Inspirerad och lycklig

För att kunna skapa behöver man bli inspirerad men som med (nästan) allting annat så får vi fixa den där inspirationen själva. Den kommer liksom inte varken på beställning eller utan en viss dos av ansträngning.I alla fall inte för mig.

Att kolla andras konstverk är ett väldigt bra knep. Antingen älskar man det man ser och blir pepp eller så kommer man på hur man inte vill göra.🤪

Weronicas verk inspirerar mig till fullo liksom hennes underbara lilla galleri i Nabbo. Kan du så åk dit! Eller kolla hennes hemsida. Själv köpte jag med mig hennes fina bok.


Jonna & Peppes  galleri är förstås också en outsinlig källa till inspiration. Finns massor att upptäcka, utforska och uppleva där! Bl a kan man kolla på världens (?) längsta ”ko-konstverk” och på en riktigt tjusig rumpa! 😀

Jag har börjat smida på en ny utställning som högst troligt blir i slutet av september. Mer info kommer. Kanske kommer den här färgstarka flicka vara med där. 😍

Peppe tipsade mig i går om en ”ny” väg jag kunde kuta. Egentligen var den gammal men stormen förr-förra vintern (tror det var den som hette Alfhilda) hade gjort den oframkomlig. Tills nu då. Magisk är bara förnamnet.

 

Tog en liten omväg för att även kunna njuta av lite sprada.❤️

Djupsjön är en pärla! Jag älskar den. Inte konstigt jag ville dit igen men då blev det lite ”riktig” simning.😄

Förresten. De här två sötnosarna mötte jag utanför min dörr i morse. Inte konstigt att jag är så lycklig här!


Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Framåt

Det går framåt! Hela tiden! Faktum är att det gör ju i princip alltid det även om vi upplever det som att tiden både kan stå still och t o m att vi åker bakåt rent ”utvecklings-mässigt”.

Fler och fler projekt tar form i min lilla hörna, jag upplever flow och dagarna är verkligen underbara från det att jag vaknar tills det att jag somnar. Livet är helt enkelt perfekt! Vädret är som det är men jag kunde i alla fall vara ute för att måla en stund i dag. Duken tål förvisso vatten men det är ju inte så där jättelattjolajbans att gå omkring i plaskblöta kläder.🥶


Ett av mina nya projekt blev jag så ivrig att göra klar att jag tvingade mig själv att lämna det. Risken är annars nämligen att jag ”ivrar sönder” det jag håller på med. Så nu är jag i det som kallas ”mellanrummet”, dvs tiden mellan olika faser, så jag kan fortsätta med det i morgon. Förhoppningsvis lite lagom sansad.😁
Jag börjar i alla fall  gilla den här Donnan och jag tror hon börjar bli ganska klar.

Intervaller har jag också avverkat. Så tidigt att jag fortfarande är lite chockad över mig själv. 😄 Jobbigt var det i alla fall. Så in i bängen. Men enligt klockan gick det bättre än det kändes så det är jag nöjd med!


Jag besökte Friskis i Norrtälje nu i kväll också. I ärlighetens namn var jag ganska mör men har jag bestämt mig så har jag. Plötsligt hade det gått 70 minuter och då maskade jag verkligen inte! Vilan mellan övningarna var obetydlig och svetten dröp. 💪🏻

Ändå avslutade jag med att gå bananas på den där säcken igen. Tänk att det kan vara så skoj! Eller så är jag bara väldigt lättroad.😀

Och än en gång kan jag konstatera; lita inte på kroppen!

