Ensam kvar

Det känns allt lite tomt nu när Inger, Joachim, Marie, Micke, Joar och de andra har åkt hem men jag är ju bra på att roa mig oavsett. Många undrar hur jag kan resa själv och om det inte känns ensamt. Man är ju såklart olika men jag har inga som helst problem med att resa solo. Jag har gjort det så många gånger att jag tappat räkningen för längesedan. Faktum är att jag tror att det kan vara lite bra att vara med sig själv och t.o.m ha lite tråkigt! Det är åtminstone då jag hinner både tänka och känna efter var jag är i livet och det är då kreativiteten får en chans att spira.
Sen är jag ju såklart inte ensam kvar här för det hart ju kommit nya resenärer hit.

Sen har jag ju kissekatterna! De är både pratsamma och sällskapliga kan jag berätta! Särskilt när jag har med mat…

Vädret har varit minst sagt ombytligt denna måndag. Allt från stekande sol till regn. Inte många droppar men regn är regn, eller hur?

Det var ovanligt svalt att springa men det är ju inte precis så att man fryser…

Bassängen är alltid härlig. I dag var jag faktiskt i den två gånger. En gång för att simma och en gång för att vattenlöpa. (Simningen gick f.ö riktigt bra!)

Jag har även testat lokalbussen! Åkte fram och tillbaka till Gran Tarajal där jag strosade runt en liten stund. Den staden är inte särskilt stor, så det tar inte jättelång tid att gå igen det mesta, men den är liksom söt.

Munskyddet på enl. Spansk lag trots helt tom buss

Kram från Ingmarie

Gruppträning

Det finns en himla massa olika slags träningspass att välja på om man vill. (Gratis!) Allt från Box och cirkelträning till yoga och stretch. Instruktörerna är, med något litet undantag, riktigt, riktigt bra.

I dag valde jag Yin yoga (jättehärligt!) och dans. Ja du läste rätt .Dans!  Förr fanns ett pass på Sats som var ett dans-pass jag älskade och dess slogan var “come as you are – leave as a star”. Det var skitskoj med en blandning av en massa olika stilar men med en (hyfsat) enkel koreografi så de flesta kunde hänga med. Precis så var det i dag också. Vi hade galet skoj! Det hjälpte ju såklart också att Nikita som hade passet är otroligt bra och “peppig”.

En annan slags “gruppträning”, om än extremt oorganiserad, var vårt havssim. Grabbarna ballade ur så till slut var det bara vi tre tjejer, Marie, Inger och jag, som simmade till piren och tillbaka. Världens medvind dit så det var slitigt värre på hemvägen. Men det är bra träning! Och vi hade vansinnigt skoj! Särskilt när vi skulle försöka ta oss upp för suget från vågorna var en utmaning.

Löpturen gjorde jag dock solo. Testade lite nya vägar som bjöd på vacker utsikt.

Vattenlöpningen körde jag också solo. På egen bana! Snacka om lyx!

På tal om vackert så kolla in månen från min balkong. Som att sitta på första rad och kolla på en magisk föreställning!

I morgon åker många hem och det lär komma nya resenärer. Jag är glad jag får vara kvar! Har ingen som helst hemlängtan.

Kram från Ingmarie

Uppgraderad

I natt vid 01.30 blev jag väckt av ett högt väsande ljud. Yrvaken och rejält uppskrämd stapplar jag upp ur sängen och halkar direkt pga att hela golvet är fullt av vatten. Jag hörde att det kom från vasken i oentryt och när jag öppnar skåpsluckan ser jag hur det pyser ut vatten från en av slangarna. Jag ringde repan och vakten kom. Han kunde på något vis stänga av det och fixade även 10 handdukar jag kunde lägga på golvet så jag slapp slira runt.🤪😱

Det tog ett bra tag innan jag somnade om… Det bra är att i dag har jag fått byta till en ny lägenhet! Högst upp med bästa havsutsikten! Snacka om uppgradering.


Jag har också förlängt min vistelse ännu en gång så nu har jag ännu mer tid här i solen.🙏🏻 Och jag kommer  kunna dubbelnjuta av de vackra soluppgångarna!

Coolt spindelnät!

