket mer folk på den lilla gräsplätten i dag och betydligt guppigare vatten!

Men perfekt för lite vattenlöpning!

Nu är jag tillbaka i 08a lyan. Trött, omtumlad, lycklig, inspirerad och väl mottagen av ”vår” fyrbenta lilla vän.

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 7

Det är enkelt att älska livet när man har det så här. Sova, äta, träna, måla, äta, träna, måla, sova i precis den takt man själv vill.

Två simpass, yoga, ett vattenlöpningspass, många timmars målande ute i det fria, meditation och lunch vid vattenkanten är lite av det jag pysslat med denna ljuva sommardag.

https://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/07/img_1942-1.mov

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 5

Förhållandet till tid kan verkligen vara märkligt. Ibland vill man den ska gå fort, fort så att något kan starta eller ta slut. Ibland vill man att den bara ska stanna. Eller åtminstone gå väldigt, väldigt, väldigt långsamt. Det önskar jag den gjorde nu. Stannade. Eller åtminstone blev vandrandepinne-långsam. Så jag fick fortsätta vara här och leva detta målarliv jätte-länge till.

Det finns så mycket att upptäcka, se och göra i och runt Skaparladan trots att det troligtvis är en av de stillsammaste platserna du kan finna. Men det är väl därför det händer så mycket för i det lilla kan det ske stora saker.

Jag var inne en sväng i ”stan” (dvs Norrtälje) i dag för att handla och gyma och höll på att få trängselsjuka! Helt ärligt tror jag att jag skulle kunna bli en riktig enstöring om jag inte ser upp. 🤪 Fast mest är jag nog helt enkelt en social ensamvarg.

Jag tror f.ö det här måste vara en av de tråkigaste träningsmaskinerna som finns.

Trodde det kanske ändrat sig sen jag körde sist för något år sedan men icke. 30 min. stod jag ut sen gav jag upp och hängav mig helt åt gymet. Det är skoj däremot. Nu lär det dröja ytterligare (minst) ett år innan jag testar igen.

Vattenlöpa i sjö kan jag däremot göra i princip hur länge som helst. Eller i alla fall tills jag fryser för mycket. Vilken frihet det är! Särskilt när man har en sån här skönhet helt för sig själv!

https://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/07/img_1839.mov

Djupsjön alltså! Vilken (ännu så länge) väl bevarad hemlighet. 😍

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 4

Tänk att livet kan vara så här enkelt! Och framförallt, tänk att just jag har valt att ha det så här! Men som jag sagt så många gånger innan, livet kan ta märkliga svängar och ta en till de mest oväntade platser och upplevelser! Om man vill. Som människa där har vi ju faktiskt lyxen att kunna välja vad vi prioriterar. Åtminstone i den delen av världen vi lever i.

Jag var inte riktigt lika tidigt på plats som i går men tillräckligt tidigt för att hinna måla en timme innan morgonens gemensamma meditation och ”linjedragning” började. Två väldigt bra saker att göra för att starta upp sin kreativa sida. Det är också mycket det Vedic Art handlar om. Att ha verktyg för att öka kreativiteten vi alla har inom oss. Det handlar också om frihet att göra precis hur och vad man vill. Inom lagens gränser och utan att göra skada förstås. Det finns helt enkelt ingen regel mer än den att det inte finns några regler.😀

Inte ens klädstilen spelar någon roll!

Eller var/vad man väljer att skapa.

Mina flickor/kvinnor fortsätter att komma fram i bilderna. Och ett och annat djur. Jag låter dem hållas för ännu gillar jag dem! Få se vad det blir av dessa två.😍

Mitt på dagen valde jag att ta några timmar off. Sprang en härlig runda som började med bly i skorna och ben som fyllts med betong men som slutade med studs i hela kroppen och sprada i Djupsjön.

Så härligt att jag direkt hämtade simgrejerna för att simma!!

Den heter dock inte Djupsjön för intet. 5,4 meter djup ör den tydligen.Temperaturen var förvisso 17,5 grader vid bryggan där det var mer grunt, men bara 15-20 m ut var det betydligt svalare! Men simmade gjorde jag och bra gick det även om det inte blev så långt eller länge.

Njöt sen av min lilla enkla matlåda på bryggan. Jösses alltså! Vilken lyx och ynnest detta är!😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 3

Ännu har jag inte fått svar på magnetröntgen jag gjorde i lördags men jag fortsätter (p)rehaba som om det är en hamstringskada . Det är ju liksom aldrig ”fel” oavsett. För att göra det på bästa vis krävs ett gym och även om Rådmansö må vara ett paradis med jordens bästa Skaparlada och Bageri så måste men åka in till Norrtälje för att hitta ett sånt.