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

På plats och igång

Min lilla söta stuga, liksom min lilla fina målarhörna, är nu ”inboade” av mig och Vedic art-veckan är äntligen i gång. 🥳


För mig är detta ungefär samma känsla som den jag har när sommaren är på väg. Du vet den där när man vet att allt det härliga ligger framför en och tiden för att njuta känns snudd på oändlig!
En hel vecka ska jag få vara här!🙏🏻

Jag kom igång (ovanligt) snabbt men ännu är allt bara mest ostrukturerat och oplanerat. Dvs exakt så som det ska vara!
Skaparladans nyckelord är nämligen frihet, nyfikenhet, tillit och närvaro. Visst är det bra!? Jag övar dagligen på att anamma dem. Inte bara när jag målar utan annars också just för att jag tycker de är så suveräna! Här är det (förstås) extra enkelt. Jag behöver verkligen inte göra något annat än att vara fri, nyfiken, närvarande och känna tillit.❤️

Vad just detta kommer bli är det därför ingen som vet just nu. Allra minst jag.🤪

Vi kör samlingar, meditationer och fika i Corona-style och som alltid har man gott om plats i ateljén.

Weronica, Jonna och Ellen.

Mest har jag målat, yogat och mediterat i dag. Och kutat en kort (skitseg) runda.


Simpasset höll nästan på att bränna inne för när jag var på väg i nu på eftermiddagen började det åska så in i bängen och inte ens jag är så korkad att jag hoppar i då. Sen började det dessutom hagla golfbollar.😱Och regna så där hinkvis! 😱

Men du vet! Den som väntar på något gott bla bla bla!

Några timmar senare såg sjön ut så här!

Det var ungefär lika segt som löppasset men hur det än är så ångrar man aldrig ett (sim) träningspass! 😀


Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olika slags mirakler

Nog kände jag av gårdagens gym-besök och benen var väl inte de piggaste när jag gav mig ut, de var faktiskt skit-trötta, men om det är något jag lärt mig här i livet är det att inget varar för evigt och att även de stappligaste benen kan vakna till liv. Som i dag. När jag väl var igång funkade de (benen alltså) som genom ett mirakel helt ok. 3 x 10 minuter + 10 x 60-30. Totalt 15 km blev det till slut.

Men det där jag läst att man blir snygg av träning har jag aldrig förstått.🤪 Däremot piggare, friskare och gladare!

Regnade gjorde det också med korta, jämna mellanrum. Hela dagen! Ibland t o m extra mycket. Typ hinkvis.

Men när jag kom fram till Södersvik nu i kväll blev det helt plötsligt så här! Snacka om mirakel!

Nu väntar en hel vecka med måla-träna-äta-sova här på fina, fina Rådmansö och i  Skaparladan.

Jag invigde det hela som jag brukar göra. Med ett bad utan en tråd på kroppen. Frihetskänslan är total just nu!



När jag satt där på bryggan i kvällssolen kom herr och fru svan med sina sex barn förbi.

Alltså jag dog ju sötdöden direkt! 🥰 Och vad roligt de pratar med varandra! Har aldrig hört det så där innan vad jag kan minnas. Som små gurglande ljud.
Mirakel som sagt var. De finns och sker oftast närmre än man kan ana…❤️

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

Som på räls

Det är lika tråkigt varje gång det är det där “sista” i hemstaden innan jag måste lämna den. Även fast jag vet att jag snart ska dit igen.

Jag älskar verkligen kombon av närheten till havet, vidderna, sjöarna och de djupa skogarna. Och “min” lilla stuga förstås.

Benen var väl kanske inte de allra piggaste och raskaste efter gårdagen men det var inte värre än att jag kunde springa 80 minuter till i dag. Fast vem blir liksom inte lycko-pigg av detta?

Tåget hem gick precis som det skulle och var i 08a land i exakt tid. T.o.m  SL skötte sig så hemresan var betydligt smidigare än nerresan. Kanske för att jag inte ska vara ledsen.

Redan i  morgon väntar dock nya roligheter så det finns verkligen ingen anledning att hänga läpp!

Kram från Ingmarie

 

Brickpass

Egentligen vet jag inte om man som swimrunner ”gör” brickpass men rent definitionsmässigt är det i alla fall vad jag har gjort i dag. Dvs kört två grenar direkt efter varandra.

Började med löpning. La ihop flera av mina fina löprundor runt bl.a Alet, Sperlingsholm. Furet och Galgberget och fick till slut ihop 33 km.



Var bara inom hemma för att hämta simgrejerna. Känslan att få hoppa i vattnet och simma de där 1600 m var ljuvliga! Hade kunnat hålla på mycket, mycket längre! Härlig upplevelse!