Jag har hittat ännu fler trails att upptäcka så det är tur jag ska vara kvar ett tag.

Här är Playitas och dess berg från ”andra” hållet.

Det är några höjdmeter men trots gårdagen är benen ganska ok. Förutom en löptur orkade de både med ett spinningpass och ett vattenlöpnings-pass.😄

Plus ett simpass i havet tillsammans med Marie, Micke och Joar. Så himla härligt! Många små söta och färgglada fiskar och klart fint vatten.

Lyllos mig säger jag bara!

Kram från Ingmarie

Lighthouse-run

En sak man snudd på “måste” göra när man är här är att springa till fyren. “The lighthouse-run”. Det är ca 7 km upp dit från Playitas-anläggningen och det är i princip uppför hela tiden. Ibland har man turen, eller oturen beroende på hur man ser det, att ha motvind också. Sista biten är en brant serpentinväg som verkligen suger musten ur benen på de flesta. Landskapet är hisnande och väldigt vacker. Jag fick hänga på några atleter från “Race&Shine” vilket gjorde att det blev ännu lite tuffare för de är en grupp stenhårda triathleter. I ärlighetens namn hängde jag inte helt med de snabbaste, jag försökte inte ens, men bara vetskapen om att det är fler som sliter är peppande tycker jag. Dessutom är det ju faktiskt väldigt roligt att dela upplevelsen med andra.

En del av sista biten upp

Hemåt går det lite snabbare men med möra ben är det en utmaning ändå. Vi tog en liten extra omväg på slutet så det blev 15 km till slut. Jag tror jag svettades bort halva mig! Så himla härligt! Extra njutbart med en (serverad) utelunch efteråt.

Eftersom det ingår flera timmar i bassängen i mitt “rese-paket” så var jag såklart i även i dag. Jag ska simma så mycket jag bara kan och försöka ta igen alla missade timmar pga de där nedstängningarna.

Både simmade och vattenlöpte. Bra kombo! Inger var också med en stund.

Det är ju förresten inte utan att jag börjar känna mig en smula bortskämd när det är så här på varje morgonyoga-stund.

Mest är jag dock tacksam. Inte bara för de vackra morgnarna utan överhuvudtaget. Att få vara här är så lyxigt och härligt att det liksom inte finns ord.

Kram från Ingmarie

 

 

Undantaget

Jag skrev ju innan att man inte behöver munskydd när man tränar men det finns dock ett undantag och det är på gymet. Fråga mig inte varför men så är det. Eftersom jag avskyr munskydd så tog det emot att gå dit men jag behöver styrketräningen så det var bara att gilla läget. Får nog lov att säga att det gick över förväntan. Inte så att jag gillar det eller vill att det ska vara så även hemma men det funkade liksom. Om det är “priset” jag får betala för att få gyma så betalar jag det liksom gärna. En timme blev det till slut!

Direkt efter var jag nästan två timmar i bassängen. Först själv och sen med sällskap av Inger. Både simning och vattenlöpning. Egen bana hade vi också! Hur bra som helst! Bassängen är precis lagom temperatur och väldigt ren och fin. Att den är 50 meter gör allt ännu bättre.

Det blev även en timmes spinning. Riktigt bra pass och utsikten kan man då inte klaga på!

Och när man svettats på hojen badar man i havet efter. Det är sen gammalt.

Någon dag ska vi försöka simma där också.

Morgonen var lika vacker som i går och i dag fick vi finsällskap på vår lilla yoga- och meditationsstund.

Det finns väldigt mycket katter här. Fina och välmående och vansinnigt söta. De bor faktiskt här i egna små hus. Jag ska ta foto och visa sen.

Kram från Ingmarie

Friskt!