Jag valde att testa Nordic Wellness och det var helt ok. Fräscht med bra grejer och en sån här gammal sidocore-goding!

Musiken var dock inte den bästa. Jag fattar att det kan vara svårt att göra alla nöjda när det gäller det men helt ärligt måste det väl finnas vissa gränser och regler på hur extremt det får vara.😱 Tur jag är bra på att fokusera…

Bilderna är från i lördags men hör är några av mina hamstringövningar. ”Glidet” och excentrisk hamstringcurl. ”Bollen” gör jag i princip varje dag för den är en sån där ”allmänt bra” övning. Ffa för ryggen.😍

Mest har jag såklart målat. Jag sov bra men för få timmar och vaknade snortidigt. Men i stället för att försöka somna om traskade jag i väg till mitt staffli. Jag var absolut först på plats och det var så härligt! Jag har tre tavlor jag håller på med just nu och har ännu ingen aning om vad/hur de kommer bli. Vilket är precis som det ska vara! Det är en väldigt befriande känsla att liksom bara vara i skapandet och se vad som händer. Något blir det ju alltid.

Och du vet väl att man kan besöka Skaparladan utan att gå kurs? Jag lovar att det är värt åkturen dit! ( Och missa som sagt var inte bageriet! Jag återkommer till det senare.)

Kram från Ingmarie

Sötbesöket, test och en tokpackning

Vår fyrbenta lilla gäst är så söt och rolig att absolut inget hjärta kan förbli osmält.

Hon vill vara med och vara nära precis hela tiden. 😻

Det hade varit plättlätt att stanna i soffan och fortsätta mysa i all evighet med henne men det hade antagligen inte blivit så bra i längden.🤪 Dessutom har jag ju ett simprogram att följa. Made by simfröken Ville. För att det ska bli så bra som möjligt gjorde jag därför ett CSS-test i dag. Vilket står för Critical Swim Speed.

Det var inte första gången jag gjorde det och det vet i fasiken om jag blivit snabbare trots allt gnet. Men känslan är åtminstone bättre. Simma i bassäng är lite som att kuta på bana för mig. Jag har under alla löpår bara ”fått till” några få bra banrace. Tror helt enkelt jag inte har skalle för det. Jag taggar liksom inte till riktigt. Eller rättare sagt, jag har svårt att fokusera. Kan nästan bli uttråkad efter ett tag. Samma i bassäng. Detta gäller bara när det är race alt ett test som CSS. Intervaller, teknik eller liknande är en helt annan sak. Märkligt va? Så helt klart sitter det i skallen.

Och jag gjorde det. 50-meterslängd efter 50- meterslängd. Uppvärmning 300m, drills 200 m, 400 m + 200 m all in ( i alla fall på slutet) och avsim.

Sen la jag ner simmet och körde poolrun. Hade fokuserat färdigt tyckte jag. Min skalle var helt enkelt för trött. Vissa dagar är det så men då är jag alltid extra glad att jag inte gett upp. Nu får coachen göra det matematiska med dessa siffror.🤪

Själv överger jag både lilla Demi och Anders och drar iväg på ett litet eget äventyr. Endast en vecka men den veckan kräver två stora resväskor.😱

Du kan ju roa dig med att gissa vart om du vill! .😀 I morgon ska jag berätta både var jag är och vad som finns i väskorna.

Kram från Ingmarie

Slutet

Sista dagen i hemstaden. Aldrig roligt men nu är det som det är och det har varit superhärligt in i det sista! Jag är ju som bekant en mästare på att fixa det bra för mig och att njuta av stunden.

Jag följde med mamma ut till stallet i Steninge både för att få mer tid tillsammans med henne och för att gosa häst. ❤️

Det är verkligen tokhärligt där och nu finns även superfina stugor att hyra!

Rosenlund är både ett människo- och djurparadis. Så här skulle alla fyrbenta ha det! Alltid.

När mamma och Eva var ute och red passade jag på att gå-jogga. Eller kanske snarare jogg-gå.🤩 Det går inte fort men det går åtminstone framåt. Och jag är säker på att hela min kropp blev gladare av allt detta!

För att inte tala om havs-spradan! En dam jag träffade sa det var 16 grader i vattnet för några dagar sedan men jag tror det t o m var varmare i dag. Det svalkade ju nästan inte! 😳

De här fyra hade haft en lika skön tur. Dock utan havsbad.