De sista 800-900 m på de där 33 km var dock efter simpasset och det var på väldigt stela ben och så långsamt att vilken rullator-ägare som helst hade hunnit i kapp.😱

Efter det för satt detta som en smäck. Vego såklart. På Cortado igen.😄

Kram från Ingmarie 

 

Bästkustsliv

Precis som jag skrev i går har jag tagit bort träsmaken från tågstols-nötandet.

Första metoden var två mils löpning utmed havet i sällskap med (nästan) alla sorters väder och vindar från absolut alla håll och kanter. Så där som det nog bara kan vid kusten och det är, om inte annat, i alla fall stärkande för både kropp och knopp.

Andra metoden var en timmes simning på fina Brottet tillsammans med Sara. Får nog lov att erkänna att det var lite svalt innan jag kommit igång. Jag har väl helt enkelt blivit bortskämd av värmen!

Men i ärlighetens har jag också skaffat lite ny träsmak. Denna var dock helt självvald!

Som en lång frukost på favoritverandan. Måste vara en av jordens mysigaste.

Liksom fika med mamma och Ulf på Cortado. Ett av mina favvo-hak här.

Och sen en härlig myskväll hemma hos de ovan nämnda med några av syskonen med barn och respektive.

Och Mogge förstås.❤️

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingen vanlig fredag

När det är Ingmarie-väder, jag har en ledig förmiddag innan sista passet före två veckors semester, energin är extra bra och jag får tartan-feeling då blir det så här! 🥳

Inget märkvärdigt pass men 20 x 150 m (gåvila 50 m) kan vara nog så svettigt och mjölksyre-rikt om bara tar i tillräckligt mycket.🤪

Eftersom utegymet ligger bara några 100 m bort var det ju lika bra att svettas där också. 💪🏻

Nu har jag stämplat ut och jädrans vad jag ska njuta!

Kram från Ingmarie 

 

Festmagi mitt i veckan

Ingmarie-väder är bra! Det betyder mycket svett och noll frys! Sprang till gymet i förmiddags och var helt plaskblöt av svett redan innan PT-Rafael började drilla mig. Efteråt var jag ännu mer plaskblöt och skittrött.

Men mest var jag  jätteglad och full av energi! Precis som det brukar bli alltså!

Ingmarie-väder betyder också att det är perfekt för swimrun! I dag var det dax för årets första Simsafari med Team Snabbare. I praktiken är det som swimrun men det är mer fokus på simning. Jag tror vi var 25 stycken som samlades denna ljuva sommarkväll.

Foto: Rebecca C

Och vilken kväll vi fick! Magiskt är bara förnamnet. Det var obeskrivbart! Vattnet, solen, sällskapet, naturen. Ren lycka från början till slut!

Foto: Rebecca C

Coach Ulf Foto: Rebecca C

 

Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Lilla jag. 🙂 Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Vi höll på i lite över två timmar och avslutade som alltid med fika!

Snäckan Veronica simmade som alltid ifrån mig men snacka hann vi ändå såklart!

Kram från Ingmarie

 

Vilka ljuva dagar!

Visst skulle jag allra helst vilja vara ledig nu när det är Ingmarie-väder mer eller mindre varje dag men jag får ju lov att säga att livet är mycket enklare när man kan ta sig både till och från jobbet i bara shorts och t-shirt och att det fortfarande är ljust när jag kommer hem fastän uret visar över 22.

Det är underbart att ha morgonen fri för att njuta av jordgubbar. (Nu är de bra mycket billigare än i helgen så nu kan man frossa!)

För att inte tala om hur härligt det är att kunna kuta, simma och kuta lite till utan en tillstymmelse till att frysa. Tvärtom! Inte ens vattnet svalkar riktigt.

Borta på “fågelön” i Hellas-sjön är det full aktivitet nu. Måsarna har fått barn och jösses vad de vaktar. Trots att jag höll mig långt från dem cirklade de ovanför och det var inte utan att jag var lite orolig att de skulle dyka ner på mig. Bra fartträning!

Kram från Ingmarie