Det har blåst friskt här i dag. Och gör fortfarande förresten. På så vis var det ju lite “tur” att jag hade bassängdag just i dag. 😀 70 min vattenlöpning med bästa Lisa och en timmes egen sim. Sen var klor-halten (över)mättad.😄

Men nu är jag ju som jag är och har jag bestämt mig så har jag. Så fastän det blåste snöblandat jox på tvären, och det var riktigt rejäla vågor i Brunnsviken, så skulle jag i.🤩

Cirka 7 grader i vattnet men jag nöjde mig med att vara i bara ett par minuter. Dvs inte en minut/grad. Fast det var bara 2 grader på land så på sätt och vis kan man ju säga jag höll mig till planen. 🤪

Min fina, goa vän Inger var också med och hon “skulle egentligen inte i” men ett dopp blev det ändå. Och nej, hon ångrade sig inte. Man gör nämligen aldrig det! 🥳😍

Nu har jag dessutom garderat mig med en vattentät lampa så jag kan se ordentligt oavsett hur mörkt det är. Wolff-wear har allt en sportnörd kan önska sig och nu inför Black Friday finns det massor av grymt bra erbjudanden.

Använder du mitt namn som rabattkod får du dessutom ytterligare 10%! 🎉🎉🎉

(Och det gäller alltid oavsett dag, väder och vind.)

Kram från Ingmarie

Blött

Att simma i samma bana som coach Ulf och de andra snabb-grabbarna (jag var först i så de visste att det låg en bromskloss där 🤪) är verkligen inspirerande men det avslöjar också hur extremt långsam jag är och hur ofattbart snabba de är! Men vem bryr sig? Jag varken är en elitsimmare eller ska satsa på elitsimning.
Åtminstone inte innan jag är 95.😀

Fick även till ett härligt vattenlöpningspass med Lisa så det blev en del timmar i poolen. Om det stämmer att covid inte trivs i klor så har jag med andra ord varit i en extra säker zon i dag.😄

Jag tror faktiskt inte det trivs i Söderbysjön heller. I synnerhet inte i dag när det blåste så mycket att det bildades skum vid kanten! (Då blåser det rejält!) Rena turen att handduk, cykel och kläder inte blåste iväg. Inte ens änderna var där!😱

Men hur utmanande och tufft det än har varit så ångrar jag mig aldrig efteråt. Faktum är att ju mer utmanande det varit ju bättre känns det efteråt. Precis som ett tufft träningspass!

Kram från Ingmarie

Tuffare än intervaller

Träna kan vara hårt, jobbigt, tufft och verkligen utmanande, liksom en körig dag på jobbet, men för mig är det absolut tuffare att sitta still en hel dag. Det går bra i 30-40 minuter sen börjar jag helt säcka ihop. Får ont, ffa i häcken, och blir trött, seg och okoncentrerad.

Nu var tack och lov dagens studiedag väldigt intressant och rolig, men särskilt pigg blev jag inte! Däremot kan jag konstatera att vi vet väldigt mycket mer nu mot i mars/april om hur Covid-19 ska behandlas och hur den fungerar samtidigt som vi vet oerhört lite om detta virus.

Jag blev inte heller direkt piggare av att maten vi fick var usel. Inte förmiddags-mackan, den var supergod med fina grönsaker, grovbröd och tartex.

Lunchen däremot var bedrövlig. Antingen var kocken stressad/lat/hade fått en blackout eller så var hen bara extremt okunnig. Veganer äter inte bara sallad, gurka, tomat, några majskorn, två halvbruna jordgubbar, några fruktbitar, några konserverade oliver och några hårda torra penne-pasta bitar. Jo, det är sant – det är vad jag fick! År 2020! Man baxnar. Det där är typ det jag aldrig äter.
Men dukningen var häftig. Långbord (med avstånd) i våra gamla IVA-lokaler! (Hela Intensiven blev flyttad ner till operation för att få plats när viruset slog till och vi kommer behöva vara kvar där åtminstone till december.)

Det var nästan så jag skippade vattenlöpningen när vi hade slutat men jag kunde verkligen inte dra hem hela väskan med prylar utan att ha använt dem och nu, efter avslutat pass och med mat i magen, är jag glad över att jag inte skippade det. Man ångrar aldrig ett träningspass, eller hur? Och hur hungrig jag än var så var det inte jobbigare än att sitta stilla en hel dag.

Kram från Ingmarie

Nynäshamn swimrunbana

Egentligen skulle jag varit längst ut på Värmdö i dag och kört swimrun-äventyr med gamla och nya vänner men som du vet blir det inte alltid som man tänkt och planerat. Efter för många sena jobbkvällar i kombination med tidiga morgnar så fick jag helt enkelt prioritera sömnen.