Min mamma är förresten världens coolaste! 71 bast och rider en sprallig hingst i brunst-tider!🤩

Men nu är jag i 08a land igen. Fulltankad på energi och längtar redan till nästa bästkust-resa.😍

Kram från Ingmarie

Måndagsvärme

Plötsligt blev det någon slags härlig tropikvärme som parkerade sig över Halmstad och jag tycker (såklart) det är jätteskönt! Livet blir ännu enklare här när jag inte ens behöver ta med extra kläder att byta om till efter gympasset. Jag cyklade helt enkelt hem i en genomsvett tröja utan att frysa det minsta lilla. Då är det varmt! För svettigt var det. Gym i allmänhet brukar ju få igång mig på nolltid och finns där dessutom en boxsäck (och/eller en kälke) så går jag ju all in direkt! 😄

Det var så kul! Svetten fullkomligt skvätte och dröp av mig och jag blev så lycklig! Ja så funkar jag…🤪

Lite packning blev det dock när jag cyklade till Brottet för att simträna. Men leksakerna är lätta och vattnet så varmt att jag fortsatte svettas! Då är det verkligen v-a-r-m-t. Den där bassängen brukar ju dessutom vara känd för att vara ovanligt kall så jag har helt enkelt trott det varit något termostatfel. (Det var ju samma i lördags) Och jag är då inte den som varken skulle gnälla över något sånt eller berätta för de ansvariga. Nu är detta tydligen bara tillfälligt för det har varit speciella aktiviteter där. Attans liksom! Men det är härligt så länge det varar! När jag kommer ner nästa gång kanske det är is-varning.🥶

Jag har även besökt min superduper-kiropraktor Hans och förhoppningsvis har han fixat ännu lite mer för mitt ledsna ben. Fast egentligen är det som jag sagt hela tiden min ledsna rygg. Det är liksom där allt börjar, Må den bli glad snart igen och dra med sig hela kroppen i ett stort brett leende!😄

Helt oplanerat har jag träffat massor av mina klubbisar också när en hel bunt hängde i och runt Nissan-ån. Så himla skoj! Och så enkelt! Några samlas, fler hakar på, några stannar länge, några en kort stund bara för att säga hej, några tränar och några bara babblar. Som typ jag. 🤪 Gofika-lunchen-kombon med bästa Karin var dock planerad och precis som i lördags blev det Cortado och precis som då var det makalöst gott! Testade deras nya vegan-macka plus koffeinfria kaffe (klockan var över 15 nämligen…) och det bästa sammanfattande ordet för det är: rekommenderas! Känns som jag aldrig kommer bli hungrig igen!

Det var Karin jag skulle kört Borås swimrun med i går och det var så kul att höra om hur bra det gått för henne och min ”stand-in” Therese. De rockade och kom fyra! Galet bra!

Längtar tills jag kan köra årets första swimrun-race. Det är inte en fråga om om utan om när.🤩

Kram från Ingmarie

Mys-söndag

Jag har rest en hel del men men det finns nog ingen vackrare plats än Sverige i allmänhet, och Halland i synnerhet, under vår och sommar. Jag tokälskar det! Färgerna, lukterna, ljuden, tystnaden, ljuset, variationen och kontrasterna. Du som läser detta vet antagligen exakt vad jag menar. ❤️

Utanför Halmstad, i Simlångsdalen där jag mestadels är uppvuxen, ligger Danska fallen. Det är ruskigt många år sedan jag var där så jag och lillebror Daniel passade på att åka inom på väg till pappa. Det var lika fint som jag minns det. Kanske t o m ännu finare.

https://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/06/img_9949.mov

Pappa bor ännu längre in i skogen. Att komma dit är som att kliva rakt in en lugn oas. Så fantastiskt vackert och fridfullt. Bara träddes, fågelkvitter och göken som hörs.

På väg in till stan igen blev det stopp vid Torvsjön. För hur skulle jag kunna låta bli?

https://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/06/img_0024.mov

En kille som simmat en liten runda visade med en termometer att det var 15 grader i vattnet. (Vilket jag gissade på innan jag visste.) Han förstod inte hur jag grejade att simma utan våtdräkt. Själv förstod jag inte riktigt vad han menade.🤪😍

Avslutade dagen med (ännu mer) mys och god mat hos mamma och Ulf där jag även fick träffa lillebror Hannes och lilla charmtrollet Melissa. Det är verkligen en ynnest att ha det så bra som jag har det!

Jag har varit på gymet också. Der var i morse men efter denna rofyllda dag känns som att det ”öset” var i en annan tid på en annan plats.. Tur det finns bildbevis. Om nu någon ens bryr sig.🤪

Kram från Ingmarie