Tack och lov har jag ju många (äventyrliga) vänner så istället blev det en (senare) färd tillsammans med coach Ulf och Josefin söderut till Nynäshamn och swimrunbanorna de har där. Två stycken närmare bestämt. 5 + 10 km.

Jag hade ingen som helst aning om vad som väntade. Vi hade dock kommit överens om att köa 10 km banan och att vi körde vårt eget tempo för Ulf och Josefin skulle träna med lina och “trycka på” lite.

Jag tuffade på i min egen takt. Riktigt skönt även om sällskap också är trevligt förstås.  Fina stigar med bra markeringar och de första simningarna var enkla att följa och vattnet nästan ljummet trots att det var havet.

Vid fjärde simningen simmade jag fel, jo man kan det för solblekta gula skyltar är inte helt enkla att se. Särskilt inte när de sitter bakom en klippa. Det var inte första gången det blev fel. Varken i havet eller på land. Men jag kom, som du förstår, i mål till slut med några kilometer extra på klockan. (Sånt gillar jag!) Banan var oerhört fin, även där jag var fel, och oerhört varierande! Jag har klättrat på klippor, röjt bland snår, åkt kana ner4för branter, klättrat över stockar, öst på när det var snubbelfria stigar eller grusvägar. Och jag har simmat i vågor! Så roligt! Samt fastnat i näckros-stim och sjögräs. Mindre roligt just då men kul efteråt.

Jag träffade inte på mina kompisar under de timmar vi var ute och fastän jag hade börjat lite innan dem så var de före mig i mål. Förklara det den som kan…

Banan startar och slutar precis jämte Lövhagens cafe. Ett supermysigt litet ställe där vi avnjöt vår (sena) lunch i den stora trädgården.

Vi kände alla tre att det varit ett helt fantastiskt litet äventyr och att vi var så glada! Du vet så där så man nästan känner sig lite hög! Inte blev det sämre av att jag hann med en timmes vattenlöpning på E-badet också. Sista dagen de har öppet ute för denna säsongen OM de inte inser hur bra det är att det är öppet. Som den obotliga optimist jag är hoppas jag de tar sitt förnuft till fånga och håller öppet längre.

Och jodå, jag kom ihåg utmaningen också men det var bra nära jag glömde. Skyller på lyckoruset.

Kram från Ingmarie

Skaparladan igen

Efter fyra ljuva och fria dagar är det äntligen målarkurs igen. Denna gång i Vedic Art. Eftersom jag gått alla stegen flera gånger innan, vilket inte betyder att man kan allt, så blir det en ytterligare fördjupning. Det här tar nämligen i princip aldrig slut. Målandet är som livet. Det går upp och ner, fram och tillbaka. Det finns hela tiden nya utmaningar, nya upptäckter och nya upplevelser. Jättehäftigt tycker jag! Jag märker att jag har stor nytta av detta i mitt vardagsliv. T ex att man får ångra sig, det är inte farligt att göra ”fel” (vad nu det är) och man får göra både om, nytt och samma igen. Om man vill. För det är mycket det som är grejen. Att känna inåt och klura ut vad man egentligen vill och gillar. Inte vad man tror andra förväntar sig av en. Faktum är att jag funderar på om jag lärt mig mer om mig själv på dessa målarkurser än alla mina sammanlagda terapitimmar genom åren…

Hur som helst så passar jag alltid på att testa lite nya grejer, färger och former när jag är här. Dels för att jag kan fråga och få hjälp om jag helt kör fast och dels för att här finns enorma mängder av inspiration att få.

En del av Skaparladan inifrån. Alla har sin egen plats och man går aldrig in i någon annans utan att ha blivit inbjuden. Superbra!

Helgens lärare är Jonna och Weronica. Liksom Peppe är de helt obeskrivbart underbara! Gillar man inte dem måste man ha ett stenhjärta.🤪

Medvetet har jag chillat med träningen i dag. Lite sim, lite vattenlöpning plus de där armhävningarna förstås.🤩

Eftersim-chill

Så här fint var det i kväll när jag cyklade hem. Måtte hösten bli lång och varm.

Kram från Ingmarie